Nedläggningen av Djurskyddsmyndigheten

Interpellation 2006/07:23 av Ehn, Tina (mp)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2006-10-18
Anmäld
2006-10-19
Besvarad
2006-10-26
Sista svarsdatum
2006-11-07

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 18 oktober

Interpellation

2006/07:23 Nedläggningen av Djurskyddsmyndigheten

av Tina Ehn (mp)

till jordbruksminister Eskil Erlandsson (c)

I budgetpropositionen för 2007 anges att Djurskyddsmyndigheten ska avvecklas från och med den 1 juli 2007. Anslagsnivån för myndigheten halveras jämfört med år 2006.

Enligt samma proposition avser regeringen att målet för ett gott djurskydd ska kunna bibehållas med hög kvalitet genom att verksamhetsområdet djurskydd inordnas under Jordbruksverket.

Inga medel tillförs dock till Jordbruksverket. I praktiken innebär detta att djurskyddsarbetet på årsbasis dräneras med ca 90 miljoner kronor.

Försöksdjursfrågor hanterades tidigare av Centrala försöksdjursnämnden. Dessa har aldrig legat under Jordbruksverkets kompetensområde. Centrala försöksdjursnämnden är i dag nedlagd.

På vilket sätt avser jordbruksministern att säkerställa att Jordbruksverket kommer att uppfylla målet om gott djurskydd med anledning av nedläggningen av Djurskyddsmyndigheten?

På vilket sätt avser jordbruksministern att garantera ett gott djurskydd för försöksdjuren med anledning av nedläggningen av Djurskyddsmyndigheten?

Debatt

(9 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2006/07:23, Nedläggningen av Djurskyddsmyndigheten

Interpellationsdebatt 2006/07:23

Webb-tv: Nedläggningen av Djurskyddsmyndigheten

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 2 Eskil Erlandsson (C)
Herr talman! Tina Ehn har frågat mig på vilket sätt jag avser att säkerställa att Jordbruksverket kommer att uppfylla målet om ett gott djurskydd och på vilket sätt jag avser att garantera ett gott djurskydd för försöksdjuren med anledning av nedläggningen av Djurskyddsmyndigheten. Djurskyddsmyndigheten inrättades den 1 januari 2004. Den nya myndigheten övertog då det ansvar som Jordbruksverket och Centrala försöksdjursnämnden dittills hade haft enligt djurskyddslagen. I budgetpropositionen för 2007 föreslår regeringen flera åtgärder för att effektivisera den statliga administrationen och föreslår nedläggningar eller sammanslagningar av vissa myndigheter för att arbetet ska kunna bedrivas mer kostnadseffektivt. Som ett led i denna process avvecklas Djurskyddsmyndigheten från och med den 1 juli 2007. Nedläggningen betyder inte att vi drar ned på ambitionerna för djurskyddet. För att målet ett gott djurskydd ska kunna uppfyllas med bibehållen hög kvalitet kommer verksamhetsområdet djurskydd att inordnas under Jordbruksverket. Jordbruksverket har sedan länge en gedigen erfarenhet av djurskyddsfrågor. Djurskyddsfrågorna låg där tidigare och verksamheten fungerade bra. Verket har även erfarenhet av försöksdjursfrågor eftersom myndigheten tidigare hade ansvaret för stora delar av detta område. Nu lyfter vi tillbaka frågorna dit och är övertygade om att arbetet kommer att gynna djurskyddet i framtiden. En extern snabbanalys kommer att göras för att se över formerna för överflyttning till Jordbruksverket. Regeringen avser därefter att återkomma till riksdagen när det gäller nödvändiga lagändringar med mera. Det slutliga beslutet om djurskyddsfrågornas framtid kommer att tas av riksdagen. Arbetet med ett gott djurskydd har en lång historia i Sverige, vilket såväl myndigheter som näring och organisationer bidragit till. Regeringen avser att arbeta aktivt inom djurskyddsområdet nationellt, inom EU och internationellt. Detta gäller självfallet både försöksdjur och andra djur. EU-arbetet är av särskilt stor betydelse eftersom en stor del av lagstiftningen beslutas inom unionen. Sverige ska fortsätta att vara ett föregångsland och jag vill arbeta för att höja djurskyddsnivån inom EU. Mot bakgrund av detta bedömer jag att det finns alla förutsättningar för att djurskyddsarbetet kommer att kunna bedrivas med hög kvalitet.

