Miljövänliga transporter runt Mälaren
Interpellation 2007/08:717 av Nilsson, Pia (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-05-13
- Anmäld
- 2008-05-13
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2008-05-28
- Sista svarsdatum
- 2008-06-03
- Besvarad
- 2008-06-24
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 13 maj
Interpellation
2007/08:717 Miljövänliga transporter runt Mälaren
av Pia Nilsson (s)
till statsrådet Åsa Torstensson (c)
I juni 2005 gav regeringen en utredare i uppdrag att kartlägga det svenska samhällets sårbarhet för globala klimatförändringar. Utredningen visade att varmare klimat i framtiden kommer att ha omfattande konsekvenser regionalt, främst i form av ökad nederbörd och ökande översvämningar, men också sänkta vattennivåer under torra somrar.
Mälaren ligger i den befolkningstätaste delen av landet. Den omges av vägar och järnvägar och har dessutom betydande sjöfart. Sjön omges av tät bostads- och industribebyggelse, och den används till yrkesfiske samt till fritidsaktiviteter och rekreation. Mälaren är en viktig vattentäkt för Stockholmsregionen.
Klimat- och sårbarhetsutredningen menar att situationen för Mälaren i dag är ansträngd. En översvämning skulle få omfattande konsekvenser för miljön men också för boende och arbete då flera järnvägs- och vägavsnitt skulle sättas under vatten. En översvämning i centrala Stockholm riskerar att stänga av all järnvägstrafik vid ”getingmidjan”. Det skulle drabba tiotusentals arbetspendlare och stoppa godstransporterna.
För att förebygga översvämningar föreslår utredningen att avtappningskapaciteten från Mälaren ökas. Det skulle kunna ske i samband med ombyggnation av Slussenområdet och också i Hammarby sluss. Ett tredje alternativ är att öka tappningen i Södertälje sluss. Kostnaden och genomförandetiden för dessa alternativ varierar och utredningens bedömning är att arbeten i Södertälje skulle kunna genomföras snabbast, på ett par år.
Förutom ökad avtappning krävs det andra åtgärder för att göra transporterna runt Mälaren miljövänliga. Ökad användning av järnväg och sjöfart skulle avlasta vägnätet och därmed belastningen på klimatet.
Jag vill fråga statsrådet:
1. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att göra transporterna runt Mälaren miljövänliga?
2. Avser statsrådet att i detta syfte satsa på ökad järnvägstrafik och sjöfart?
3. Avser statsrådet att genomföra Klimat- och sårbarhetsutredningens förslag om ombyggnad av Södertälje sluss?
Debatt
(10 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2007/08:717
Webb-tv: Miljövänliga transporter runt Mälaren
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2007/08:135 Tisdagen den 24 juniProtokoll 2007/08:135 5 § Svar på interpellation 2007/08:717 om miljövänliga transporter runt Mälaren
Protokoll från debatten
Anf. 21 Åsa Torstensson (C)
Herr talman! Pia Nilsson har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att göra transporterna runt Mälardalen miljövänliga och om jag avser att i detta syfte satsa på ökad järnvägstrafik och sjöfart. Pia Nilsson har även ställt frågan om jag avser att genomföra Klimat- och sårbarhetsutredningens förslag om ombyggnad av Södertälje sluss.
Först och främst vill jag påpeka att det i egentligen mening inte finns någon isolerad svensk klimatutmaning. Förändring av klimatet är en global fråga. Insatser för att möta denna utmaning ska först och främst hanteras på den globala och europeiska arenan. Det är därför inte meningsfullt att diskutera järnvägs- eller sjöfartslösningar enbart kopplade till området runt Mälaren, även om jag håller med Pia Nilsson om att transportsystemet runt Mälaren är viktigt för både resenärer och transportköpare.
En infrastruktur som skapar tillgänglighet till nya marknader för både företag och människor är en nödvändighet för att nå regeringens övergripande mål om att bryta utanförskapet genom fler jobb i fler och växande företag. Tyvärr är utgångsläget inte det bästa. Det finns stora brister i de planer som den förra regeringen fastställt vad gäller såväl investeringar som drift och underhåll. Det är brister som har lett till fördyrade investeringsprojekt och kvalitetsstörningar i form av bristande punktlighet för järnvägstrafiken och bristande framkomlighet för vägtrafiken.
Trafikverken lämnade i juni 2007 underlag för inriktningsplanering till regeringen. I den infrastrukturproposition som regeringen lämnar till riksdagen i september kommer ett förslag till ekonomisk planeringsram och inriktning för den fortsatta planeringen inom transportsektorn.
