Nationella och internationella åtgärder på grund av ökad oljetankertrafik i Östersjön

Interpellation 2006/07:645 av Hamilton, Carl B (fp)

av Hamilton, Carl B (fp)

den 3 augusti

Interpellation

2006/07:645 Nationella och internationella åtgärder på grund av ökad oljetankertrafik i Östersjön

av Carl B Hamilton (fp)

till statsminister Fredrik Reinfeldt (m)

 

Eftersom ämnet spänner över flera departements ansvarsområden ställer jag interpellationen till statsministern.

Bakgrund – Detta är beslutat

Den ryska regeringen fattade den 21 maj 2007 ett beslut som får viktiga konsekvenser för Östersjön och Sverige. Rysslands behov av att exportera olja genom Östersjön skulle genom beslutet kraftigt öka redan om 18 månader. Exportökningen ska ske genom att fler och väsentligt större oljetankrar än i dag går från det inre av Finska viken, öster om Gotland till södra Östersjön genom Bornholmsgattet och Stora Bält, eller till en hamn i Östersjön.

Transneft – Rysslands oljepipelinemonopol – har fått tillstånd av ryska regeringen att bygga en ledning för transport av en miljon fat olja per dag från en ort i det inre av Ryssland, Unecha, till oljehamnen Primorsk i Finska viken. Det innebär att oljehamnens exportkapacitet ökar med 66 procent, från 1,5 till 2,5 miljoner fat per dag, det vill säga med två tredjedelar (Financial Times den 22 maj 2007). Ökningen blir enligt EastWeek 45–50 miljoner ton per år, eller från 74,5 miljoner ton per år till 120 miljoner ton per år, eller enligt denna källa ca 60 procent (den 23 maj 2007).

Enligt den polska tankesmedjan Centre for Eastern Studies veckotidskrift EastWeek är Rysslands avsikt att upphöra med oljetransport i ledning genom Vitryssland och Polen, det vill säga det finns risk för ytterligare ökning av tankertrafiken (unofficial statements by Russian politicians [claim] that Moscows intention is to completely discontinue the transit of oil via Belarus (and consequently via Poland)). Detta är osäkert, men om oljan som i dag transporteras genom den existerande oljeledningen genom Vitryssland och Polen (oegentligt benämnd Vänskap) i framtiden helt skulle ersättas av ökad fartygstrafik från Primorsk innebär det en exportökning med ytterligare 80 miljoner ton per år, det vill säga på sikt en ökning från dagens 74,5 miljoner ton till ca 200 miljoner ton olja per år, eller en ökning med ca 170 procent av oljeexporten och fartygsfrakterna genom Östersjön!

Om en avgränsning görs till det redan fattade beslutet om den omedelbara framtiden och trafikökningen kan som jämförelse nämnas att Sveriges förbrukning är 0,3 miljoner fat per dag, Danmarks 0,2 och Tysklands 2,6. Enbart ökningen i fartygstransporterad rysk olja genom Östersjön skulle alltså om ca 18 månader kunna bli ca 40 procent av Tysklands förbrukning, eller drygt tre gånger Sveriges.

Den totala exporterade volymen efter det att pipelinen Unecha–Primorsk byggts färdig – inklusive dagens exportkapacitet från Primorsk – blir ungefär lika stor som Tysklands hela årsförbrukning eller drygt åtta gånger Sveriges.

Det svenska rederiet Stena Line är djupt involverat i den ökade ryska oljeexporten och står i begrepp att investera 6 miljarder kronor i sex nya jättetankrar. De [här fartygen] är helt skräddarsydda för Östersjön. Den avgörande skillnaden, som gör de här väldigt dyra fartygen så attraktiva, är att de är så breda. Det begränsade djupgåendet i Stora Bält på 15 meter gör att de största tankfartygen som i dag trafikerar Östersjön normalt ligger kring 110 000 ton. Genom att [den nya fartygstypen] Baltic-Maxen är mycket bredare än konventionella [tank]fartyg [i Östersjön] kan vi ta dubbelt så mycket last på samma djupgående, vilket förstås innebär avsevärda skalfördelar, säger Ulf Ryder [vd för Stena Bulk]. Vår partner, ryska statens rederi Sovcomflot, har bett oss att forcera planerna och beställa redan nu. Anledningen är att de vill undvika den överhängande risken för köer och bristande kapacitet eftersom oljeexporten från Primorsk är på väg att fördubblas ännu en gång, säger Ulf Ryder. (Dagens Industri den 11 juni 2007)

