näringsidkare som utsätts för brott
Interpellation 2002/03:281 av Johansson, Jörgen (c)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2003-04-10
- Anmäld
- 2003-04-10
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2003-04-24
- Sista svarsdatum
- 2003-05-05
- Besvarad
- 2003-05-12
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 10 april
Interpellation 2002/03:281
av Jörgen Johansson (c) till justitieminister Thomas Bodström om näringsidkare som utsätts för brottStölder och våldsbrott i Sverige blir allt grövre. I detta läge är det mycket angeläget att slå vakt om rättssamhället. Frågan är vem som tar det yttersta ansvaret när situationen är sådan att den grövre kriminaliteten tillåts att ge näringsidkare näringsförbud. Detta kan inte vara förenligt med rättssamhällets grundstenar.
Jag ställde en interpellation till justitieminister Thomas Bodström den 17 december 2002 beträffande ansvaret för att näringsidkare inte har möjligheten att skydda sig, vare sig fysiskt eller ekonomiskt. Min åsikt var, och är, att samhället har misslyckats i sitt arbete och har då också ett ansvar för att näringsidkare ges en trygghet i sin yrkesutövning. Justitieministerns svar var svävande trots att i svaret svävade anden om att "detta är en oerhört prioriterad fråga för regeringen".
Bakgrunden till min interpellation för tre månader sedan var att många företagare, främst inom ur- och smyckesektorn, har drabbats hårt. Väpnade rån och drive-in-kupper har blivit en allt vanligare företeelse. Följden har blivit att anställda blir psykiskt knäckta och slutar sin anställning.
Försäkringsbolagen ställer i dag allt hårdare krav på företagaren och när inte fler krav kan ställas och brotten fortsätter, så säger försäkringsbolaget upp försäkringstagaren. När verksamheten inte är försäkrad säger hyresvärden upp kontraktet för näringsidkaren. Samtidigt ställer banken inte upp och ger företagaren erforderliga lån då verksamheten inte är försäkrad. En form av moment 22 inträder. Till dessa händelser är polisen och samhället åskådare.
Bakgrunden till interpellationen är händelser som drabbat en företagare i Västerås. Han har inrättat sin handel som en säkerhetszon. Trots detta drabbades han under gårdagen av ytterligare ett väpnat rån. Affären har skyltfönster med vibrationslarm, pansarglas och galler. I lokalen finns larmknappar för bråk och överfallslarm. Fyra kameror spelar in vad som försiggår i lokalen och rök fyller lokalen på fem sekunder vid inbrott. Lokalen har dessutom akustiskt larm, larmade kassaskåp samt låsta affärsdörrar där kunderna får ringa för att bli insläppta. Under vissa tider finns dessutom privatanställda vakter som slussar in kunderna. De anställda har i hemmet fått överfallslarm installerade, tittskåp monterade i dörrarna dessutom har nyckelpersoner fått mobilt överfallslarm som de ständigt bär med sig. Det som återstår är personliga handeldvapen. Man frågar sig om detta är en beskrivning från rättsstaten Sverige anno 2002.
Den aktuella näringsidkaren har i dag inga försäkringar och inga fasta bankförbindelser på grund av den rådande situationen. Samhällets ansvar, i konkret handling, för att hjälpa näringsidkaren saknas dessutom.
Det är inte rimligt att ett livskraftigt företag läggs ned och att därmed såväl service som arbetstillfällen försvinner från främst mindre och medelstora orter. Samhällets uppgift är att garantera rättsstaten och erbjuda alla en trygg livsmiljö. Uppenbart är att samhället inte klarat sina åligganden i det åberopade exemplet. Mot den bakgrunden är det också rimligt att samhället tar sitt ansvar.
I min interpellation, för fyra månader sedan, föreslog jag att samhället skulle garantera utsatta näringsidkare ett rimligt försäkringsskydd. Det förslaget avvisades av justitieministern. Alternativa förslag till åtgärder har dock inte redovisats och situationen är akut och fordrar snabba beslut och åtgärder. Alternativen bör alltså snarast fram för bedömning.
Om inte samhället kan garantera vare sig den personliga eller ekonomiska säkerheten är det rimligt att näringsidkaren själv ges möjligheten att skydda sitt företag. Utifrån den ekonomiska aspekten vore det därför möjligt att låta utsatta näringsidkare, i bokslutet, avsätta obeskattade medel som ekonomisk säkerhet vid rån, överfall och skada. Det skulle innebära en möjlighet för näringsidkaren att vara "sitt eget försäkringsbolag". Detta bör innebära enkla förändringar av nuvarande system som dessutom bör kunna förverkligas skyndsamt. Samhället har ett ansvar, det är dags att ta det!
Min fråga till justitieministern:
Hur kommer justitieministern att agera för att återskapa tilltron för rättsstaten Sverige hos de drabbade näringsidkare som ständigt faller offer för den grövre kriminaliteten?
Hur kommer justitieministern att agera för att ge utsatta näringsidkare en rimlig chans att klara företagets ekonomi om de utsätts för rån?
Debatt
(4 Anföranden)Interpellationsdebatt 2002/03:281
Webb-tv: näringsidkare som utsätts för brott
Protokoll från debatten
Anf. 16 Thomas Bodström (S)
Anf. 17 Jörgen Johansson (C)
Anf. 18 Gunnar Andrén (Fp)
Anf. 20 Jörgen Johansson (C)
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.