Mer kollektivtrafik för pengarna

Interpellation 2017/18:296 av Emma Wallrup (V)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2017-12-20
Överlämnad
2017-12-20
Anmäld
2018-01-16
Sista svarsdatum
2018-01-24
Svarsdatum
2018-01-25
Besvarad
2018-01-25

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Statsrådet Tomas Eneroth (S)

 

Branschorganisationen Svensk Kollektivtrafik har nyligen presenterat rapporten Mer kollektivtrafik och samhällsnytta för pengarna. I rapporten analyseras hur de regionala kollektivtrafikmyndigheterna kan få både mer kollektivtrafik och mer samhällsnytta för pengarna.

Från 2007 har kostnaderna för den lokala och regionala kollektivtrafiken ökat – från 28,4 miljarder kronor till 45,6 miljarder kronor år 2016. Detta hänger samman med flera saker, bland annat att vi nu har en utbyggd regiontågstrafik, vilket ger samhällsnytta och är mycket positivt, och att regiontågstrafiken nu planeras efter regionala behov. En annan sak som lyfts fram som har ökat kostnaderna är en ökad användning av mer miljövänliga fordon, vilket i sig är en nödvändighet, samt ökade löne-, bränsle- och fordonskostnader.

De förslag som läggs fram för att minska kostnaderna med mer samhällsnytta i fokus är till exempel:

  • Samordning av linjelagd och särskild kollektivtrafik samt tillgänglighets­anpassning av den linjelagda trafiken.
  • Senarelägg starttiden för förskola samt grund- och gymnasieskola på morgonen.
  • Tidsdifferentiera biljettpriserna genom sänkta priser i lågtrafik.
  • Val av kollektivtrafiksystem.
  • Marknadsföring för att öka kollektivtrafikresandet.
  • Kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning.
  • Framkomlighetsåtgärder.
  • Åtgärder för att minska riskerna med trafikavtalen.
  • Öka standardiseringen av fordonen.
  • Förläng avtalen för att undvika kostnader för överprövning.
  • Anropsstyrd kollektivtrafik med små fordon i stället för stora bussar.

Freiburg är ett exempel där man samplanerat kollektivtrafiken med stadsplaneringen. De byggde ut och ökade tillgängligheten med kollektivtrafik och minskade tillgängligheten med bil i staden, samtidigt som de sänkte taxan. Detta har stärkt ekonomin till följd av ett kraftigt ökat resande med ökade intäkter som följd och en stor överflyttning av resor med bil till kollektivtrafiken.

Det finns flera viktiga aspekter som framkommer i dessa åtgärder och som kan användas för att på ett mer effektivt sätt nå fördubblingsmålet.

Med anledning av det ovan nämnda vill jag fråga statsrådet Tomas Eneroth:

 

  1. Avser statsrådet att verka för att regeringen lägger fram fler förslag för att nå en ökad samhällsnytta, och som ger mer kollektivtrafik för pengarna?
  2. Hur bedömer statsrådet att vi på ett realistiskt sätt kan närma oss fördubblingsmålet inom kollektivtrafiken och vilka politiska verktyg krävs?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2017/18:296, Mer kollektivtrafik för pengarna

Interpellationsdebatt 2017/18:296

Webb-tv: Mer kollektivtrafik för pengarna

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 1 Statsrådet Tomas Eneroth (S)

Svar på interpellationer

Herr talman! Emma Wallrup har frågat mig om jag avser att verka för att regeringen lägger fram fler förslag för att nå en ökad samhällsnytta, och som ger mer kollektivtrafik för pengarna, samt hur jag bedömer att vi på ett realistiskt sätt kan närma oss fördubblingsmålet inom kollektivtrafiken och vilka politiska verktyg som krävs.

Jag vill inleda med att regeringen anser att kollektivtrafik kan bidra till lösningar på flera miljö- och klimatutmaningar, särskilt i städer. Sverige har bland annat ambitionen att bli världens första fossilfria välfärdsland. God samhällsplanering ökar möjligheterna till transporteffektiva städer som samtidigt kan underlätta för resenärer att välja kapacitetsstark kollektivtrafik, gång och cykel i stället för personbil.

Emma Wallrup refererar till en rapport från Svensk Kollektivtrafik som lyfter fram en rad förslag för att minska kostnaderna för regionala kollektivtrafikmyndigheter och samtidigt ge mer samhällsnytta.