Efter riksdagens beslut följer en åtgärdsplanering där trafikverken och planeringsorgan på regional nivå upprättar förslag till nya långsiktsplaner för infrastrukturen. Sammodalitet, helhetssyn och regional och nationell samverkan är viktiga ingredienser för att skapa detta beslutsunderlag. De regionala planeringsorganen arbetar redan med att skapa regionala systemanalyser som underlag till den kommande åtgärdsplanen.
Jag har inte för avsikt att förekomma det grundliga arbete som pågår och kommer att pågå med planeringsramar och konkreta åtgärdsförslag. Ett ställningstagande från regeringen vad gäller vilka åtgärder som bör vidtas för Södertälje sluss kommer att presenteras tidigast under hösten.
Anf. 22 Pia Nilsson (S)
Herr talman! Det var nära ögat för snart åtta år sedan. Det var bara centimeter från att spårsystemen i Gamla stans tunnelbanestation hade täckts av vatten från de stora översvämningar som drabbade Mälaren hösten 2000. Hade vattennivån stigit sju centimeter till hade järnvägsnätet vid Stockholms central satts under vatten, likaså många av industrierna och jordbruksmarkerna runt Mälaren, för att inte tala om vad som hade hänt med kvaliteten på dricksvattnet. Mälaren försörjer en och en halv miljon brukare med dricksvatten i Stockholmsområdet, men om detta vill inte infrastrukturministern prata.
Sju centimeter från en gigantisk samhällskatastrof - så sårbart är det. Riskerna för allvarliga översvämningar i Mälaren är stora. Därför måste vi bli bättre rustade. Klimat- och sårbarhetsutredningen har lagt fram ett antal förslag om vad som behöver göras. Men det vill ministern inte prata om.
Det handlar om att förebygga översvämningar, och då måste avtappningskapaciteten från Mälaren öka väsentligt. Den rimligaste och snabbaste lösningen är att bygga ut slussen i Södertälje. Det skulle kunna bli verklighet redan inom ett par tre år. Sjöfarten på Mälaren skulle också kunna expandera, vilket ligger helt i linje med målet om miljövänliga transporter. Men detta vill infrastrukturministern inte tala om.
Herr talman! Frågan är vad ministern egentligen vill tala om. Vädret? Jag har ställt tre frågor. Vilka åtgärder tänker ministern vidta för att göra transporterna runt Mälaren miljövänliga? Tänker ministern satsa på ökad järnvägs- och sjöfartstrafik? Avser ministern genomföra Klimat- och sårbarhetsutredningens förslag om en utbyggnad av Södertälje sluss?
Samtliga frågor har ministern avfärdat som meningslösa att diskutera utifrån argumentet att problemen i första hand ska lösas globalt. Menar Åsa Torstensson att hon som Sveriges infrastrukturminister inte har något ansvar för de översvämningar som hotar runt Mälaren? Menar ministern att hon inte har något ansvar för järnvägs- och sjöfartslösningar runt Mälaren? Svär ministern sig fri från infrastrukturens miljöansvar? Är det så jag ska tolka svaret?
De frågor jag ställer är frågor som väldigt många människor i Mälardalen undrar över. Vi vill ha besked! Vilka beslut kan vi förvänta oss av ministern för att göra transporterna runt Mälaren mer miljövänliga? Kommer de två nya järnvägsspåren på sträckan Barkarby-Kallhäll att bli verklighet? Det har ju staten lovat i de Cederschiöldska förhandlingarna. Blir det två spår till på hela sträckan Tomteboda-Barkarby? Det har också utlovats från staten.
När får vi veta vad ministern vill? Man vet inte riktigt vad man ska tro när finansminister Anders Borg å ena sidan säger att det har satsats alldeles för mycket på järnvägstrafik genom åren, och nu är det vägarna som står på tur. Å andra sidan säger miljöminister Andreas Carlgren att vi ska bygga ut järnvägstrafiken med 50 procent de kommande 20 åren. Vad säger infrastrukturministern? Ingenting. Om detta vill ministern inte prata.
Det sägs att det ska komma en proposition i höst. Blir det så, eller ska vi vänta till vintern? Hela Sverige väntar på besked. Själv börjar jag känna mig som den där lilla mannen som gick till mäster skräddare och bad att få en rock sydd men som lördag efter lördag fick nya besked. Det bidde ingen rock. Det bidde inga byxor. Det bidde inte ens en tummetott. Det bidde ingenting.
