Nationellt tiggeriförbud
Interpellation 2017/18:71 av Tomas Tobé (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2017-10-25
- Överlämnad
- 2017-10-26
- Anmäld
- 2017-10-27
- Sista svarsdatum
- 2017-11-16
- Svarsdatum
- 2018-01-19
- Besvarad
- 2018-01-19
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Tiggeriet i Sverige har varit utbrett under flera års tid. Trots detta har inte mycket hänt för att komma till rätta med situationen. Kommuner som har gjort försök att använda den lokala ordningsstadgan för att reglera förekomsten av tiggeri har fått sina beslut upphävda av högre instans.
Under de senaste åren har antalet utsatta EU-medborgare som är här för att tigga uppskattats till mellan 3 000 och 5 000 personer. Det är en oroväckande siffra, eftersom många av dem lever under svåra förhållanden.
Tiggeriet är utöver social utsatthet också förenat med olovliga bosättningar och utnyttjande. Polisens bedömning är att det finns flera grupperingar som tigger i Sverige och som styrs av kriminella aktörer. Polisen bedömer även att det förekommer multiexploatering där utsatta EU-medborgare, vid sidan av tiggeri, utnyttjas för till exempel prostitution. Det förekommer uppgifter om att grupperingar tar betalt för och styr över användningen av offentliga platser för tiggeri.
Många av dem som tigger i Sverige kommer från Rumänien och Bulgarien, länder där det råder stor fattigdom och social utsatthet. Här har EU en viktig uppgift. Arbetet med att sätta press på de EU-länder vars medborgare tvingas söka sig till andra länder för att tigga behöver fortsätta.
Men lösningen på problemen är inte tiggeri på Sveriges gator och torg. Tiggeriet hjälper ingen ut ur fattigdom eller utanförskap. Det låser snarare fast människor på botten av samhället. Vid en jämförelse med andra europeiska länder utgör Sverige ett undantag som inte reglerar förekomsten av tiggeri.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson följande:
Avser ministern att verka för att ett nationellt förbud mot tiggeri införs i Sverige?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2017/18:71
Webb-tv: Nationellt tiggeriförbud
Dokument från debatten
- Fredag den 19 januari 2018Kammarens föredragningslistor 2017/18:58
- Protokoll 2017/18:58 Fredagen den 19 januariProtokoll 2017/18:58 Svar på interpellation 2017/18:71 om nationellt tiggeriförbud
Protokoll från debatten
Anf. 49 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Tomas Tobé har frågat mig om jag avser att verka för att ett nationellt förbud mot tiggeri införs i Sverige.
I Polismyndighetens lägesbild över brottslighet som är kopplad till utsatta EU-medborgare gjordes bedömningen att merparten av de utsatta EU-medborgarna som tigger gör det utan att detta kan kopplas till organiserad brottslighet. Det förekommer dock att en del som tigger styrs av kriminella aktörer och att de utsätts för brott.
Det är helt oacceptabelt att människor som är utsatta på grund av fattigdom och diskriminering utnyttjas eller blir utsatta för brott när de försöker skaffa sig en möjlighet till försörjning.
Regeringen är bekymrad över att personer som vistas tillfälligt i Sverige ska behöva tigga för sin försörjning och att denna grupp lever under ovärdiga förhållanden. Otillåtna bosättningar kan också medföra omfattande nedskräpning och drabbar bland annat markägare som får se sin mark tas i anspråk på ett olagligt sätt.
Sommaren 2015 presenterade regeringen ett åtgärdspaket för att bekämpa utsatthet och tiggeri. De åtgärder som presenterades var bland annat tydligare regler i Sverige, internationell samverkan och ett nära samarbete med det civila samhället.
Under 2015 tillsatte regeringen en nationell samordnare i frågor som rör utsatta EU-medborgare. Länsstyrelsen i Stockholms län fick året efter i uppdrag att fortsätta utveckla samverkan och samordna det arbete som bedrivs i landet gällande målgruppen. Uppdraget har nu förlängts till och med 2019.
Regeringen överlämnade förra året till riksdagen en proposition med förslag på en ny form av särskild handräckning. De nya reglerna om avlägsnande, som trädde i kraft den 1 juli 2017, innebär att det har blivit lättare för bland annat markägare att få tillbaka besittningen till sin mark där personer bosatt sig utan tillstånd. Regeringen kommer att följa upp myndigheternas hantering av otillåtna bosättningar, men redan nu finns indikationer på att reformen har fått avsedd effekt.
