Mer undervisningstid

Interpellation 2017/18:285 av Michael Svensson (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2017-12-14
Överlämnad
2017-12-15
Anmäld
2017-12-18
Sista svarsdatum
2018-01-19
Svarsdatum
2018-02-13
Besvarad
2018-02-13

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

 

En svensk skolelev har nästan ett års mindre undervisningstid under sin grundskoletid jämfört med en genomsnittselev från OECD-området. Detta trots att studier pekar på ett starkt samband mellan förbättrade kunskapsresultat och undervisningstid, inte minst inom matematik i både lägre och högre årskurser. Det ger svenska elever sämre förutsättningar att kunskapsmässigt kunna mäta sig med elever från andra länder.

Moderaterna vill öka undervisningstiden i den svenska skolan och har avsatt resurser för detta. Vi vill öka undervisningstiden med en timme per dag men också utreda om sommarlovet kan kortas och ett treterminssystem kan införas.

Att "ge bort" ett år av undervisning är ett slöseri och ett svek, framför allt mot de elever som av olika skäl har det svårt i skolan. En bra skolgång är vägen in i det svenska samhället och en viktig start i livet. Därför är det så svårt att förstå varför regeringen inte tar några ytterligare initiativ för att öka undervisningstiden i den svenska skolan. Samtidigt skulle detta minska skillnaden i undervisningstid mellan den svenska skolan och OECD-snittet, vilket faktiskt har ett egenvärde.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga utbildningsminister Gustav Fridolin:

 

  1. Avser ministern att ta några initiativ för att ett treterminssystem ska komma på plats? 
  2. Avser ministern att vidta några andra åtgärder för att öka undervisningstiden i den svenska grundskolan?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2017/18:285, Mer undervisningstid

Interpellationsdebatt 2017/18:285

Webb-tv: Mer undervisningstid

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 26 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Fru talman! Michael Svensson har frågat mig om jag avser att ta några initiativ för att ett treterminssystem ska komma på plats och om jag avser att vidta några andra åtgärder för att öka undervisningstiden i den svenska grundskolan.

I motion 2015/16:1248 föreslog Elisabeth Svantesson, Moderaterna, att riksdagen skulle tillkännage för regeringen att riksdagen ställer sig bakom förslaget att utreda för- och nackdelar med att införa ett treterminssystem i grundskolan. Riksdagen avslog denna motion (bet. 2015/16:UbU12, rskr. 2015/16:168). Jag gör inte någon annan bedömning i dag än den riksdagen gjorde då. Regeringen har däremot vidtagit och avser att vidta ytterligare åtgärder för att säkra och utöka elevernas undervisningstid inom gällande läsårsform.

I sin granskning av den svenska skolan påpekade OECD att undervisningstiden i grundskolan ligger lägre än snittet i OECD (Improving Schools in Sweden: An OECD Perspective, 2015a). Enligt timplanen för grundskolan uppgår den totala undervisningstiden till minst 6 890 timmar för varje elev. Riksdagen har beslutat i enlighet med förslagen i regeringens proposition Skolstart vid sex års ålder (prop. 2017/18:9). Det innebär att förskoleklassen blir obligatorisk från och med höstterminen 2018. Då utbildningen i förskoleklassen omfattar minst 525 timmar under ett läsår har vi genomfört en utökning av antalet undervisningstimmar för de obligatoriska skolformerna, och med det närmar vi oss OECD-snittet, vilket är relevant för just de internationella jämförelserna.