Vi får hoppas att mäster . förlåt, minister Torstensson har andra besked att ge.
Anf. 23 Christina Axelsson (S)
Herr talman! Jag gick in i den här debatten, för när jag motläser det svar jag fick i min första interpellation om just Mälaren och översvämningsrisken och vad ministern gör för vägar och järnvägar undrar jag: Är det samma person som har svarat på de här interpellationerna?
I mitt svar står det nämligen att i planeringen av investeringar i infrastrukturen tar Vägverket och Banverket hänsyn till klimatförändringar. I det svar som nu levereras står det dock att det inte är meningsfullt att diskutera järnvägs- eller sjöfartslösningar enbart kopplade till området runt Mälaren. Men om vägarna och järnvägarna är runt Mälaren, var ska man annars koppla dem, undrar jag. Man måste väl ändå koppla till där järnvägarna faktiskt finns. Är det inte det som är viktigt?
Sin vana trogen skyller infrastrukturministern på den förra regeringens tillkortakommanden. Nu är det halvtid för ministern, och man kan fråga sig vad det bidde under de här åren. Jag håller med Pia Nilsson: Det bidde ingenting. Än så länge har vi i alla fall inte sett något resultat, och det är det jag frågar efter.
Men anledningen till att jag begärde ordet, förutom att jag vill säga att vi hade ett handslaget avtal vad gäller byggandet av Citybanan vilket skulle ha påverkat infrastrukturen i Mälardalen redan tidigare, innan ministern tillträdde som minister, är det sista ministern säger: att ministern inte har för avsikt att förekomma det grundliga arbete som pågår och kommer att pågå med planeringsramar och konkreta åtgärdsförslag vad gäller avrinningen av Mälaren och Södertälje sluss.
Hörde jag fel i den förra interpellationsdebatten? Ministern sade faktiskt att Sjöfartsverket nu funderar på hur man ska bygga om Södertälje sluss så att avbördningskapaciteten ska kunna öka med, om jag minns rätt, 300 kubikmeter per sekund. Hörde jag fel, ministern? Menade inte ministern att detta arbete faktiskt pågår och att man faktiskt kommer att bygga om Södertälje sluss? Det var ju det ministern svarade på min interpellation.
Jag tycker att dessa svar och vad ministern säger rimmar väldigt illa. Det vore bra om ministern tar chansen att rätta till det missförhållandet och berätta hur det egentligen är.
Anf. 24 Gunnar Andrén (Fp)
Herr talman! Jag vill tacka Pia Nilsson för att hon återkommer för att diskutera bland annat Södertälje sluss, och jag tackar statsrådet för svaret. Det verkar väldigt klokt att inte föregå det grundliga arbete som pågår.
Det viktigaste är dock någonting annat - de otroliga förväntningarna som Socialdemokraterna har på regeringen. Här har tolv år förrunnit. Statsråd har passerat revy, och vad har det blivit av allt detta? Det har väl blivit det som någon nämnde - en tummetott.
Jag har full förståelse för alla de här frågorna, men ska bara uppehålla mig vid en del av detta eftersom jag tidigare har varit med och diskuterat det vid ett par tillfällen - nämligen Södertälje sluss.
Så sent som för någon månad sedan diskuterade vi detta. Vid det tillfället hade Pia Nilsson dessvärre inte möjlighet att delta, men hon ställde en annan interpellation för något år sedan när vi diskuterade detta, och då var även Sven-Erik Österberg med.
Jag tror för min del att om man ska göra någonting både för Mälartrafiken och för att förebygga översvämningar gäller det att se till att Sjöfartsverket verkligen tar den här uppgiften på allvar och ser till att frågan om de uppströms slussarna i Södertälje löses. Det är som statsrådet säger: Avtappningskapaciteten är så radikalt mycket större om man skulle lyckas lösa detta.
Nu är detta också en finansieringsfråga, och det var väl på den punkten som den tidigare regeringen inte nådde ända fram. Jag har nämligen aldrig någonsin betvivlat att också den regeringen hade samma ambition på klimatområdet med Mälaren. Men det saknades även där en betydande summa. Den senaste utredningen jag har sett nämner en summa storleksordningen 700 miljoner, och det är förstås en summa som någon ska betala.
En sak vill jag ändå säga från Stockholms län: Man kan inte förvänta sig att Södertälje stad, som är minst berörd av alla, kan gå in med betydande summor i detta, utan det måste finnas andra finansiärer. Jag hoppas att man kan förhandla fram något kring detta så att man kan lösa problemet.