Regeringen beslutade om en lagrådsremiss i december 2017 som innebär att straffbestämmelsen om människohandel ges en tydligare brottsbeskrivning, att barn får ett ännu starkare skydd och att minimistraffet för människohandel, mindre grovt brott, skärps till fängelse i sex månader. Dessutom föreslås ett helt nytt brott, människoexploatering, som uttryckligen straffbelägger exploatering av personer i tiggeri. Förslaget innebär ett starkare straffrättsligt skydd för de fall där personer som lever under ekonomiskt svåra förhållanden otillbörligt förmås att lämna ifrån sig vad de tiggt ihop eller betala för något som egentligen är gratis, såsom en plats att tigga på i det offentliga rummet. Förslagen är avsedda att träda i kraft den 1 juli 2018. Regeringen avser att överlämna en proposition till riksdagen senast i början av mars 2018.
Det är en polisiär uppgift att övervaka den allmänna ordningen och att ingripa till exempel när personer uppträder ordningsstörande eller skräpar ned.
Regeringen arbetar aktivt med att påverka levnadsförhållandena i hemländerna för att åstadkomma skillnad och hållbarhet på lång sikt, och regeringen har tecknat samförståndsavtal med både Rumänien och Bulgarien. Samarbetet har resulterat i ett mycket gott samtalsklimat och har stärkt de bilaterala relationerna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Regeringen har sammantaget vidtagit en rad åtgärder för att bekämpa utsatthet, för att skärpa straffrätten mot människohandel och exploatering samt för att underlätta för polisen och andra myndigheter att agera mot den brottslighet som förekommer i samband med tiggeriet.
Anf. 50 Tomas Tobé (M)
Herr talman! Vi har ju fått en situation med utbrett tiggeri i Sverige. Siffran kan variera, men jag tror att den ligger på ungefär 300 000 väldigt utsatta människor som vi ser utanför våra matbutiker eller på andra ställen i vårt samhälle. Det är människor som befinner sig i en väldigt tuff situation.
Vi moderater har arbetat med denna fråga och landat i att vi tycker att vi inte ska normalisera tiggeri i Sverige. Det är inte rimligt, fru talman, att tillåta att människor ska stå med mössan i hand och be om pengar och ha detta som sin försörjning. Utsatta människor i andra länder - deras framtid kan inte handla om att de ska sitta på gator och torg i Sverige och tigga.
Jag minns när vi moderater presenterade förslaget att vi åtminstone borde förbjuda det som beskrivs som organiserande av tiggeri. Då sa ministerns statsrådskollega Åsa Regnér att jag var ute och fiskade i grumliga vatten.
Nu konstaterar jag att en sådan lagstiftning är på väg fram. Det är alldeles utmärkt. Men jag tror att det vore klokt om vi kunde göra upp i denna fråga, för jag tror att inte heller Socialdemokraterna vill ha den situation vi har just nu med så pass många utsatta människor på gator och torg i Sverige. Vi ser dessutom att andra bekymmer följer i spåren av detta. Bland annat har polisen berättat om ökad prostitution.
Vi måste ta tag i den här frågan nu. Den är svår, men vi lär konstatera att Sverige har varit för svagt reglerat på det här området. De åtgärder som vi nu har vidtagit kommer inte att vara tillräckliga för att få stopp på tiggeriet.
Det här kommer att behövas, och här vill jag ge en möjlighet till ministern, fru talman: Lägg fram ett nationellt tiggeriförbud för Sveriges riksdag, och ni kommer att få Moderaternas stöd. Låt oss tillsammans ta tag i den här frågan! Det tror jag att svenska folket förväntar sig att vi ska göra.
Anf. 51 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Fru talman! Till att börja med tror jag att Tomas Tobé sa att det skulle röra sig om 300 000 väldigt utsatta människor. Det måste vara 3 000, för det är ungefär det vi talar om antalsmässigt - runt 3 000.
