militär sekretess kring den civila Estoniakatastrofen

Interpellation 2004/05:686 av Ångström, Lars (mp)

av Ångström, Lars (mp)

den 25 maj

Interpellation 2004/05:686

av Lars Ångström (mp) till samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin om militär sekretess kring den civila Estoniakatastrofen

I riksdagens stora Estoniadebatt den 17 mars medgav statsrådet Mona Sahlin att det fanns besvärande frågetecken kring den hårt kritiserade haveriutredningen av Estonias förlisning som inte fått något tillfredsställande svar.

En sådan fråga är de sonarbilder som togs på vraket då det hittades den 30 september. Dessa bilder visar ett föremål som till form och storlek tycks identiskt med Estonias bogvisir liggandes alldeles intill vrakets för. Officiellt påstods att man inte hittade bogvisiret förrän efter två veckors letande, trots användning av toppmodern utrustning, och att det då låg 1,6 kilometer från fartygsvraket där det sedan lyftes ur havet.

Det var den finske maringeologen Nuorteva vid den finska flottan som fann Estonia och tog de fyra sonarbilder som samtliga visar ett större föremål invid vraket. Enligt den finska nyhetsbyrån FNB visar de "ett större löst föremål på bottnen i närheten av Estonias för". DN uppger den 3 oktober att föremålet "skulle enligt Nuorteva kunna vara det skadade visiret".

I riksdagsdebatten hävdade statsrådet att hon fått information om att sonarbilden i själva verket var tagen 1996 i samband med att regeringen ville täcka över fartyget genom att gjuta in det i betong. Riksdagsdebatten medgav inte frågor om ett närmare preciserande av varifrån statsrådets information kom eller på vilket sätt den var belagd.

Min andra fråga handlar om vilka som var inne på Estonias bildäck bara dagarna efter hennes förlisning? Någon har då med stor kraft dragit upp den tio ton tunga ombordkörningsrampen.

Hade syftet varit att få in dykare för en självklar haveriundersökning där man kontrollerar hur lasten varit surrad och om vattentäta luckor och dörrar varit stängda eller ej hade man inte behövt dra upp rampen mer än någon meter. Haverirapporten uppger för övrigt att man underlät att över huvud taget genomföra någon undersökning inne på bildäcket.

Vad de som öppnat rampen gjort vet vi inte. Däremot vet vi att de som öppnade rampen bemödade sig med att stänga den efter sig. Detta vet vi eftersom ombordkörningsrampens räcken ligger avskurna på havsbottnen slängda en bit bort från fartyget vilket dokumenterats på film. När ombordkörningsrampen fälls ut faller också räcken på rampens sidor ut. Om rampen är skadad, vilket den var, så fastnar räckena i infattningen när den stängs. De som stängde rampen valde att skära av räckena. Varför öppnar man en tio ton tung ilramp in till fartygets bildäck? Varför stänger man den efter sig? Varför förtiger haverikommissionen att någon varit inne på bildäcket?

Den tredje frågan rör det faktum att Hirshfeldts utredning vintern 2005 visat att den svenska försvarsmakten utnyttjade det civila passagerarfartyget Estonia för att frakta stulen krigsmaterial. Sådana rykten har cirkulerat sedan förlisningen 1994 men avfärdats som konspirationsteorier.

Av någon anledning valde regeringen vid tillsättandet av utredningen ett mycket snävt utredningsdirektiv. Nämligen att endast granska eventuella frakter under september månad 1994, trots att avtal mellan tullen och Försvarsmakten om att se mellan fingrarna slöts redan 1992 och att endast granska Försvarsmakten och FMV:s eventuella frakter, trots att FMV tidigare använt sig av agenter och privata företag för frakt av militärt stöldgods.

Därför kom utredningen aldrig att ställa den helt avgörande frågan om vilken kunskap som fanns inom militärens underättelsetjänst (MUST) och Kontoret för särskild inhämtning (KS)I om andra länders underättelsetjänster eller privata företags eventuella frakter av militärt materiel ombord på Estonia under förlisningsnatten.

En sådan frakt förklarar inte det fortfarande outredda sjunkförloppet av Estonia. Men det skulle kunna förklara flera av underligheterna kring haveriutredningen, det skulle kunna förklara motivet bakom intrånget på bildäcket och det skulle kunna förklara varför en civil fartygskatastrof blivit en säkerhetspolitisk fråga omgärdad av sekretess.

Jag vill därför fråga statsrådet:

Vilka åtgärder vidtog statsrådet för att få belägg för att sonarbilderna som visar ett föremål invid Estonias för som till form och storlek överensstämmer med bogvisirets form och storlek skulle vara tagna 1996 som statsrådet föreslog i riksdagsdebatten?

Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta för att skaffa sådana belägg och kvalitetssäkrad information om det mot förmodan inte skedde inför riksdagsdebatten den 17 mars?

Vad avser statsrådet att göra för att allmänheten ska få veta vilken kunskap som finns inom regering och försvarsmakt om vem eller vilka som var inne på bildäcket bara dygn efter förlisningen?

Vad avser statsrådet att göra för att offentliggöra den kunskap som finns inom MUST eller KSI om frakt av militärt materiel ombord på Estonia under förlisningsnatten oavsett vem som ansvarade för frakten?

Interpellationen är återtagen

Händelser

statustext: Interpellationen är återtagen Anmäld: 2005-05-25 Inlämnad: 2005-05-25 Återtagen: 2005-05-27

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.