Norra stambanan

Anf. 105 Statsrådet Anna Johansson (S)

Fru talman! Åsa Lindestam har frågat mig vad jag tänker göra för att berörda regioner och kommuner tillsammans med Trafikverket ska hitta en hållbar lösning för hur underhållet av Norra stambanan ska genomföras.

Jag vill börja med att klargöra att en fungerande tågtrafik och en väl underhållen järnvägsanläggning i hela landet är ett av regeringens prioriterade mål. För att kunna uppnå det målet krävs det flera åtgärder, inte minst ett effektiviserat järnvägsunderhåll.

Ansvaret för planering av underhållsåtgärder ligger hos Trafikverket. Avsatta tider för mindre banarbeten, så kallade servicefönster, är en förutsättning för att underhållet ska kunna utföras proaktivt och effektivt.

Den ökande trafikmängden på Sveriges järnvägar gör det samtidigt allt svårare att få tillgång till tider i spåren för underhållsåtgärder. Där det tidigare fanns trafiktomma tider rullar nu ofta tåg, och behovet att göra plats för underhållet är stort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Servicefönster innebär att tid för banarbeten finns fördefinierade i järnvägsnätsbeskrivningen och därmed är kända för alla verksamma aktörer i berört banområde.

Norra stambanan är trafikerad under hela dygnet med endast några mindre nedgångar runt midnatt samt lunchtid.

I detta fall har Trafikverket genomfört en analys av underhållsbehovet och rådande trafiksituation som en utgångspunkt för diskussion och samråd med regioner och övriga intressenter. Analysen visar att det inte finns tillräckligt med ledig tid i spåren för underhåll för att ingen påverkan ska ske på trafiken. Trafikverket har därför inför detta samråd haft som utgångspunkt att ett servicefönster under dagtid får minst påverkan och minst negativa konsekvenser.

Jag har blivit informerad om att Trafikverket redan i maj 2014 hade kontakt med berörda järnvägsföretag om kapacitetsbegränsningen som kommer att gälla på Norra stambanan från 2016. Jag har även blivit informerad om att Trafikverket genomförde ett fortsatt samråd under februari 2015 med en utökad krets av berörda aktörer som regioner och kommuner - detta med målsättningen att hitta de bästa tänkbara tidpunkterna för servicefönster och finna möjliga justeringar av det föreslagna upplägget.

Jag förutsätter att Trafikverket i den fortsatta processen för en bred dialog med alla berörda parter med målet att hitta en lösning som minimerar störningarna för person- och godstrafiken. Jag har för avsikt att även fortsättningsvis följa frågan i min dialog med Trafikverket.

Anf. 106 Åsa Lindestam (S)

Herr talman! Jag tackar statsrådet för möjligheten att få debattera denna viktiga fråga för oss norr om Dalälven.

Frågan handlar om underhåll. Jag håller med statsrådet om att underhåll är viktigt. Tyvärr har vi inte dubbelspår, vilket gör att det blir en svår fråga för oss.

Jag ska belysa tre saker i interpellationen: kommunikationen mellan de berörda, de alternativa lösningar som finns till det servicefönster som statsrådet nämnde och hur gods ställs framför människor för att man väljer vissa tider.

Jag är medveten om att en enskild bansträckning inte är en ministerfråga, men jag skulle ändå vilja diskutera generellt det förhållningssätt man har haft.

Problemet är att Trafikverket har beslutat om två timmars stopp mellan kl.12.00 och 14.00 varje dag i fem års tid. Det ställer till det för oss eftersom vi har trafik varannan timme. För vår del handlar det alltså snarare om fyra timmars stopp under dagtid.

Hela vår region är planerad utifrån denna bansträckning, att vi ska kunna ta oss till olika platser med tåg. Det gäller förstås utbildning; man ska kunna ta sig till högskolan. Det gäller också vård och omsorg samt annan samhällsservice. Vi är beroende av järnvägen.

Norra stambanan har trafikerats av X-Trafik i 25 år. Det finns ett invant mönster, och vi är tacksamma för att människor väljer att åka tåg; det känns bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I maj 2014 sa Trafikverket att man skulle införa detta servicefönster, vilket betyder stopp i trafiken under dagtid. På papperet ser det ut som två timmar, men i praktiken blir det som sagt fyra timmar. Alla som hörde talas om förslaget avvisade det och hoppades att det skulle vara något annat. Dåvarande landstinget, nuvarande regionen, sa också det. Motivet var att det inte var tillräckligt effektivt. Trots det valde Trafikverket att genomföra detta.