Från Västmanlands län vet jag att man har tillsatt en liten kommitté med den gode landshövdingen Mats Svegfors i ledningen som utifrån det perspektivet ska se till att Mälarhamnarna Västerås och Köping ska få bättre möjligheter att ta in längre fartyg.
Men jag tror att man måste bredda detta just till klimatperspektivet, för det är en nyckelfråga. Om man ska föregripa eventuella översvämningar i Gamla stan gäller det att se till att man får Södertälje sluss ordentligt fungerande.
Anf. 25 Åsa Torstensson (C)
Herr talman! Jag förstår att Pia Nilsson har ett tryck från sina väljare, för jag misstänker att det är många som också har efterfrågat Pia Nilssons eget arbete för att till exempel vidta åtgärder för slussen i Södertälje. Den socialdemokratiska regeringen har ju haft den frågan på sitt bord sedan 2000 men inte fattat något beslut, så jag förstår mycket väl att det finns ett tryck på Pia Nilsson i det här sammanhanget.
Det som Klimat- och sårbarhetsutredningen - jag upprepar det, för det är till viss del samma frågeställningar som kommer upp i debatten - skriver i sitt delbetänkande är att det är önskvärt att anpassa avtappningsförmågan i Södertälje sluss från 70 kubikmeter per sekund till 350 kubikmeter per sekund för att kunna förhindra kommande översvämningar i Mälaren.
Som jag svarade Christina Axelsson tidigare vilar ansvaret på Sjöfartsverket. De har redan ersatt de gamla portarna nedströms med nya portar. Och Sjöfartsverket - nu säger jag det igen - håller även på att projektera slussportarna uppströms för att öka avtappningskapaciteten till 300-400 kubikmeter per sekund. Det var det jag också sade tidigare, att det handlar om en projektering som man håller på med.
Jag tror att det är viktigt att se, när vi nu också pratar om Klimat- och sårbarhetsutredningens underlag, att det bygger på klimatpolitiska åtaganden och krav. Det är i princip inte det transportpolitiska arbetet som det kommer ur. Inte desto mindre ligger det naturligtvis som ett underlag för de prioriteringar och det arbete som måste göras när det gäller infrastrukturplaneringen. Därav det arbete som pågår i regeringen i dag.
Naturligtvis är det så, Pia Nilsson, när vi tittar på inriktningen för 2010-2020 att det handlar om att hitta en transportslagsövergripande samverkan mellan de olika transportslagen i syfte att skapa bästa möjliga klimateffektivitet för varje transportslag, men också att här och nu vidta åtgärder för hela kedjan, oberoende av om det är persontransporter eller godstransporter det gäller. Det arbetet pågår nu, för det är de snabbaste och effektivaste åtgärder man kan vidta här och nu.
Den andra åtgärden som är ett pågående arbete här och nu är att skapa ökad kapacitet på befintliga spår. Det är det snabbaste här och nu som kan vidtas, för det är här och nu som näringslivet efterfrågar gods och det är här och nu som personer efterfrågar trygga och säkra persontransporter.
Det må vara att vi blickar framåt många gånger i en diskussion mot inriktningar framöver. Jag vill påstå att det blir väldigt mycket inriktning. Men det är arbetet här och nu som är oerhört viktigt. Det är därför som det är viktigt med de underhållsåtgärder som regeringen har valt att lägga på både Vägverket och Banverket för att skapa bättre förutsättningar här och nu.
Inte desto mindre har också Sjöfartsverket, Vägverket och Banverket tillsammans med Sika ett ansvar för att analysera hur vi skapar bättre förutsättningar för att överföra gods från det ena till det andra transportslaget.
Anf. 26 Pia Nilsson (S)
Herr talman! Jag blir förfärad när jag läser det svar som jag har fått. Ju mer jag läser det, desto värre blir det.
Skulle Åsa Torstensson vilja förklara vad hon menar när hon faktiskt skriver "att det i egentlig mening inte finns någon isolerad svensk klimatutmaning. Förändring av klimatet är en global fråga och insatser för att möta denna utmaning ska först och främst hanteras på den globala och europeiska arenan."
Vad menar ministern? Tar du inte ditt ansvar för det här? Det är precis som om ministern svär sig fri. Jag blir förfärad, och många med mig. Jag pratade med en reporter i morse. Hon trodde att det var felskrivet. Jag sade att jag skulle fråga ministern, och Åsa Torstensson har ju möjlighet att eventuellt korrigera det. Det är bedrövligt.