Anf. 3 Tina Ehn (Mp)
Herr talman! Jag vill börja med att tacka för svaret som jag fått av jordbruksministern. Svaret som jordbruksministern lämnat gör mig dock både orolig och fundersam över hur det svenska djurskyddet kommer att se ut i framtiden. I svaret säger jordbruksministern att nedläggningen av Djurskyddsmyndigheten inte innebär några sänkta ambitioner för djurskyddet i Sverige. Jag tolkar det som att jordbruksministern tycker att djurskyddet är en viktig fråga att arbeta med i Sverige och internationellt. Det goda djurskyddet som vi har i Sverige kostar emellertid pengar, och jag kan inte se att det i budgetpropositionen finns några pengar medflyttade till Jordbruksverket. Jordbruksverket är ju tänkt att ta över rollen som djurskyddsmyndighet, och detta redan från och med den 1 juli 2007. När Djurskyddsmyndigheten bildades var det med anledning av att man såg en konfliktsituation inom djurskydd och näring, som båda låg under Jordbruksverket. En utredning tillsattes på initiativ av dåvarande jordbruksminister Margareta Winberg. Utredningen gjordes av Jordbruksverkets tidigare generaldirektör Svante Englund, som kom fram till och, som motivering till varför djurskyddsfrågorna inte bör handläggas av Jordbruksverket utan av en särskild djurskyddsmyndighet, i sin utredning skriver att "den nuvarande organisationen, där en och samma myndighet handlägger frågor som rör djurskydd och jordbrukets produktivitet, kan misstänkliggöras för bristande objektivitet". Englund, som själv lett Jordbruksverket, bör ju veta vad han talar om. Man förde också över de frågor och den kompetens som funnits vid Centrala försöksdjursnämnden till den nya myndigheten. Under den korta tid som Djurskyddsmyndigheten funnits har det byggts upp en bred och djup kompetens bland de anställda. I kåren av anställda finns veterinärer, zoologer, etologer, agronomer, byggnadsingenjörer, jurister med flera yrkesgrupper. Av myndighetens ca 50 anställda är tio disputerade forskare. Den vetenskapliga kompetensen är således mycket hög. Det vore skamligt att slå sönder den nu. Hur tänker jordbruksministern se till att den breda och höga kompetens som finns på myndigheten inte slås sönder?

Anf. 4 Anita Brodén (Fp)
Herr talman! Folkpartiet har ju varit positivt till Djurskyddsmyndigheten. Vi har nu ställt oss bakom det beslut som vi i alliansen gemensamt har tagit. Jag tycker att det är värt att påpeka att vårt goda djurskydd inte började i och med Djurskyddsmyndighetens tillkomst, utan att det precis som jordbruksministern påpekade har funnits under lång tid. Men det är också viktigt att jordbruksministern väldigt tydligt markerar att arbetet nu kommer att fortsätta och dessutom intensifieras vad gäller det goda djurskyddet, som ska vara det allra bästa. Jag har några konkreta frågeställningar som jag skulle vilja ta upp här. Det är bra att det nu blir en ganska snabb utredning eftersom det är viktigt att man får ett klart besked och att det i budgeten kommer att ges utrymme för de medel som behövs för de viktiga uppgifterna. Att möjligheterna ges till en så fristående enhet som möjligt är viktigt, för jag är övertygad om att det finns en poäng i att ha ett fristående djurskydd under Jordbruksverket. Den kompetens som finns och som är upparbetad måste tas till vara. Den ska vi inte lämna ifrån oss utan i stället verkligen utnyttja. Min sista konkreta fråga är: Jordbruksministern nämnde EU, och jag tycker att det skulle vara intressant att få ta del av de tankar som jordbruksministern möjligen har. Det pågår ju diskussioner om ett samlat EU-centrum där både forskning och djurskydd skulle kunna lyftas fram. Finns det tankar på att vi skulle kunna driva på och på så sätt vara proaktiva i de här frågorna?