Stenachefen Ulf Ryder säger sig vara medveten om att Stenas investerings- och oljetransportplaner kan bli omstridda. En Baltic-Max-tanker är med sina 267 000 ton en jätte och ett totalhaveri skulle kunna innebära en miljökatastrof i den redan hårt nedsmutsade Östersjön.

Ett klart uttalat syfte för Ryssland med den nya oljepipelinen är att undvika beroende av export genom Vitryssland, Polen, Lettland och Litauen. Redan har Ryssland avbrutit sin oljehandel med Lettland (sedan 2003) och Litauen (sedan tio månader). Det kan inte helt uteslutas att det ryska beslutet är del i ett förhandlingsspel främst ägnat att sätta press på Vitryssland och EU-länderna Polen, Litauen och Lettland. Vitryssland kan kanske förmås att ta lägre transitavgifter för existerande olje- och gasledningar, men framför allt kanske den ryska statsägda energiindustrin vill förmå Vitryssland att ge efter så mycket rygg att Transneft i slutändan inte behöver bygga Primorskledningen utan i stället med en mer undergiven vitrysk motpart kan utvidga och tjäna mer pengar på nya ledningar genom Vitryssland.

Gentemot EU driver Ryssland en traditionell och tydlig söndra-och-härska-taktik. I detta fall kan en kil drivas mellan de oljeimporterande länderna i Västeuropa och transitländerna Polen, Lettland och Litauen.

Sverige

Sverige har inget intresse av fler och större oljetankrar i Östersjön. Vårt nationella intresse är entydigt det rakt motsatta.

Det ligger i Sveriges intresse att förmå transitländerna att acceptera oljeledningar över land och sina territorier och inte ta ut så höga transitavgifter för ledningar att den lösningen blir kommersiellt olönsam för Ryssland. Det gäller sannolikt i praktiken den polska regeringen och ledningar genom Polen.

Den svenska regeringen bör därför – enligt min mening – tillsammans med bland annat Finland och Estland genomföra en bred diplomatisk offensiv i de berörda huvudstäderna, förklara våra intressen och söka förmå framför allt Polen och Ryssland att agera strikt affärsmässigt och miljömässigt klokt.

Regering och myndigheter i Sverige bör vidare planera för ökade insatser för övervakning och navigationskontroll till sjöss och från luften av tankfartygstrafiken i Östersjön för att kunna hantera den ökade risken med ökade transporter. Katastrofberedskapen, iordningställande av nödhamnar och mer utvecklade samarbetsrutiner och övningar vid olyckor med oljeutsläpp måste ytterligare sannolikt både förbättras och byggas ut.

Källor

En komprimerad version av texten ovan publicerade jag i Svenska Dagbladet den 24 maj 2007, delvis baserad på en artikel i Financial Times den 22 maj 2007. Texten ovan innehåller dessutom information från EastWeek, ett nyhetsbrev utgivet av Centre for Eastern Studies i Warszawa, som kan läsas på http://osw.waw.pl, samt Dagens Industri den 11 juni 2007.

Frågor:

Mot bakgrund av problembeskrivningen ovan, vilka åtgärder i internationella sammanhang avser statsministern att vidta?

Mot bakgrund av problembeskrivningen ovan, vilka nationella åtgärder avser statsministern att vidta?

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd Inlämnad: 2007-08-03 Anmäld: 2007-08-16 Svar fördröjt anmält: 2007-08-16 Besvarad: 2007-08-23