Misstänkta terrorister som får uppehållstillstånd i Sverige
Interpellation 2014/15:305 av Mathias Sundin (FP)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2015-02-17
- Överlämnad
- 2015-02-18
- Anmäld
- 2015-02-19
- Svarsdatum
- 2015-03-06
- Besvarad
- 2015-03-06
- Sista svarsdatum
- 2015-03-11
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Sveriges Radio, P4 Östergötland, rapporterar (den 27/1) att misstänkta terrorister får tillfälliga uppehållstillstånd i Sverige.
Det rör sig om ett tjugotal personer som sökt asyl i Sverige, men nekats på grund av att Säkerhetspolisen varnat Migrationsverket att dessa individer misstänkts ha varit delaktiga i terroristorganisationer och begått övergrepp mot civilbefolkningen.
De kan inte skickas tillbaka till Syrien eftersom de då riskerar tortyr eller avrättning. Därför får de stanna i Sverige och röra sig fritt.
Migrationsverket menar att nuvarande lagstiftning inte tillåter något annat.
Att misstänkta terrorister kan bo och röra sig fritt i Sverige är allvarligt.
Jag har tidigare ställt en skriftlig fråga till statsrådet Morgan Johansson där han i svaret inte lämnade något förslag på vad regeringen ämnar göra åt situationen, utan hänvisade till en utredning som enligt uppgift ej utreder denna specifika fråga. Jag vill därför fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Tänker justitie- och migrationsministern ge utredningen i uppdrag att även utreda den ovanstående frågan?
Tänker justitie- och migrationsministern ta initiativ till att förändra lagstiftningen på området och/eller vidta några andra åtgärder för att hantera problemet?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2014/15:305
Webb-tv: Misstänkta terrorister som får uppehållstillstånd i Sverige
Dokument från debatten
- Protokoll 2014/15:68 Fredagen den 6 marsProtokoll 2014/15:68 Svar på interpellation 2014/15:305 om misstänkta terrorister som får uppehållstillstånd i Sverige
Protokoll från debatten
Anf. 31 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)
Herr talman! Mathias Sundin har i en interpellation frågat mig om jag tänker ge Utredningen om genomförande av vissa straffrättsliga åtaganden för att förhindra och bekämpa terrorism i uppdrag att även utreda frågan om misstänkta terrorister som har uppehållstillstånd i landet. Mathias Sundin frågar också om jag har för avsikt att ta initiativ till att förändra lagstiftningen på området och/eller vidta några andra åtgärder för att hantera detta problem.
Kampen mot terrorism är en prioriterad fråga för regeringen. Regeringen följer noga utvecklingen på området och har även påbörjat arbetet med att ta fram en ny nationell strategi mot terrorism.
En viktig del av kampen mot terrorism är ett långsiktigt förebyggande arbete för att värna demokratin och motverka radikalisering och rekrytering till våldsbejakande extremistiska rörelser. En särskild nationell samordnare har fått i uppdrag att stärka detta arbete på nationell, regional och lokal nivå och stödja de aktörer som identifierar problem med våldsbejakande extremism lokalt.
Enligt internationella åtaganden som Sverige är bundet av får en person inte utvisas, överföras eller utlämnas till ett land om det innebär en risk för att personen i fråga utsätts för dödsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Detta är ett absolut hinder enligt Europakonventionen och FN:s tortyrkonvention.
Om ett utvisningsbeslut inte kan verkställas ska den beslutande myndigheten, efter ett beslut om utvisning, besluta att verkställigheten ska skjutas upp eller bevilja personen ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Har personen beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd ska Migrationsverket ompröva utvisningsbeslutet när uppehållstillståndet löper ut.
Lagen om särskild utlänningskontroll ger i vissa fall utrymme för kontroll av presumtiva terrorister som av asylrättsliga skäl inte kan verkställas ut ur landet.
Det svenska regelverket uppfyller kraven enligt folkrättsliga principer, och regeringen avser inte att i närtid vare sig förändra lagstiftningen eller utreda frågan vidare.
Vid konkret brottsmisstanke, till exempel när det gäller terroristbrott, utreds och lagförs redan i dag sådana brott av rättsvårdande myndigheter.
Anf. 32 Mathias Sundin (FP)
Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret.