Anf. 5 Eskil Erlandsson (C)
Herr talman! Låt mig först repetera att regeringen avser att aktivt arbeta inom djurskyddsområdet - nationellt, inom EU och internationellt. Det gäller både försöksdjuren och andra djur. Sverige ska alltså fortsätta att vara ett föregångsland och jag vill arbeta för att höja djurskyddsnivån inom EU. Vi kommer under hösten att analysera de anslagsmässiga konsekvenserna av nedläggningen av myndigheten. Vi kommer även innan det slutgiltiga beslutet fattas att redovisa för riksdagen vilka anslagsmässiga konsekvenser förändringen får i den statliga administrationen. Regeringen avser alltså att återkomma till riksdagen avseende formerna och finansieringen av djurskyddsverksamheten. Apropå Tina Ehns frågeställningar vill jag också påpeka att det fanns rätt kompetens på Jordbruksverket då djurskyddsverksamheten fanns där. Jag förutsätter att kompetens kommer att finnas på den myndighet som nu får ansvaret för det här politikområdet. Vad beträffar Anita Brodéns frågeställningar måste jag hänvisa till den snabbanalys som nu ska göras. Den ska ju bland annat utreda hur verksamheten ska organiseras. Jag vill inte föregripa den analysen. Det vore inte rättvist, framför allt inte mot den person eller de personer som kommer att få uppgiften att göra analysen. Avslutningsvis vill jag säga att jag är beredd att vidta åtgärder och försöka få så mycket som möjligt av EU:s olika centrum och kompetenser till vårt land. Vi har en hög kompetens i vårt land, då många människor är intresserade av de här frågorna. Därför har jag faktiskt redan tagit initiativ till att vi inom Regeringskansliet ska bereda möjligheterna för att vi i vårt land ska få ett kompetenscentrum för den europeiska unionen på det här området.

Anf. 6 Tina Ehn (Mp)
Herr talman! Jordbruksministern ger inte klarhet på de punkter jag hade önskat. Jag vill lite grann bemöta det som har sagts här. För att säkerställa ett gott djurskydd krävs resurser, både personella och ekonomiska. Myndigheten arbetar i dag bland annat med att ta fram föreskrifter. En föreskriftsserie kräver omvårdnad. Den måste uppdateras regelbundet utifrån nya forskningsrön och gjorda erfarenheter. I sammanhanget kan nämnas att den föreskriftsserie som Jordbruksverket lämnade ifrån sig innehöll föreskrifter som inte hade blivit uppdaterade sedan början av 1980-talet. Djurskyddslagen från 1988 och de efterföljande skärpningar som riksdagen fattat beslut om hade alltså ännu inte år 2004 fått genomslag i hela föreskriftsserien. Myndigheten arbetade vidare med tillsynsvägledning till landets länsstyrelser och kommuner. I Riksrevisionens första rapport, som kom 2003, riktades skarp kritik mot hur Jordbruksverket hade fungerat som central tillsynsmyndighet. Bland annat skrev man att det hade tagit tolv år för Jordbruksverket att få ut tillsynsvägledning i form av allmänna råd. Riksrevisionen konstaterade att Djurskyddsmyndigheten skulle komma att ha bättre förutsättningar för att bedriva det arbetet. Djurskyddsmyndigheten arbetar med att främja utvecklingen av alternativ till djurförsök och att samordna arbetet i landets sju djurförsöksetiska nämnder, där den djurförsöksetiska prövningen sker. Listan över vad Djurskyddsmyndigheten gör är långt ifrån fullständig. Vad jag vill säga med upprepningen är att Djurskyddsmyndigheten gör ett stort och viktigt arbete för att ett gott djurskydd ska säkerställas. Det krävs ekonomiska resurser till detta. Kan jordbruksministern i dag lova att resurserna för arbetet med att säkerställa ett gott djurskydd inte kommer att förändras, och hur kommer det i så fall att gå till?