Åsa Torstensson pratar om att det ska komma besked. Men när kommer beskeden? Vi har hört det här under två års tid. Vi har hört den massiva kritik som Åsa Torstensson levererade mot den tidigare socialdemokratiska regeringen, som enligt Åsa Torstenssons mening inte har åstadkommit speciellt mycket - knappt en tummetott, säger kollegan Gunnar Andrén. Med tummetott menar han 107,5 miljarder kronor. Är det så ni räknar inom alliansen, att det är tummetottar?
Det vill jag absolut inte påstå att det är. Det var en rejäl satsning vi gjorde 2004 som Åsa Torstensson som infrastrukturminister inte har gjort någonting för att förbättra. Det har varit 17-procentiga kostnadsökningar, men inte en krona har ministern lagt till dessa investeringar under de två år hon har haft tillfälle att göra så. Det är något märkligt.
Jag kan väl som oppositionspolitiker leva med att inte få besked. Men lämna besked till de resenärer, inte bara i Mälarområdet utan i hela Sverige, som väntar på besked om vad som kommer att hända med i första hand kollektivtrafiken, med järnvägstrafiken. De som i dag sitter i överfulla tåg undrar när det kommer ytterligare möjligheter. När kommer vi att bygga ut järnvägsbanorna ännu mer?
Ge besked till de företag som vill expandera men som anser att det är svårt och tycker att det stora hindret är bristande kommunikationer. Ge besked till de företag som vill förlägga mer av sina transporter på järnväg. Ge besked till sjöfarten i Mälaren, som faktiskt för sin överlevnad är beroende av en utbyggd sluss i Södertälje. Lämna besked, infrastrukturminister Åsa Torstensson! Det är dags att ta bladet från munnen.
Anf. 27 Christina Axelsson (S)
Herr talman! Nu är det ju ny majoritet i det här huset. Det är nya kvastar som ska sopa. Då undrar man var kvasten är och vad det är som sopas. Det bidde inte ens en tummetott. Än så länge har vi inte sett någonting. Då säger man alltid: Ni har regerat i tolv år och då har det inte hänt någonting. Bara ur minnet måste jag ändå få säga att något har det varit i alla fall. Några kvastar har gått under de tolv år som jag har suttit i riksdagen.
Vi har byggt ut järnvägen runt Mälaren och fått kvartstrafik i pendelsystemet. Vi har en ny Årstabro. Vi har Årstabergs station. Vi har nya tåg som snurrar runt Mälaren. Vi har nya tunnelbanevagnar i Stockholm. Vi har pendeltåg till Bålsta för dem som bor i norra delen. Vi har stombussar, de blå bussar ni kan se. Vi har fått tunnelbana till Skarpnäck. Vi har byggt norrortsleden. Vi har byggt Södra länken. Vi har byggt motorväg, snart ända fram till Nynäshamn och även till Norrtälje. Ombyggnad av Centralstationen har gjorts, vilket inte bara gynnar oss som bor i den här regionen utan hela Sverige. Vi hade under försöket med trängselskatter i Stockholm en massiv satsning på flera tåg i pendelsystemet men också på direktbussar. Och vi har fattat beslut om att vi ska ha dubbelspår till Nynäshamn.
Nu förväntar vi oss att ministern åtminstone säger någonting om vad ministern vill göra. Det var trevligt att höra att det pågår en projektering av Södertälje sluss. Men jag förväntar mig faktiskt att ministern ändå, trots det här svaret, tar de översvämningsrisker som finns i Mälaren på så stort allvar att ministern gör vad ministern kan under de fyra år som ministern får vara minister, om det håller hela tiden, för att försöka minska risken för översvämning, ras och skred i Mälardalen.
Anf. 28 Åsa Torstensson (C)
Herr talman! Nej, kära Pia Nilsson, var inte så förfärad! Jag trodde att även Pia Nilsson och oppositionen var engagerade i miljö- och klimatfrågan på det sättet att vi ser det globala trycket med förändrade klimatförutsättningar. Därav trodde jag också att oppositionen och Socialdemokraterna ställde sig bakom regeringens engagemang för att skapa gemensamma överenskommelser i både EU och ett internationellt sammanhang just för att ta oss an de övergripande klimatfrågorna.