Undervisningstiden i ämnet matematik utökades 2013 och 2016 med totalt 225 timmar. I promemorian En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor (U2016/03475/S) har vi vidare föreslagit att antalet undervisningstimmar i matematik ska utökas med ytterligare 105 timmar i årskurs 7-9 från och med den 1 juli 2019. Inom Regeringskansliet pågår ett arbete med en sådan utökning. Regeringen avser även att göra en ändring i skolförordningen som innebär att undervisningstiden i idrott och hälsa i grundskolan utökas med 100 timmar, också det från hösten 2019. Dessa timmar fördelas om från elevens val, då det finns stora brister i skolornas hantering av elevens val och då en stor majoritet av rektorer och huvudmän framfört önskemål om att undervisningstiden för elevens val ska minska.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Utvärderingar visar att många elever inte får den undervisningstid de har rätt till. Skolkommissionen bedömer, i likhet med regeringen, att det behöver införas en stadieindelad timplan för att säkerställa att alla elever får den undervisningstid de har rätt till och därmed bidra till en mer jämlik skola (Samling för skolan - Nationell strategi för kunskap och likvärdighet [SOU 2017:35]). Regeringen har beslutat om en proposition, En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor (prop. 2016/17:143), och riksdagen har beslutat i enlighet med propositionen. De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 juli i år.

Skolkommissionen pekar mycket riktigt på att det finns evidens för att mer lärarledd undervisningstid ger positiva pedagogiska resultat. Enligt kommissionen gäller detta i synnerhet ämnen där möjligheterna att på egen hand läsa in eller få föräldrastöd är begränsade. Den svenska skolan ska utjämna socioekonomiska skillnader och ge alla människor möjlighet att utvecklas till sin fulla potential. Att ge elever möjlighet till hjälp med läxor och annat skolarbete utanför ordinarie undervisningstid är ett viktigt steg mot en ökad jämlikhet. För att stimulera fler huvudmän att erbjuda sådan hjälp med läxor eller annat skolarbete förstärkte regeringen 2016 satsningen med statsbidrag till läxhjälp för att främja möjligheten för elever att få stöd med läxor eller annat skolarbete utanför den ordinarie undervisningstiden. En del av dessa medel får också användas till ideella föreningar. Skolornas intresse för att erbjuda läxhjälp är stort och ökar. År 2017 betalade Statens skolverk ut totalt 363 miljoner kronor i bidrag till skolor som bedriver läxhjälp. Skolverket betalade också ut 20 miljoner kronor till ideella organisationer som erbjuder läxhjälp. Satsningen möjliggör i dag läxhjälp till totalt 460 000 elever.

Riksdagen har vidare i enlighet med regeringens proposition En skyldighet att erbjuda lovskola (prop. 2016/17:156) beslutat om en skyldighet för huvudmän att erbjuda lovskola till vissa elever i grundskolans årskurs 8 och 9. Ett införande av en sådan skyldighet skapar en högre grad av jämlikhet och garanterar att de elever som behöver det erbjuds möjligheten till mer undervisning.

Som en del i arbetet för att stärka nyanlända elevers resultat har en försöksverksamhet med utökad undervisningstid i svenska eller svenska som andraspråk för nyanlända elever i grundskolan pågått sedan 2013. Försöksverksamheten har förlängts, och huvudmän som deltar kommer att kunna få bidrag också under 2018.

Detta är några åtgärder som regeringen vidtagit och avser att vidta för att säkra och utöka elevernas undervisningstid. Undervisningstiden har betydelse, men forskning pekar på att lärarens undervisningsskicklighet är den enskilt viktigaste faktorn för elevernas kunskapsinhämtning och resultat. Här är tid för förberedelser av avgörande betydelse. Därför är det, återigen, viktigt att ca 20 000 fler personer - jag upprepar att det är beräknat som heltidstjänster - anställts i skolväsendet sedan läsåret 2014/15, bland annat genom regeringens satsningar på till exempel fler anställda i förskoleklassen och lågstadiet.


Anf. 27 Michael Svensson (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, utbildningsministern, för svaret! I vår förra interpellationsdebatt uppfattade jag det som att regeringen och utbildningsministern hade höga ambitioner. Här har jag dock inte sett lika höga ambitioner.

Mer undervisningstid betyder oerhört mycket, precis som Gustav Fridolin pratade om.

Mina tre frågor i dag hänger delvis samman: minskning av den administrativa bördan, mer undervisningstid samt ordning och reda, vilket vi ska återkomma till.