Då regional kollektivtrafik är ett ansvar för kommuner och landsting i respektive län och då till exempel lokal infrastruktur och skolor är ett kommunalt ansvar är det flera av förslagen som framför allt rör dessa aktörer på lokal och regional nivå.

Staten har också möjlighet att främja kollektivtrafiken, och regeringen har tagit flera initiativ på detta område. Genom stadsmiljöavtal kan kommunerna få medfinansiering för investeringar i infrastruktur för kollektivtrafik. Samhället får därmed möjlighet att få mer kollektivtrafik för pengarna. Vidare ger regeringens elbusspremie möjlighet för regionala kollektivtrafikmyndigheter och kommuner att söka en premie för införskaffande av elektriskt drivna bussar. Regeringen bidrar också till fungerande kollektivtrafik genom investeringar i transportinfrastruktur, såsom järnvägar och busskörfält, och det finns ytterligare möjligheter för kommuner att söka medfinansiering för vissa kollektivtrafikåtgärder genom förordningen om statlig medfinansiering till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar med mera.

Dessutom görs, inom regeringens samverkansprogram Nästa generations resor och transporter, en satsning på en nationell färdplan för kombinerad mobilitet för att underlätta tjänster som erbjuder möjlighet att resa med bil, cykel, kollektivtrafik eller med andra färdmedel genom ett enda abonnemang. Redan våren 2018 kan sådana tjänster finnas tillgängliga.

Sammanfattningsvis kan sägas att regeringen har tagit en rad initiativ för att främja kollektivtrafik för en ökad samhällsnytta, samtidigt som ett stort ansvar för utvecklingen av kollektivtrafiken ligger hos andra aktörer, bland annat på lokal och regional nivå.


Anf. 2 Emma Wallrup (V)

Herr talman! Jag ville ställa denna fråga till ministern eftersom den är så otroligt viktig.

Vi har ett stort klimatproblem. Det är ganska otäckt att se hur korallreven i alla världens hav håller på att dö ut, därför att haven har blivit surare i och med en ökad koldioxidhalt. Det är otäcka scenarier.

Vi ser starka väderhändelser som kommer att påverka inte minst infrastrukturen i världens länder, vilket kommer att göra samhället väldigt sårbart om vi inte agerar mycket kraftfullt och tittar på hur vi både kan fånga in koldioxid och minska utsläppen.

Vi är i ett akut krisläge - det finns inget annat man kan säga. Därför är kollektivtrafiken så oerhört viktig. Det är problem med att få biobränslet att räcka, problem med mineraler till elbilar och så vidare. Kollektivtrafiken är nog den viktigaste pusselbiten, skulle jag vilja säga, för att få ihop hela pusslet.

Kostnaderna i kollektivtrafiken har ökat från 28,4 miljarder kronor år 2007 till 45,6 miljarder kronor år 2016. Den rapport som har tagits fram av Svensk Kollektivtrafik pekar på att det bland annat är dyrare fordon som har gjort att det kostar mer, men även kostnaderna för upphandling, avtal, bränsle och löner har ökat.

Vi behöver titta på dels hur vi kan få pengarna att räcka till mer kollektivtrafik, dels hur vi kan få en stark styreffekt över till ett ökat resande. Själv har jag tittat jättemycket på Freiburg, som har jobbat med samhällsplanering och att satsa på kollektivtrafiken och där sänka priset. Jag brukar tala om att det är tre ben: ökad tillgänglighet för kollektivtrafik, minskad tillgänglighet för bil i staden och sänkta priser för kollektivtrafik. I Freiburg kostar ett månadskort 500 kronor för resor i hela regionen, så det är väldigt fördelaktigt, och då ingår även spårvagn.

I Freiburg har samhällssubventionen minskat med den här satsningen. Trots att de har sänkt priset får de in mer pengar genom den starka hävarmseffekten för ett ökat resande med kollektivtrafiken. Jag har även talat med forskare som stöder den här modellen och säger att det är exakt så man ska jobba.

Jag tänker att vi från statligt håll skulle kunna gynna en sådan utveckling. Vi skulle kunna ta fram en plan, dels för hur man kan sänka priset för resenären, dels för hur man kan bidra till det till kommunerna på olika sätt. Detta har vi i Vänsterpartiet motionerat om.