Jag delar naturligtvis uppfattningen att vi måste göra mer för att komma till rätta med det här problemet. Jag kan konstatera att det är ett problem som har funnits under lång tid och att Moderaterna under sin långa regeringsperiod - åtta år - inte gjorde någonting för att komma till rätta med det.
Det var till och med så att när vi tillträdde var en av de stora frågorna som vi hade att diskutera det stora lägret i Sorgenfri i Malmö, om Tomas Tobé minns det. Det hade stått där i många år, och ingen hade åtgärdat det på något sätt - allra minst den moderatledda regeringen. Nu är det borta. Det revs efter bara något år.
Under vår period har vi ändrat reglerna om avlägsnande och handräckning när det gäller privat mark. Det tror jag var en bra förändring, för även om man kan tillåta att människor ber om pengar och tigger om pengar kan man aldrig tillåta att det växer fram någon sorts kåkstäder eller olagliga bosättningar på olika platser. Det är naturligtvis helt oacceptabelt. Där hade vi förut väldigt krångliga regler med höga avgifter för markägarna och en komplicerad byråkratisk process. Det har vi nu ändrat på.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Men vi kan också konstatera att antalet ärenden när det gäller avlägsnanden med särskild handräckning har minskat. Från 2016 till 2017 minskade de ärendena med 25 procent. Det kan tyda på att antalet bosättningar totalt sett har minskat. Det kan också tyda på att polisen nu ingriper mycket tidigare än för bara några år sedan för att se till att sådana här bosättningar inte etableras. Det är i så fall en bra följd av lagstiftningen.
Nu är vi på väg fram med ny lagstiftning och en ny lag om människoexploatering. Vi kommer till riksdagen med en proposition före propositionsstoppet den 20 mars där vi utvidgar lagstiftningen ytterligare. Här handlar det, tycker jag, om att komma åt dem som tjänar pengar på och exploaterar och utnyttjar dessa människor på olika sätt - för tiggeri men också andra former av arbete. Det finns nästan slavarbetsliknande former där folk får jobba för 10 kronor i timmen och bo i en källare. Det är naturligtvis helt oacceptabelt. Också det bör vi komma till rätta med i större utsträckning.
Den nya lagstiftningen siktar in sig på bland annat detta att man utnyttjar och tjänar pengar på andras tiggeri, till exempel ber att få ta del av deras inkomster om de ska få sitta på en viss plats. Där utvidgar vi nu straffrätten.
Men man ska komma ihåg att även inom ramen för nuvarande lagstiftning kan man komma åt en del av dessa ligor, och där ser vi en del ärenden som redan har avgjorts. I ett ärende i Örebro i höstas dömde man två bulgariska medborgare till vardera fyra år och två månaders fängelse för människohandel. Det var ett ärende i Göteborgs tingsrätt alldeles härförleden, den 17 januari 2018. Ett par fall är på väg fram i Växjö. Även inom ramen för nuvarande lagstiftning går det alltså att fälla människor för bland annat människohandel. Med den nya lagstiftningen utvidgar vi detta ytterligare för att minska exploateringen och utnyttjandet av människor.
Anf. 52 Tomas Tobé (M)
Fru talman! Är det på det sättet att jag sa 300 000 vill även jag till protokollet ta chansen att korrigera det till 3 000.
I grunden är det här en fråga som jag tror handlar om att Sverige måste bestämma sig: Ska Sverige stå öppet för utbrett tiggeri, eller ska det inte göra det?
Vi har haft tiggeri i Sverige också tidigare, historiskt sett, men vi har utvecklats till ett välfärdsland. Vi vill möta utsatta med sociala insatser. Vi vill inte att människor ska behöva tigga på gatan för sin egen försörjning.
Nu har vi fått en situation där ett antal medborgare från framför allt Rumänien och Bulgarien fattar sina beslut och hamnar i Sverige och tigger - rätt många under organiserade former.
Vi tycker från Moderaternas sida att det är bra att vi nu får fram ett lagförslag som gör det något lättare att ta fast dem som skrupelfritt utnyttjar dessa människor för att tjäna pengar. Men vi vet också att bevisläget är svårt. Inte sällan kan det i organiseringen till och med finnas släktskap. Det kommer inte att vara helt lätt att få enskilda utsatta människor att ens berätta om hur det förhåller sig.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tror tyvärr inte att de nya åtgärderna kommer att leda till att vi inte har utbrett tiggeri i Sverige. Det är därför det behövs ett tiggeriförbud. Vi behöver gå fram med en åtgärd så att vi kan pressa tillbaka detta ordentligt. Det är inte rimligt.