Det är naturligtvis oerhört viktigt att eleverna får tillbringa många timmar med en skicklig pedagog som har stor förmåga att fånga elevernas intresse och överföra kunskap och färdigheter. Sverige ligger ganska långt efter när det gäller undervisningstid. Jämfört med elever i andra länder tappar våra elever nästan ett helt år i grundskolan. Regeringen har från dag ett motsatt sig, tycker vi, att göra nödvändiga investeringar i mer tid mellan lärare och elever.

Under mandatperioden motarbetade regeringen den majoritet i riksdagen som ansåg att undervisningstiden i matte och idrott skulle utökas. Det är bra att regeringen nu tänker om och, om det hinns med, kommer att införa detta.

Jag tycker att regeringen saknar de höga ambitionerna för skolan. Vi pratade tidigare om de nationella proven som avvecklas, vilket försämrar möjligheterna att följa elevernas kunskapsutveckling. Dessutom har administrationen ökat, vilket ger mindre tid för kontakt mellan elever och lärare, och ordningsproblemen är fortfarande väldigt stora.

Regeringen är inte beredd att investera i att utöka undervisningstiden i lågstadiet med en timme per dag, som vi har föreslagit. Inte heller är man beredd att förutsättningslöst undersöka om ett treterminssystem skulle kunna leda till högre kunskapsresultat.

Här är jag lite nyfiken. Jag skulle vara väldigt intresserad av att höra utbildningsministerns skäl till att han inte tror på det. Ni vill inte ens utreda det. Vilka nackdelar ser utbildningsministern med ett treterminssystem?

Jag kan räkna upp vad jag tror är många fördelar, inte minst när det gäller sociala problem med många elever som är ensamma hela långa sommarlovet. Det skulle man också kunna komma till rätta med inom ett treterminssystem.

Vi har också problem med gymnasiet, där man för länge sedan tog bort kopplingen mellan antalet poäng och antalet timmar, något som har lett till att de flesta elever på gymnasiet i dag inte får den undervisningstid de har rätt till.

Utbildningsministern var också inne lite grann på de socioekonomiska skillnaderna, och även dessa skulle naturligtvis kunna utjämnas om vi hade mer tid för undervisning. I min nästa interpellation återkommer vi till ordning och reda, något som jag också tror skulle betyda jättemycket.

Att ministern tar upp lovskola och läxhjälp tycker jag är lovvärt. Det är initiativ som vi stöder och tycker är väldigt bra.

Andreas Schleicher sa när han var här för några år sedan - han har varit här många gånger - att om ni har en krona över så satsa den inte på mindre klasser utan på lärarna. Jag tror att det är oerhört viktigt att vi ger våra elever mer undervisningstid.


Anf. 28 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Först har jag en randanmärkning: Jag tror att det är viktigt att vara noggrann i de här internationella jämförelserna som hela tiden återkommer när det gäller undervisningstid. Man ska nämligen komma ihåg att många av de länder som vi jämför oss med har en tidigare formell skolstart än vi i Sverige.

Därför kommer det också att se lite annorlunda ut nu när vi inför en obligatorisk förskoleklass. För de flesta elever kommer det dock att fortsätta vara exakt lika många timmar, och då är det kanske snarare det svenska skolsystemet och hur det fungerar som vi ska diskutera och inte jämförelser med andra länder. Det kan också konstateras att det finns länder som har färre undervisningstimmar än vad Sverige har men som har högre resultat, till exempel Finland.

De internationella jämförelserna haltar alltså lite som argument, men bortsett från den randanmärkningen säger den evidens vi har att mer tid med en bra lärare som har tid att förbereda högkvalitativ undervisning ger högre resultat. Det är ju fruktansvärt bra; det vi gör i skolan gör skillnad.

Vad har då regeringen gjort, och vad gör vi? Det första är att vi har utökat det totala antalet timmar genom att vi ökar antalet matematiktimmar i mellanstadiet med 105. Vi går vidare och ökar antalet timmar i matematik och ämnet idrott och hälsa med vardera 100 timmar från 2019. Dessa timmar omfördelar vi från elevens val, som i dag fungerar mycket dåligt och har dålig utvärdering ute på skolorna. Det finns alltså en möjlighet till en sådan omfördelning utan att det totala antalet timmar ökar.