Man skulle också kunna erbjuda eller ställa krav på kommuner och regioner att ha bättre plattformar för samordning och skapa en struktur där samhällsplanerarna i kommunen och den regionala kollektivtrafikmyndigheten samverkar för att få en stadsplanering som gynnar kollektivtrafiken, och då även diskutera prisbilden. Under nyliberalismen, då man har velat sänka skatter, har det varit tabu i Sverige att tala om pris i kollektivtrafiken. Folk nästan skriker åt en när man höjer rösten i ett forum och bara nämner att också kollektivtrafikens taxor måste vara en del av bilden. Precis som vid alla annan konsumtion finns det där ett samband mellan pris och efterfrågan.

Detta har vi inte fått diskutera, mycket på grund av, tror jag, att man har varit så rädd för att skatteintäkterna inte skulle räcka. Men nu är vi i ett annat läge. Vi styr om båten och går mot en ökad fokusering på samhällsnyttor och inte bara skattesänkningar, så jag tror att det är ett nytt läge nu att diskutera detta.


Anf. 3 Statsrådet Tomas Eneroth (S)

Herr talman! Tack, Emma Wallrup, för engagemanget! Jag delar det i allra högsta grad, och jag delar också uppfattningen att det var en sorglig period när man satte skattesänkningar före viktiga samhällsinvesteringar. Jag märker tydligt i rollen som infrastrukturminister att det är otroliga hål, inte bara fysiska hål på vägar runt omkring i landet utan också i underhållsplaner och investeringar. Det är därför som vi satsar 100 miljarder mer i kommande nationell plan på infrastruktur, för det behövs. Mycket av investeringarna kommer att vara i inte minst spårbunden trafik. För att vi ska klara att bli världens första fossilfria välfärdsland gäller det att satsa på det som är klimatsmart.

Vi har under vår regeringsperiod kanske gjort mer än vad någon regering tidigare har gjort för att just främja utvecklingen av kollektivtrafik, och i hela landet. Jag inser att mycket av diskussionen handlar om vad vi kan göra i våra stora städer när det handlar om stadsmiljöavtalen, elektrifiering av bussar och anropsstyrd trafik. Det pågår en mängd projekt där vi är med och finansierar och ordnar medfinansiering.

Jag kommer själv ursprungligen från Kosta med 800 invånare. Jag har sedan vuxit upp i Växjö. I den landsbygd som jag kommer ifrån är det minst lika viktigt att vi hittar alternativ. Därför är satsningen på kollektivtrafik i landsbygd också väldigt bra, för man hittar fler verktyg som gör att man kan hitta andra alternativ.

Jag tror att både regeringen och Emma Wallrup är rätt i tiden. När det gäller konsumtionsmönster och resvanor kan vi naturligtvis konstatera att den yngre generationen är för en ökad mobilitet; man vill röra sig mer. Men man är inte lika benägen att äga en egen bil och ha den utanför sitt eget hus, utan man hittar gärna andra transportmedel. Det innebär att intresset för bilpooler och anropsstyrd trafik ökar dramatiskt.

Kopplar vi sedan på, vilket jag vet att interpellationen inte fullt ut handlar om men jag inte kan låta bli att nämna, möjligheten att få en digitaliserad och självkörande fordonspark som kan främja goda transporter och smarta och effektiva lösningar i stadskärnor står vi inför oanade möjligheter.

Ska det funka krävs en samplanering av alla aktörer. Jag har varit tydlig med att Trafikverket i sitt arbete inte bara ska titta på vägar och järnvägar och den fysiska infrastrukturen utan också ska titta på hur bostadsområden utvecklas och på hela samhällsplaneringen. Det är därför Trafikverkets förslag till nationell plan för första gången har med bostäder, något som egentligen borde vara självklart.

Ska vi bygga samhällen där vi ska leva och bo och kunna ta oss till jobb och till vänner och bekanta måste planeringen ha lite större horisont än det enskilda vägprojektet. Då måste vi se hur vi bygger framtidens stad där kollektivtrafik, miljözoner och andra lösningar kommer att vara en mycket naturlig del.