Vi har också funderat på hur kostnaderna kommer att fördelas. Det visar sig att Trafikverket skjuter över alla kostnader på andra. Man ställer inte upp och hjälper till med bussar eller så, utan detta läggs till största delen på regionerna men förstås också på kommunerna vilkas befolkning måste kunna åka ändå. Vi har ännu inte sett någon samhällsekonomisk kalkyl på vad detta kommer att kosta eller ens på vilka åtgärder det handlar om.

Vi har andra förslag, och det hoppas jag kunna utveckla lite mer i nästa anförande. Några mindre justeringar skulle kunna göra att det inte blev detta stopp. Självklart skulle det bli stopp stundtals men inte i två eller fyra timmar varje dag i fem år, och emellanåt skulle man kunna köra denna trafik i alla fall. Jag ska tala mer om det i nästa inlägg.

Anf. 107 Statsrådet Anna Johansson (S)

Herr talman! Den konflikt som interpellationen berör kommer nog att bli vanligare i takt med att vi ökar underhållet på den svenska järnvägen. Vi har ett eftersatt underhåll på många bandelar, och vi har många sträckor med enkelspårsdrift.

Eftersom vi har höga ambitioner när det gäller att öka underhållet och därmed också förbättra kvaliteten på banan i Sverige kommer detta att bli en allt vanligare konflikt.

Som statsråd har jag varken möjlighet eller lust att tala om för Trafikverket exakt hur man ska planera de arbeten som behöver genomföras. Men som jag sa i mitt svar förutsätter jag att man har en aktiv och fruktbar dialog med dem som är berörda. I dessa fall är givetvis både framkomligheten för gods och för persontrafik viktigt att ta hänsyn till, och man ska givetvis välja de lösningar som har så små samhällsekonomiskt negativa effekter som möjligt.

Det kommer nog att bli återkommande konflikter mellan behovet av att avsätta tillräcklig tid för att kunna göra de nödvändiga insatserna och att ha normal trafikdrift. Men genom att ha en god dialog och försöka mötas, där Trafikverket tar del av de förslag och önskemål som finns och väger olika intressenters behov mot varandra, hoppas jag att dessa störningar kommer att bli så lite kännbara som möjligt. Helt kommer vi dock inte att kunna undvika dem - med mindre än att vi säger att vi inte ska underhålla, och det tror jag inte att någon önskar.

Anf. 108 Åsa Lindestam (S)

Herr talman! Låt mig understryka att vi tycker att underhåll är otroligt bra. Vi är djupt tacksamma för de pengar som kommer till oss och för det underhåll som görs. Vi har inga funderingar kring det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Kommunikationen brister. Senast den 28 februari i år fick jag brev från regioner och kommuner där det inte har förekommit dialog. Det är många kommuner och flera regioner inblandade, så självklart är det svårt. Men har man en bansträckning som sträcker sig långt i landet borde många kallas till möte och pratas med. Jag håller helt med statsrådet om att det måste finnas en dialog.

Konflikter är till för att undanröjas. Från början skulle det inte gå att göra något, utan det skulle vara helt stängt. Det gick inte heller att göra något på natten. Men några hade en dialog med Trafikverket, och man sa att på något ställe kunde man göra det under natten. Det var mellan Gävle och Ockelbo. Det var jättebra, för då visade det sig att man plötsligt kunde arbeta natt.

Man måste börja tänka att det kanske också finns på fler ställen. Sträckningen är ju väldigt lång, som jag sa. Man skulle kanske kunna ha möjlighet att under vissa tider köra tåg på vissa sträckor där man inte håller på med underhåll. Det finns ingen möjlighet att jobba med alla dessa meter på denna bana hela tiden, utan det finns faktiskt en helt annan möjlighet om man börjar titta på det.

Tiderna borde kunna vara avropbara på något vis. Man skulle kunna köra på tisdagar eller på torsdagar en viss månad för att behålla den trafik som går där och för att människor ska välja järnvägen. Det vill vi alla att de ska göra, mycket hellre än att de åker buss eller bil, för det är sämre.

Om det nu ändå skulle bli så eländigt, vad händer efter fem år om man tittar på resemönster? Kommer vi att behålla de personer som tidigare har åkt tåg? Kommer de tillbaka till tåget efter fem år? Resemönster är svåra att förändra. Har man väl börjat med någonting fortsätter man gärna.