Det andra vi gör, som inte ger stora rubriker men som spelar väldigt stor roll, är att vi säkrar antalet timmar man får. Det beslut som riksdagen har fattat, på regeringens initiativ, om att vi ska ha en stadieindelad timplan är kanske den största faktiska utökningen av antalet timmar som eleverna får på lång tid, därför att våra utvärderingar visar att eleverna inte har fått det antal timmar som de formellt har rätt till.

Nu säkrar vi alltså antalet timmar genom en stadieindelad timplan där vi mycket tydligare kan följa upp om man har fått det antal man har rätt till, vilket sannolikt ger de flesta elever fler timmar än tidigare.

Det tredje är att vi investerar i undervisning vid sidan av schemat, alltså den där typen av undervisning där man jobba lite mer specifikt med en elevs problem för att hitta andra lösningar och försöka hantera moment som eleven har haft svårt för, vilket kanske kräver en annan gruppsammansättning än bara mer av samma typ av lektioner som man har haft svårt att lösa detta på tidigare.

Detta gör vi genom statsbidrag till läxhjälp och en lagstiftning om lovskola. Det finns ju en anledning till att lovskolan har så goda resultat, och det är att man kan jobba med lite mindre grupper och med just de elever som behöver det allra mest.

Jag fick en specifik fråga om treterminssystem. I mitt interpellationssvar nöjer jag mig med att konstatera att Michael Svensson inte lyckades övertyga sitt utskott om förträffligheten i att göra en sådan utredning utifrån en motion som fanns, och regeringen gör ingen annan bedömning än riksdagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Dock motsätter jag mig absolut inte att man tittar närmare på andra typer av terminsfördelningar än vad vi traditionellt har haft i Sverige. Jag brukar säga till kommunföreträdare som lyfter frågan att det vore intressant att se kommuner som försöker sig på en annan fördelning av tiden än vad som är vanligt i skolan i dag. Regeringen har möjlighet att för just den typen av försök bevilja undantag gällande de administrativa reglerna i skollagen. Frågan om treterminssystem skulle alltså kunna undersökas genom den typen av initiativ.

Avslutningsvis, fru talman, är frågan vad det är som gör oss skickliga. Jo, det är att vi har tid till vår uppgift, att vi får förbereda oss så att vi kan specificera på det vi vill göra. Det är klart att här finns en målkonflikt. Om man bara utökar antalet timmar med samma lärare riskerar de att ha mindre möjligheter till högkvalitativ undervisning.


Anf. 29 Michael Svensson (M)

Fru talman! Det finns mycket lovvärt i det utbildningsministern säger och en hel del som vi är överens om.

När det gäller obligatorisk förskola hade vi lite olika syn. Vi menar att detta är en förändring framför allt för ungefär 3 ½ procent av sexåringarna. Den förändring som vi hade velat göra hade i stället inneburit en förändring för 100 procent av sexåringarna i och med att vi ville att det skulle bli den nya årskurs 1 i grundskolan. Då skulle man få fyra år på sig att uppfylla de krav som man i dag har tre år på sig för. Det skulle ha varit lite förändringar även med stödåtgärder och bedömning.

Det är delvis en matematisk abrovink man gör när vi nu räknar in antalet timmar, men jag inser också att man med hjälp av statistik kan få fram i stort vad man vill. Jag tycker ändå att man i en sådan här interpellationsdebatt eller möjligtvis efteråt skulle kunna ta ut svängarna lite grann. Utbildningsministern har ju själv varit lärare, och då kunde det vara intressant om ministern möjligtvis ville spekulera eller filosofera om det finns några för- och nackdelar med treterminssystem, utifrån lite olika områden.