Jag känner att det här är ett politikområde där regeringen tar fler initiativ än vi någonsin gjort och där intresset är stort. Låt oss gemensamt verka för att pendeln inte slår tillbaka, utan att det miljöengagemang som finns både i städer och på landsbygd renderar ökat tryck på fler politiska satsningar på kollektivtrafik och ökade resurser för att kunna göra smarta investeringar.

Jag ser att fordonsindustrin redan är långt framme. Man vill vara med i denna utveckling och erbjuder smarta alternativ för upphandling. Vidare är den elbusspremie som vi har föreslagit och nu driver igenom ett bra exempel på något som kan ge stor effekt i stadskärnorna framöver.


Anf. 4 Emma Wallrup (V)

Herr talman! Jag delar mycket av ministerns syn på detta. Men jag frågar mig varför priset inte omnämns. Vi har en situation där kollektivtrafiken har blivit väldigt dyr. Många bilförare säger att de väljer bilen för att det är billigare. Inte minst gäller det många män som vill äga sin bil och fortsätta att ha bil.

När kollektivtrafiken byggs ut anpassas den till medelklassens affärsmän. Man har byggt snabba stomlinjer med ganska högra priser. Det är en könsmaktsordning i trafikplaneringen som vi behöver komma bort från. Vi har gynnat trafik som framför allt affärsmän reser med. Det gäller flyg, och nu är det höghastighetståg. Här riskerar det också att bli höga priser. Alla modeller pekar på att denna grupp kommer att gynnas, för de kommer att få högre löner.

Detta är inte okej. Vi måste planera samhället för alla, och prisbilden är jätteviktig för låginkomsttagare, som Socialdemokraterna borde värna, för kvinnor och för pensionärer men även för den som vill välja bort bilen av plånboksskäl. Därför är det sorgligt om ministern inte vill diskutera priset. Jag hoppas att ministern kommer att följa samhällsutvecklingen och våga göra det framöver. Det kanske är svårt att ta ny ställning, men vi behöver ta denna diskussion.

Faktum är att vi står inför en stundande klimatkris som är mycket obehaglig. Vi måste vidta de starka åtgärder som behövs, och här kan priset i kollektivtrafiken vara viktigt för att verkligen nå fördubblingsmålet.

Jag vet att många kollektivtrafiknämnder, inte minst i Uppsala, nästan har släppt tron på att det går att nå fördubblingsmålet. Men det går. Om man använder alla de tre ben som jag nämnde tidigare, inbegripet tillgänglighet och pris, har man alla möjligheter att nå fördubblingsmålet och eventuellt även få en god budget om man jobbar på rätt sätt.

Detta är spännande. Det är inte säkert att det ger samma effekt i regionerna, men man borde kunna göra lite fler försök och gå i denna riktning.

Många av de förslag som läggs fram i rapporten går åt detta håll. Även utredningen om en fossilfri fordonsflotta, som regeringen nyligen har tillsatt för att se hur man kan jobba vidare och ta fram fler åtgärder till olika myndigheter, föreslår att stadsmiljöavtalen kan jobba mer effektivt vad gäller att ha motprestationer för att minska bilismen i städerna. Här skulle man kunna använda detta tänkesätt för att få en hävarmseffekt.

Därför frågar jag ministern igen: Hur ska vi få mer kollektivtrafik för pengarna, och hur kan vi verkligen närma oss fördubblingsmålet?


Anf. 5 Statsrådet Tomas Eneroth (S)

Herr talman! Jag tycker att jag svarade på frågan. Vi gör stora satsningar för att stärka kollektivtrafiken. Vi gör det genom att vi, kanske mer än någon regering, ökar samfinansieringen och resurserna till kollektivtrafiken. Det gäller vare sig vi talar om kollektivtrafik på landsbygden eller via stadsmiljöavtalen. För att inte tala om att vi inför avgiftsfri kollektivtrafik under sommarlovet för skolungdomar, på tal om prisfrågan. Så vi diskuterar såklart också prisfrågan.

Samtidigt måste man vara medveten om att det inte är regeringen som bestämmer SL:s taxor. Det är inte regeringen som har ansvar för Skånetrafiken eller andra, utan det är regionala huvudmän. Det gör att jag i egenskap av statsråd ska vara väldigt försiktig med att peka finger åt de politiker i regioner och kommuner som har att ansvara för kollektivtrafiken. Det ansvaret ska de ta och väga mot andra viktiga angelägenheter som de har inom ramen för regionens ansvar.