Detta handlar om misstänkta terrorister som får uppehållstillstånd i Sverige. När personer kommer hit och söker asyl kan de i vissa fall exkluderas om man misstänker att de har begått grova brott, terroristbrott, brott mot mänskligheten eller andra brott av den karaktären i det land de kommer ifrån.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Så har skett i Sverige när det gäller ett tjugotal personer som kom hit och sökte asyl förra året. Säkerhetspolisen tog då kontakt med Migrationsverket och talade om att dessa personer var misstänkta, att de har tillhört eller tillhör terroristorganisationer och att de har utfört terrordåd, brott mot mänskligheten eller andra grova brott mot civilbefolkningen. De fick därför inte asyl i Sverige.
Som migrationsministern uppger i svaret och som Migrationsverket säger kan personerna dock inte skickas tillbaka eftersom de då riskerar att dödas, torteras eller utsättas för annan allvarlig skada.
Som land hamnar vi då i ett väldigt besvärligt läge. Verkligheten blir då att dessa personer får stanna i Sverige och röra sig fritt här, trots att de är misstänkta för mycket grova brott och trots att misstankarna lett till att de inte får permanent uppehållstillstånd i Sverige. Men eftersom vi inte kan skicka tillbaka dem får de stanna här tillfälligt och röra sig och leva fritt i Sverige.
Denna fråga tror jag inte att det finns någon enkel lösning på. Då hade detta säkert åtgärdats. Men desto viktigare är det då att borra ordentligt i frågan och se vad vi kan göra åt den och om något kan göras som löser situationen eller åtminstone gör den bättre.
Efter ett avslöjande från P4 Östergötland lämnade jag in en skriftlig fråga till ministern. Då hänvisade han, i alla fall indirekt, till den utredning som pågår. Men när vi kollade med utredningen visade det sig att den inte hanterade just den specifika frågan. Därför ställer jag denna fråga, så att vi får diskutera här i kammaren vad som görs.
Jag tycker att det är synd att ministern och regeringen svarar att man inte tänker göra något mer i denna fråga. Man prioriterar visserligen kampen mot terrorism - det ifrågasätter jag inte i sig. Men jag tycker att det är väldigt besvärande att man inte borrar vidare i den här frågan.
Det är naturligtvis potentiellt farligt att ha dessa personer röra sig och leva fritt i Sverige.
Det finns som sagt ingen enkel lösning på detta. Jag tycker inte att de ska skickas tillbaka till en möjlig död. Det är inte det jag förespråkar. Även om de är misstänkta för allvarliga brott är jag verkligen ingen förespråkare av dödsstraff. Men jag vill inte heller att de ska kunna leva och röra sig fritt i Sverige.
Varför borrar inte regeringen mer i denna fråga? Varför får inte denna utredning eller någon annan uppdraget att verkligen borra i detta och försöka hitta en lösning på hela situationen eller något som åtminstone gör den bättre?
Anf. 33 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)
Herr talman! Detta är ett dilemma för alla rättsstater, skulle jag vilja säga. Vi är i en situation där människor som har begått brott eller är i stånd att begå grova brott söker sig till andra länder. Då ska vi pröva om de har asylskäl eller inte. Om de då faller inom ramen för lagstiftningen kan de exkluderas från sin flyktingstatus. Då ska vi i stället utvisa dem tillbaka till sitt hemland.
Det kan vi dock inte göra om de där riskeras att utsättas för omänsklig behandling, tortyr eller dödsstraff enligt de konventioner som vi har skrivit på - FN:s tortyrkonvention och Europakonventionen. Det handlar också, skulle jag vilja säga, om rent mänskliga aspekter. Vi gör inte så, helt enkelt, även om detta är människor som kanske är i stånd att begå grova brott. Vi måste försöka lösa situationen på något annat sätt. Vi har en situation då vi har dem kvar här i landet. De får tillfälliga uppehållstillstånd så länge, i väntan på att man kan avvisa dem. Men det är inte säkert att det går; det beror helt och hållet på hur utvecklingen ser ut i det land de kommer ifrån.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Då är vi inte heller nu helt utan kontrollmöjligheter, skulle jag vilja säga, enligt den lagstiftning som vi har i dag. Det är därför jag i mitt interpellationssvar hänvisar till lagen om särskild utlänningskontroll där man under vissa förutsättningar och när det gäller vissa individer kan se till att de inte alls kan röra sig fritt på det sätt som Mathias Sundin förespeglar. Vi kan ha kontroll över dem. Lagen om särskild utlänningskontroll ger i vissa fall utrymme för en sådan kontroll. Det kan handla om anmälningsplikt på polisstation, ibland flera gånger i veckan. Det kan handla om avlyssning, det kan handla om teleövervakning och det kan handla om husrannsakan. Det är instrument som säkerhetspolisen har för en del individer som man anser att det finns skäl att ha dessa kontrollmöjligheter för.