Därefter är det naturligtvis varje enskilt lands ansvar att minimera transportsektorns koldioxidutsläpp. Transportsektorn i Sverige har det mesta ogjort. Därför pågår nu ett arbete direkt med näringslivet. Det är ett oerhört viktigt arbete som ett flertal stora företag har engagerat sig i, att skapa klimatneutrala godstransporter på väg som en viktig åtgärd för att minimera transportsektorns koldioxidutsläpp. Parallellt med detta pågår här och nu ett arbete för att skapa effektivisering i befintlig infrastruktur och befintliga transportslag - energieffektivisering, godseffektivisering, logistikeffektivisering - för att här och nu minska koldioxidutsläppen. Detta arbete pågår oberoende av det parallella inriktningsarbetet för 2020.
Naturligtvis är även Klimat- och sårbarhetsutredningen, som senare kommer att resultera i en proposition från Miljödepartementet, en del av underlaget för infrastrukturpropositionen. Det är oerhört avgörande, som vi tidigare har resonerat om här, att vi identifierar och klarar av att göra riskbedömningar och förebygga med rätt åtgärder vad gäller infrastrukturplanering och -byggande. Det arbetet handlar om pengar och ytterligare resurser. Det arbete som är kopplat till ekonomi är en del av det arbete som nu pågår i departementet, som återkommer med ett underlag till riksdagen under hösten.
Anf. 29 Pia Nilsson (S)
Herr talman! Jag har ställt tre frågor till ministern: vilka åtgärder hon vill vidta för att göra transporterna runt Mälaren miljövänliga, om hon tänker satsa på ökad järnvägstrafik och sjöfart och om hon avser att genomföra Klimat- och sårbarhetsutredningens förslag om ombyggnad av Södertälje sluss. Samtliga frågor har ministern avfärdat som meningslösa att diskutera utifrån argumentet att problemen i första hand ska lösas globalt. Jag är fortfarande lika förfärad, ministern.
Åsa Torstensson undrar om inte vi socialdemokrater är intresserade av globala miljöinsatser. Det är väl självklart, men vi tar också ansvar för de inhemska åtgärder som måste vidtas för att, i det här fallet, förhindra översvämningar i Mälaren. Det måste vi naturligtvis ta ansvar för inom Sveriges gränser.
Vilka beslut kan vi förvänta oss av den här regeringen eller av ministern framöver? Anders Borg har sagt en sak: Satsa på vägar. Andreas Carlgren har sagt någonting annat: Satsa på järnvägar. Och infrastrukturministern säger ingenting. Vi får ingenting veta.
Arbete pågår, hävdar ministern. Ja, men när kommer då resultatet? Arbete pågår här och nu, men vad som kommer vill ministern inte diskutera. Det anser hon vara meningslöst. Jag är lika förfärad.
Lämna besked, åtminstone till resenärerna, till trafikplanerarna, till alla företag - till alla människor i detta land som väntar på besked om vad den borgerliga regeringen vill med infrastrukturen i Sverige.
Anf. 30 Åsa Torstensson (C)
Herr talman! Det är synd att Pia Nilsson inte tagit det ansvar som hon efterfrågar vad gäller Södertälje sluss. Jag hoppas att Pia Nilsson för det samtalet med sina väljare som undrar varför ingenting har hänt tidigare - en situation som Pia Nilsson har varit delaktig i sedan 2000.
Det är också synd att Pia Nilsson enbart läser innantill ur sina oppositionsformulär när vi diskuterar infrastruktur och infrastrukturprioriteringar i en situation där det går bra för Sverige och går bra för människor, vilket skapar bättre förutsättningar för både export och större arbetsmarknadsregioner.
Det pågår här och nu ett arbete. Men Pia Nilsson vill inte lyssna på det, för det är inte ett arbetssätt som Pia Nilsson är van vid. Här och nu pågår ett regionalt arbete för att hitta en systemanalys, för att skapa bättre kapacitet och en effektivare logistik och för att säkerställa bra transportflöden i både regionala och långväga trafiksystem. Det är så infrastrukturplanering sker.
Det är synd att Pia Nilsson inte lyssnar och inte vill ta till sig och föra den debatten. Men det är ett arbete som pågår här och nu tillsammans med näringslivet, som mycket riktigt också är aktuellt i dag för att vilja föra över gods från väg till järnväg. Därför arbetar Banverket för att se till att skapa ytterligare utrymme på befintligt spår, till exempel genom ekonomiska styrmedel, så att gods transporteras på rätt stråk och så vidare. Det är ett mycket, mycket konkret arbete som jag ser fram emot ska ge resultat här och nu, samtidigt som vi blickar framåt mot 2020.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.