Anf. 7 Anita Brodén (Fp)
Herr talman! Det här har varit en viktig debatt, framför allt för att visa på att alliansen värnar om djurskyddet. Vi kommer att slåss för att det även fortsättningsvis ska vara ett gott djurskydd och för att nivån ska bli ännu högre. Därför är det skönt att få höra jordbruksministerns ställningstagande och markeringar här. Utredning pågår. Jag har förståelse för att jordbruksministern inte kan gå in på detaljer här. Men låt mig ändå skicka med jordbruksministern en uppmaning att tala väl för att det europeiska kompetenscentrumet om det blir aktuellt ska förläggas till Sverige.

Anf. 8 Eskil Erlandsson (C)
Herr talman! Låt mig ytterligare en gång säga att det här politikområdet kräver resurser. Jag är medveten om det. Hela regeringen är medveten om det. Låt mig också upprepa att vi under hösten kommer att analysera de anslagsmässiga konsekvenserna, och vi kommer innan något slutgiltigt beslut fattas att återkomma till riksdagen och redovisa vilka konsekvenser regeringen bedömer att den här föreslagna förändringen får i den statliga administrationen. Jag är väl medveten om att ett politikområde av den här typen också kräver duktiga medarbetare. Det handlar ju inte om en kunskap som man så att säga kan tillägna sig över en natt. Till Anita Brodén vill jag säga att jag både för egen del och för regeringen tar med mig den utsaga och det medskick jag fick från Anita Brodén. Jag kommer också att vidarebefordra den till den eller dem som kommer att göra snabbanalysen så att man kan lyfta in det i den analys som nu ska göras.

Anf. 9 Tina Ehn (Mp)
Herr talman! Det är bra att jordbruksministern tänker satsa på ett starkt djurskydd inom internationellt samarbete. Jag håller med Anita Brodén om att det skulle vara väldigt intressant om det europeiska centret skulle bli förlagt till Sverige. Det låter bra att alliansen värnar om djurskyddet och att man vill satsa på ett samarbete inom Europa. Men jag känner mig ändå inte riktigt trygg. Jag är orolig för att det goda svenska djurskyddet som vi är stolta över kommer att urholkas så länge jag har inte fått några siffror och att Sveriges djur därmed kommer att få det sämre. Jag förutsätter att den utredning som ministern hänvisar till i sitt svar kommer att gå på remiss. Jag och många med mig vill veta hur djurskyddet i Sverige kommer att se ut och hur Sverige kommer att påverkas av nedläggningen av Djurskyddsmyndigheten.

Anf. 10 Eskil Erlandsson (C)
Herr talman! Låt mig avslutningsvis tacka för interpellationsdebatten. Också jag tycker att det är viktigt att vi i kammaren lyfter frågorna på det här politikområdet. Det är viktiga frågor. Jag är glad över att ha fått frågeställningen och fått möjlighet att debattera densamma i dag. Jag vill apropå det senaste inlägget göra en kommentar. Vi ska aktivera oss för att se om vi inte till vårt land kan få ett europeiskt center som har som mål att lyfta frågorna både i vårt land och på den europeiska kontinenten. Allra sist kan jag konstatera att vi i det här sammanhanget inte föreslår några förändringar i den lagstiftning som gäller på området. Den lagstiftningen gäller också fortsättningsvis. Det borde vara tillfyllest utifrån de utsagor som Tina Ehn har gjort både i sin interpellation och i debatten.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.