Jag är mycket oroad över vad detta gör med de utsatta människorna som utnyttjas dubbelt, då många tvingas in i prostitution eller lever under vidriga omständigheter, men också med samhället - att vi vänjer oss vid att det sitter en utsatt medmänniska utanför matbutiken, att det tillhör vanligheterna, att våra barn kanske inte längre ens reagerar eftersom det är normalt att det sitter en utsatt människa utanför en matbutik.
Jag tror att vi alla tycker att det här är jobbigt. Man får såklart själv ta ställning till huruvida man vill ge pengar eller inte. Jag tycker att det finns ett visst hyckleri från regeringens sida. Regeringen säger till och med: Ge inga pengar till tiggarna! Det har regeringen uttryckt. Det är ju en personlig uppfattning - man får själv avgöra hur man vill göra.
Det är väl bra att vi får fram åtgärder för att mycket snabbare kunna förhindra att vi får tältläger som egentligen nästan kan beskrivas som början till kåkstäder; det är väl alldeles utmärkt. Alla dessa åtgärder handlar ju om att vi inte vill att människor ska tigga på våra gator och torg i Sverige. Men de kommer inte att vara tillräckliga.
Jag noterar att ministern inte avfärdade idén om ett tiggeriförbud utan talade om de andra åtgärderna. Gott så - det är faktiskt bra åtgärder. Därför ställer jag nu frågan igen: Utesluter ministern att vi också behöver gå fram med ett nationellt tiggeriförbud i Sverige?
Anf. 53 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Fru talman! Vi har valt vägen att utvidga reglerna för att få bort de läger som finns. När vi tillträdde 2014 hade vi bland annat ett stort läger i Sorgenfri i Malmö; det har vi inte längre. Vi hade regler som var byråkratiska, krångliga och kostsamma för markägaren när det gäller handräckning för avlägsnanden. Nu har vi inte längre det heller; det har vi också reformerat. Vi har till och med sett en minskning av antalet ärenden, vilket kan tyda på att vi inte längre har den framväxt av bosättningar som vi hade under den borgerliga perioden; åtgärden har faktiskt fått effekt.
Sedan har vi frågan om människohandel. Jag pekade på att vi faktiskt redan i dag har möjlighet att döma dem som utnyttjar fattiga människor på detta sätt. Jag pekade på domen från tingsrätten i Örebro: Två bulgariska medborgare fick vardera fyra år och två månaders fängelse för människohandel för att man hade utnyttjat ett flertal personer för tiggeri.
Göteborgs tingsrätt dömde häromdagen en bulgarisk medborgare till fängelse i tre år och sex månader - det är ganska stränga straff vi talar om - för människohandel och för att ha utnyttjat två personer för tiggeriändamål.
I december förra året dömdes också två bulgariska män, då av Göta hovrätt; det gällde Växjö. De dömdes för grov misshandel och människorov och fick fem respektive fyra år och sex månader. De brotten hade begåtts mot en man från Bulgarien som utnyttjats för tiggeri. Just nu pågår ytterligare en förundersökning i Växjö med, tror jag, fem häktade.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Rättsväsendet har alltså nu gått igång och slår ned på dem som utnyttjar människor som befinner sig i en väldigt svår situation. Det är något vi inte sett under tidigare år utan först nu på senare tid. Det är bra, för det innebär också att vi sänder en signal till omvärlden: Vi accepterar inte att man ägnar sig åt denna typ av organisering och därmed exploatering av fattiga människor.
Jag tror att detta, som Tomas Tobé är inne på, i grunden handlar om att Moderaterna har svårt att se fattigdom. Tobé sa att det är jobbigt att se detta - det är det som är grundproblematiken. Vi socialdemokrater, som i alla tider nästan inte gjort något annat än att just bekämpa fattigdom, har inte svårt att se den när den uppkommer. Vårt huvudproblem är att minska klyftorna och göra det bättre för dem som har det allra sämst ställt. Därför ser vi detta. Men när Moderaterna ska argumentera kring detta handlar det framför allt om att det är jobbigt och svårt att se.