Mathias Sundin säger att människor som är farliga kan röra sig fritt här. Det är inte riktigt så, utan vi har möjlighet inom ramen för den lagstiftning som i dag finns att utöva en kontroll över dem.
Jag vill naturligtvis inte gå in närmare på de enskilda fallen, delvis för att det är kvalificerat hemligt exakt vad det är man gör och hur gränsdragningen ser ut. Jag vill bara peka på att möjligheterna finns.
Jag har fullt förtroende för säkerhetspolisens sätt att arbeta med frågorna. Vi träffade säkerhetspolisen i går och diskuterade just hur vi ytterligare skulle kunna förstärka skyddet för oss när vi nu ser hur situationen utvecklar sig. Regeringen tar detta på stort allvar. Men den signal och det besked jag har i dag är att det inom det system vi har i dag finns möjlighet att utöva kontroll över de människor som är potentiellt farliga.
Anf. 34 Mathias Sundin (FP)
Herr talman! Det stämmer att denna möjlighet finns till viss del. Dessa människor lever ändå fritt i Sverige, även om de delvis kan övervakas, har en anmälningsplikt och så vidare, som ministern påpekar här. De lever i alla fall delvis fritt, kanske man ska säga om man ska nyansera sig.
Det är i sig allvarligt. Dessa personer kan använda sin tid här till att försöka rekrytera andra personer till de organisationer som de eventuellt tillhör eller till att planera dåd i Sverige eller i andra länder. Det är alldeles utmärkt att säkerhetspolisen har viss möjlighet att hålla koll på dessa. Men man önskar naturligtvis att det inte vore så att de kan leva i en vanlig bostad helt fritt - eller delvis fritt, om vi ska använda det begreppet - i Sverige.
Det som vore absolut mest önskvärt är naturligtvis att dessa människor hamnar bakom lås och bom. Det är den fråga jag skulle vilja att regeringen borrade mer i. Då har vi ett besvärligt bevisläge eftersom brotten ofta är begångna i krigssituationer i andra länder och inte på svensk mark. Det gör naturligtvis bevisföringen svår.
Inte desto mindre behöver man borra i frågan och se om det finns något mer man kan göra. Att då inte göra detta utan att bara se på situationen och vara nöjd som det är även om det är ett besvärligt läge, som ministern säger, tycker jag inte är acceptabelt. Det räcker inte att göra så.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag har svårt att förstå att ministern i svaret hänvisar till den nationella samordnaren i dessa frågor och till det förebyggande arbetet. Det är relevant i många fall när det gäller personer som bor i Sverige, växer upp här i Sverige, blir radikaliserade och rör sig mot denna typ av organisationer och sedan åker ned till Syrien eller andra länder och deltar i strider för terroristorganisationer.
Men just när det gäller dessa personer - det tjugotal som kom förra året - kan väl inte en nationell samordnare göra något för att motverka situationen. Då handlar det inte om ett förebyggande arbete här i Sverige. Dessa personer tillhör ju redan terroristorganisationer. Jag förstår inte varifrån hänvisningen till den nationella samordnaren kommer. Det är väl inte det som är krafttagen just i denna specifika fråga.
Anf. 35 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)
Herr talman! Interpellationssvaret till Mathias Sundin inrymmer en hel del av vad vi gör. Då passade vi på att också beskriva det samordningsuppdrag som finns utöver det som jag beskrev i mitt svar från början till Mathias Sundin, nämligen det vi gör när det gäller att kriminalisera resandet för att delta i terrorträning med sådana här organisationer.
Sedan kan man säga att en del av samordnarens uppdrag är att fundera på hur man kan bygga upp en exitverksamhet för folk som är på väg in i eller kanske har varit i de här grupperna och sedan vill ta sig ur dem. Kanske kan det vara en eller annan individ också i denna grupp som kan komma att träffas av det. Men det är naturligtvis för tidigt att säga.
Man ska inte beskriva det som att man är nöjd med situationen och inte vill göra mer. Men vad jag säger är att det redan i dag finns lagliga möjligheter att kontrollera individerna; sedan kan jag inte gå in närmare och kommentera enskilda fall. Vi har de här tvångsmedlen: avlyssning, anmälningsplikt, teleövervakning och husrannsakan. Det är de möjligheter vi har. Jag följer som sagt detta nära, och jag har fullt förtroende för säkerhetspolisens sätt att jobba med detta.