Vad gäller elevens val tror jag också att det är bra att vi stärker upp så att det blir mer av annan undervisning i stället för detta system som inte har fungerat. I min hemkommun Falkenberg håller man nu på att införa ett tvålärarsystem, något som jag tror är alldeles utmärkt för att få mer undervisningstid. Det är ju naturligtvis som så, vilket vi återkommer till i nästa fråga, att har vi dåliga lärare och dåligt med undervisningstid är det oftast de svaga eleverna som förlorar mest på det hela. Det har vi sett under alltför många år.

Jag nämnde tidigare gymnasiet angående att antalet timmar inte motsvarar kursens poäng, men det är ju ännu värre än så eftersom den ofta dåliga ekonomin i många kommuner gör att det finns väldigt få vikarier. Eleverna får därför ofta sitta utan lärare, gå hem eller ha håltimme. Detta tror jag att vi skulle kunna åtgärda.


Anf. 30 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Fru talman! Förändringen av förskoleklassen är en förändring för alla elever. Det är störst förändring för de elever som i dag inte går i en organiserad skola vid sex års ålder. För de 3 procenten av eleverna kommer det såklart att bli en stor förändring att man nu blir en del av förskoleklassen med den jämlika start in i skolan som det innebär. Att förskoleklass blir obligatorisk innebär också en annan status.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har gjort stora förändringar där förskoleklassen i dag har egna avsnitt i läroplanen. Om vi får på plats en läsa-skriva-räkna-garanti stärker det rätten till stöd i förskoleklassen avsevärt. Arbetet med läsning, skrivning och räkning blir ännu tydligare i förskoleklassen. Det är en förändring för alla. Det jag framför allt vill peka på är att för antalet timmar kommer detta att spela en stor roll i de internationella jämförelserna men inte en jättestor roll för eleverna. Det skulle gälla lika om det var en del av grundskolan. Här bör man akta sig för att bara använda sig av internationella jämförelser som argument i diskussionen och i stället utvärdera det svenska skolsystemet utifrån våra egna styrkor och svagheter.

Jag avslutade interpellationssvaret med att fråga vad det är som gör lärare skickliga. Det är mycket fråga om förberedelsetiden - den du har själv, den du har med kollegor, den där du delar teknik, den där du kan reflektera över undervisningen för att utvecklas, den du har tillsammans med en elev, till exempel i korridoren under ett samtal med en elev, och den du har för att bygga de relationer som gör att det är enklare att utöva ett ledarskap i klassrummet.

Jag ser en risk med att bara fokusera på att utöka antalet timmar. Den lärarbrist som man har byggt upp i Sverige under lång tid innebär att samma lärare ska undervisa mer utan att egentligen få något annat än mindre tid till att förbereda de lektionerna. Det riskerar att leda till mer stress, att fler lärare känner sig otillräckliga och att undervisningens kvalitet drabbas.

Mer undervisning har effekt, men det måste vara mer undervisning på ett sådant sätt att lärare har möjlighet att skapa kvalitet i undervisningen. Det är mycket av min poäng.

Michael Svensson frågade specifikt om treterminssystemet, och jag ska erkänna att jag tycker att det är en intressant och viktig fråga. Jag tror inte att någon skulle säga att om vi hade byggt upp det svenska skolsystemet i dag skulle tiden ha förlagts så som den ligger. Det hade i varje fall inte blivit ett potatislov.

Som loven ligger nu bygger på hur arbetet organiserades när Sverige huvudsakligen var ett agrart samhälle när man till stor del levde av jordbruket och behövde de tider som fanns i loven. Så ser det inte ut för de allra flesta familjer längre. Att då titta på vilka förändringar som kan göras är helt naturligt.

Vi ska kanske akta oss för att alla förändringar av det slaget, som ändå innebär stora förändringar i skolvardagen, ska komma uppifrån genom ett snabbt initiativ från oss. Vi ska i stället se på om det finns huvudmän som har organiserat, eller vill försöka organisera, skoltiden på ett annat sätt och i så fall använda de utrymmen som lagen ger att göra lokala försök.