Min utgångspunkt är att vi måste se till att bekämpa de brott som förekommer i detta sammanhang. Men jag tycker också att vi när vi talar om dessa människor ska utgå från en känsla av solidaritet och empati, så att man inte faller in i en retorik där man pekar ut och stigmatiserar dessa människor i så stor utsträckning som jag ibland tycker sker i debatten.
Det handlar om att ta sig an detta på flera olika sätt. Det finns länder som har nationella tiggeriförbud, men de är faktiskt inte särskilt många. I de stora länderna - Tyskland, Frankrike, Spanien och Italien - har man inga nationella förbud. I Norden är det bara Danmark som har det. I Norge finns möjlighet till lokala förbud, men det förekommer till exempel inte i Oslo. Det är alltså inte huvudlösningen för de flesta länder.
Anf. 54 Tomas Tobé (M)
Fru talman! Justitie- och inrikesministerns fördomar om moderater tycker jag inte ens förtjänar ett svar.
För mig handlar detta om att vi har väldigt utsatta människor som dessutom utnyttjas dubbelt. Jag är orolig för vad detta också gör för samhället - att vi normaliserar att människor sitter och tigger på våra gator och torg.
Jag landar i slutsatsen att vi kommer att behöva ett förbud, för Sverige sticker ut i Europa. Ja, det finns olika lösningar. I till exempel Finland vet jag att polisen, utan ett förbud, arbetar rätt effektivt för att minska tiggeriet, på ett helt annat sätt än vi har sett i Sverige. I många andra länder har man en reglering på antingen lokal, regional eller nationell nivå - gott så.
Men man måste ställa sig frågan vad det är som gör Sverige så attraktivt. Varför har vi ett så pass utbrett tiggeri i just Sverige? En del handlar såklart om att vi är ett välståndsland, men det finns många välståndsländer i Europa. Jag tror att det handlar om att vi har för svag lagstiftning. Om vi inte får ett förbud på plats kommer detta att fortsätta år efter år.
Det är bra om vi kan komma åt några av de skrupelfria personer som utnyttjar utsatta människor, men vi kommer, tror jag, att behöva gå fram med den här lagstiftningen. Vi har erbjudit Socialdemokraterna och även regeringen en möjlighet att få ett politiskt stöd för en sådan reglering. Jag noterar, fru talman, att ministern gör allt han kan för att inte erkänna att ni inte utesluter ett tiggeriförbud. Även ni verkar inse att det kommer att behöva komma på plats, precis som er egen samordnare på området har kommit fram till.
Anf. 55 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! När Tomas Tobé säger att Sverige sticker ut undrar jag vad han egentligen menar. Den modell för ett nationellt förbud som Tomas Tobé vill ha är nämligen inget som europeiska länder i allmänhet har. Jag sa det i slutet av mitt förra anförande: Varken Finland, Norge, Tyskland, Frankrike, Spanien eller Italien har något nationellt förbud.
Det finns på sina håll möjlighet till lokala förbud. Norge är ett sådant land. Men av de, tror jag, 422 kommunerna i Norge är det en knapp handfull som har lokala förbud. En kommun som inte har något förbud är huvudstaden Oslo. Att försöka skapa en bild av att ett sådant nationellt tiggeriförbud som Moderaterna vill ha är något som finns allmänt i Europa är alltså inte korrekt.
Vi har arbetat med denna fråga sedan vi tillträdde, på ett sätt som den moderatledda regeringen inte gjorde. När vi tillträdde hade vi en utveckling med framväxande, stora läger, och man gjorde ingenting åt det. De fick stå där år efter år. Jag nämnde Sorgenfri i Malmö - det lägret finns inte längre kvar.
Vi genomförde för några år sedan den nya lagstiftningen om avlägsnanden, som jag faktiskt tror kan ha lett till att vi nu har färre ärenden. Det skedde en minskning med 25 procent från 2016 till 2017, vilket mycket väl kan innebära att vi har färre bosättningar än vi hade tidigare och att polisen ingriper mot dem tidigare.
Vi går nu fram med den förstärkta lagstiftningen, som gör att vi kommer åt dem som exploaterar och utnyttjar dessa människor. Detta tycker jag, fru talman, är väldigt verkningsfulla insatser.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.