Jag vill peka på en sak för Mathias Sundin. För att vi över huvud taget ska få veta någonting om dessa individer och för att få information om dem finns det en del andra rättsliga instrument som måste vara på plats och som är viktiga.
Ett sådant är FRA-lagstiftningen. Jag vet att Mathias Sundin är emot den och vill avskaffa den. Det är en mycket viktig informationskälla för att kunna veta hur det ser ut på plats i andra länder och kunna kartlägga de terroristorganisationer som finns. Det är svårt att veta någonting om dessa organisationer om man inte har möjlighet till signalspaning i kabel. Men det vill Mathias Sundin avskaffa.
Jag såg att han röstade emot datalagringsdirektivet och polisens sätt att hämta ut information som är lagrad. Också det är en mycket viktig informationskälla för att över huvud taget få veta mer om dessa individer.
Jag skulle vilja säga till Mathias Sundin att vi gör vad vi kan för att ha kontroll på de här individerna. Man kan inte stå i kammaren och i det ena andetaget säga att regeringen inte gör någonting och i nästa andetag vilja avlöva oss de informationskällor som finns för dessa farliga individer. Jag tycker nog att Mathias Sundin borde tänka om i sin inställning både till datalagringsdirektivet och till FRA-lagstiftningen.
Anf. 36 Mathias Sundin (FP)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Jag tyckte att justitie- och migrationsministern viftade med min debattartikel från DN, men det kanske var något annat dokument. Om man läser artikeln ser man att jag inte är emot signalspaning eller övervakning av misstänkta personer.
I det här fallet gällde det just att det är misstänkta personer som ska övervakas och förhoppningsvis kunna lagföras på olika sätt. Det finns inte någon koppling till att det skulle innebära att vi måste övervaka alla svennebananer i hela Sverige. Det är det jag pekar på i mitt motstånd mot datalagringsdirektivet. EU-domstolen slog ned på det, just med hänvisning till att det är så brett och täcker in alla medborgare.
Det finns liknande problem med FRA-lagen. Men det betyder inte att det är fel med signalspaning utomlands mot misstänkta personer. Det som blir konstigt i debatten om integritet är att man hänvisar till enskilda misstänkta personer och därför ska alla övervakas. Det är övervakningen av alla som jag vänder mig emot, inte övervakning av misstänkta personer som dessa. De två tankarna är inte särskilt svåra att hålla i huvudet. Jag har i alla fall inga problem med det.
Den situation som vi diskuterar är allvarlig. Personer som är misstänkta för oerhört grova brott får stanna i landet och får, i alla fall delvis, röra sig fritt. Ministern säger att han inte utesluter att regeringen kan göra något mer men säger samtidigt att de inte tänker göra något mer. Det blir lite motstridigt.
Jag tror säkert att regeringen har bra bevakning av frågorna. Men jag skulle ändå vilja att de borrar mer i dessa. Det känns som att den nuvarande lagstiftningen inte räcker till. Det är ingen lätt fråga att lösa. Just därför kräver den hårdare tag.
Anf. 37 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)
Herr talman! Ärligt talat, hur tror Mathias Sundin att säkerhetspolisen och övrig polis får information om dels de kriminella nätverken, dels de terroristnätverk som finns utomlands? Det är naturligtvis via underrättelseinformation. Och den underrättelseinformationen kan man hämta antingen via signalspaning eller hemlig avlyssning, teleövervakning och annat. Det är precis det som Mathias Sundin är så starkt emot. Han vill inte ha det.
Om vi skulle riva upp FRA-lagstiftningen och om vi inte längre skulle ha datalagringsdirektivet skulle vi snäva in polisens möjligheter att över huvud taget få information om hur rörelserna ser ut, vilka organisationer vi talar om, och ibland även de enskilda individerna. Det finns ett klart samband.
Det duger inte att stå i kammaren och säga att regeringen inte gör tillräckligt och i nästa andetag vilja försvaga våra möjligheter att inhämta den underrättelseinformationen. Jag har fullt förtroende för säkerhetspolisens sätt att hantera underrättelseinformationen i stort men också deras kontroll av de enskilda individerna. Det finns en stark lagstiftning som möjliggör det.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Regeringen följer detta väldigt noga. Det är en av våra mest prioriterade frågor framöver, inte minst mot bakgrund av vad som har hänt i vår omvärld.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.