Om vi tittar tillbaka på de mest lyckade reformerna i svensk skolhistoria kan vi se att de har gjorts precis på det sättet. Några har gått före, och man har sett vilka brister som finns, rättat till dem utifrån nyköpta erfarenheter, snarare än att man snabbt har pressat igenom en stor förändring för alla. Det är rimligt om vi ska ändra terminsstrukturen så som den ändå har rått i Sverige sedan folkskolans tid.


Anf. 31 Michael Svensson (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag håller till hundra procent med Gustav Fridolin om undervisningstiden. Det är inte bara undervisningstiden som är viktig. Det gäller inte heller pengar. Vi vet att Sverige satsar mest per elev i dag av OECD-länderna. Däremot är skickligheten hos läraren oerhört viktig. En underpresterande eller dålig lärare som undervisar 15 eller 30 elever spelar ingen större roll - mer än möjligtvis att ytterligare 15 elever får dålig undervisning.

Vi vet att olika regeringar sedan 30 år tillbaka har medverkat till att statusen för lärarna har sjunkit. Därmed har det blivit mindre intressant att bli lärare. Det är inte bara en lönefråga, utan det är också fråga om en administrativ börda och friheten i yrket. I ett riktigt bra skolsystem ska studenterna hämtas från den bästa och smartaste tredjedelen av samhället. För 20 år sedan gick det 10-12 sökande per plats till lärarutbildningen. I dag vet vi att så inte är fallet.

Jag instämmer helt i dessa tankar. Det handlar inte bara om att ytterligare justera lärarutbildningen, utan det handlar om att få en bra ambitionshöjning och vidareutbildning av de befintliga lärarna i dag. Vidare måste vi få kommunerna att inse att rektorerna är oerhört viktiga i arbetet att hjälpa och stödja sina lärare.


Anf. 32 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Fru talman! Nej, Sverige investerar inte mest per elev i OECD. Sverige ligger på ungefär snittet i OECD i investering per elev i grundskolan. Då ska man veta att Sverige investerar mer i annat än undervisning och elevhälsa än andra länder. Om vi tittar på resurserna till undervisning och elevhälsa ligger Sverige faktiskt under snittet.

Om regeringens prioriteringar håller, och om vi tillför de 6 miljarder som ska gå till undervisning och elevhälsa, då kommer Sverige att 2020 ligga på snittet i OECD på hur mycket resurser som ges till skolan.

Varför säger jag detta? Jo, därför att resurser är viktiga. De är såklart inte det enda viktiga, utan det viktigaste är hur vi använder de resurser som finns. Men mycket av det som kan göras för att höja kvaliteten i undervisningen för att stärka skolan är sådant som faktiskt kostar. Det handlar om mer tid med eleverna, fortbildning, att jobba med kollegor, avlastning och lärarassistenter. Detta kräver resurser, och de är viktiga.

Jag hör till dem som starkt argumenterar för att den stora nedskärning som skedde i skolan framför allt under 90-talskrisen, som också återkom under finanskrisen, har påverkat resultaten. Därför är det viktigt att gemensamt satsa mer på skolan.

Jag vill också få fört till protokollet att jag lite vänder mig mot begreppsapparaten, att vi talar om dåliga och skickliga lärare. Jag tror snarare att vi måste diskutera vad det är som gör mig skicklig, att jag får vara lärare på det sätt som jag en gång ville, det jag förberedde mig för. Stress är en mycket stor fiende. Att jag inte får tid att jobba med mina kollegor är en stor fiende. Att jag ska springa från den ena lektionen till den andra är en stor fiende. Det är där målkonflikten mellan undervisningstid och lärarens möjlighet att göra ett bra jobb uppstår.

Jag är orolig för att om man rätt av inför den extra timmen i veckan i lågstadiet, som Moderaterna föreslår, är det samma lärare som ska undervisa den extra timmen. Det kanske riskerar att fler lärare bränner ut sig och att kvaliteten på den undervisning de bedriver blir sämre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Överläggningen var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.