Det är i regel de socioekonomiskt svaga grupperna som drabbas. Det är i första hand kvinnor som sitter på tåget, för det är det billigaste sättet att transportera sig. Det är studenter som ska ta sig till sina högskolor, och det är också sjukresor. Att få dem att fortsätta att åka och ha möjlighet att välja vore värdefullt.

Jag förstår att statsrådet inte kan gå in och styra Trafikverket. Det sa jag från början att jag absolut har förståelse för. Däremot tror jag att det generellt är bra att lyfta upp en sådan här diskussion och fundera över vad som händer.

Jag tror att man kan hitta lösningar om man blandar in många personer. Man kanske förkastar många lösningar, men bland en del saker kan man säkert hitta bättre förslag än det vi nu fått, som betyder helt avstängt i fem år under två timmar, vilket i praktiken betyder fem timmar.

Jag hoppas att man på något vis kommer att lyssna till det som statsrådet och jag diskuterar nu, att man tar till sig det och kanske kommer tillbaka med ytterligare en lösning som skulle vara lite bättre för vår del av Sverige.

Anf. 109 Statsrådet Anna Johansson (S)

Herr talman! Som jag sa tidigare är detta en fråga som sannolikt kommer att bli vanligare i takt med att vi ökar underhållet. Man kan konstatera att det redan i dag finns ganska stora störningar i järnvägsnätet. Skillnaden är att det är störningar som inte är planerade och som därmed i praktiken är omöjliga att planera för som resenär.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Grundförutsättningen är ändå att man genom att skapa servicefönster så att man kan öka det förebyggande underhållet också minskar de störningar som annars sker när man får en alltför stor del avhjälpande underhåll. Den principen tycker jag egentligen är den viktigaste att hålla fast vid.

Sådant som är planerat går alltid att förutse, och därmed kan man ställa om sin planering. Sådant som bara händer är betydligt svårare. Det får samma effekter i tid men är betydligt svårare att hantera både som resenär och som godsköpare.

Jag har uppfattat att Trafikverket har en pågående dialog med både regioner och kommuner längs Norra stambanan och att ambitionen är att skapa så få störningar och problem som möjligt. Men man behöver också ta hänsyn till många olika intressen som ska trängas på samma bana.

Jag hoppas att den dialogen leder fram till bästa möjliga lösning och framför allt till att det, när de fem åren har gått, finns en robust och attraktiv bana så att fler väljer järnvägen i framtiden och kan lita på att tågen kommer och går som de ska.

Anf. 110 Åsa Lindestam (S)

Herr talman! Jag hoppas också att fler ska välja tåget. Själv har jag åkt tåg i 13 år nu.

Man blir bekant med människor på tåget. Många från min hemstad Söderhamn är sådana som har jobbat åt SJ och Banverket tidigare. De har många bra förslag på hur man kan göra. De jobbar tyvärr inte kvar längre, utan man har ersatt dem med yngre förmågor som kanske inte har alla de gamla historierna om hur man gör egentligen och hur man skulle kunna påverka. De har flyttat till andra jobb, och då är det klart att de blir ersatta.

Jag tror att det finns många lösningar. Planerat underhåll är klart bäst, för det kan man göra i god tid innan. Jag har ofta råkat ut för att tåg blivit stående på spåret under lång tid. Det beror på att underhållet varit väldigt eftersatt tidigare. Därför är vi alla väldigt glada för att det kommer mycket pengar till underhåll.

Trots de konflikter som vi kanske tror kommer framöver tror jag att man, om man blandar in många som har väldigt mycket tyckande, kan hitta små lösningar som skruvar på hela planen och som gör att det planerade underhållet kan bli lite effektivare. Det icke planerade och det kritiska som vi ibland råkar ut för går det inte att göra så mycket åt, utan det är som det är.

Jag har förstått att det, om man skulle vilja, egentligen går att göra mycket åt just denna sträcka, i små delar hela tiden. Jag hoppas att de som åker stannar kvar, och jag hoppas att de som väljer ett annat fordonsslag kommer tillbaka efter de fem åren. Fem år är en väldigt lång tid att ha stängt precis när man brukar åka.

Anf. 111 Statsrådet Anna Johansson (S)

Herr talman! Jag tackar för interpellationen och ser fram emot fler liknande interpellationer när vi kommer igång med ett mer omfattande underhållsarbete på svensk järnväg.

Överläggningen var härmed avslutad.