Det staten gör är att underlätta deras vardag genom viktiga investeringar, genom stadsmiljöavtalen, genom landsbygdssatsningen och genom att dessutom brett genom de forskningsprogram vi har främja en utveckling där vi hittar smartare modeller med anropsstyrd trafik och elektrifierad drivlina.

När det gäller snabba linjer och vilka grupper som premieras delar jag helt och hållet utgångspunkten att vi måste fortsätta att genomlysa så att vi dels med könsuppdelad statistik, dels med granskning av resmönster ser vilka som gynnas av satsningarna.

Min bestämda uppfattning är att satsningar på kollektivtrafik har en tydlig genderprofil. Det är i högre utsträckning kvinnor som använder sig av kollektivtrafik och alltså är det, ur den synpunkten, bra för jämställdheten, men vi måste skaffa bättre underlag för att veta detta.

Jag tänker inte här recensera debatten i Stockholmsområdet om skip stop. Men det är klart att den prioritering man har valt i stora trafiktäta regioner påverkar vilka satsningar man gör. Men det är inte regeringens sak att avgöra. Vi kan stimulera, och det gör vi, vi kan premiera och påverka prisbilden och vi kan se till att man gör rätt investeringar. Vi stärker kollektivtrafiken på ett bra sätt - mer än vad kanske någon annan regering har gjort.

Vi gör detta i glatt och bra samarbete med Vänsterpartiet, så därför vill jag indirekt tacka Emma Wallrup för gott bistånd i detta arbete.


Anf. 6 Emma Wallrup (V)

Herr talman! Ja, jag är också glad för att vi kan samarbeta i detta i budgeten och i andra sammanhang. Det är bra. Det är också bra att fokus sätts alltmer på järnväg och kollektivtrafik, vilket Vänsterpartiet välkomnar.

Vi vill ha en konstruktiv dialog och jobba effektivt. Vi har hela tiden ett målfokus på att alla ska vara med i samhället och att kollektivtrafiken inte ska bli för dyr så att alla kan resa.

Innan jag kom till riksdagen jobbade jag inom äldreomsorgen. Jag jobbade med ensamstående kvinnor som slet hårt och var ambitiösa. De drabbades hårt när det infördes ett regionkort i Uppsala, för då höjde man gladeligen priset på månadskortet med 50 procent. Man trodde nämligen att fler ute i länet skulle resa. De kvinnor jag jobbade drabbades hårt av detta, och vissa tog körkort medan andra slet med cykeln även vintertid.

Detta är inte okej i en samhällsutveckling där vi borde värna alla grupper och särskilt dem som tar hand om våra äldre och närmaste.

Jag tycker att vi borde lägga ribban högre när vi talar priser och inte fortsätta den nyliberala eran med byggande av snygga resecenter där ingen kan sitta och det är lättast att konsumera, med höga priser i kollektivtrafiken, med snabba stomlinjer så att pensionärer får gå långt och så vidare. Vi måste byta samhällsfokus.

Ett annat problem är att man i många områden planerar trånga bostadsområden där kollektivtrafiken inte får plats eftersom vi har stadsplanerare som har i uppdrag att planera snyggt och trångt i stället för funktionellt. Det är ett problem från den nyliberala eran som vi måste ta itu med.


Anf. 7 Statsrådet Tomas Eneroth (S)

Herr talman! Jag tänker inte recensera stadsplanerare, lokala beslutsfattare eller dem som utformar smarta trafiklösningar. Jag förutsätter att de gör detta utifrån de allra bästa visioner och tankar om hur fler ska kunna åka med kollektivtrafiken.

På tal om prisbilden inser jag att det alltid, inte minst hos dem som har att fatta beslut om regiontrafiken, kommer att finnas en avvägning mellan subventionsgraden för trafiken och att få pengar för stora investeringar. Vi ska vara medvetna om att kollektivtrafiken subventioneras. Vi bidrar alla gemensamt, för biljettintäkterna täcker inte kostnaderna.

Både jag och Emma Wallrup tillhör dem som tycker att kollektivtrafiken inte ska ha gamla dieselbussar utan elektrifierade fordon och smarta lösningar, men detta kräver att man har resurser för att kunna göra dessa investeringar framöver. Jag tror att investeringsnivåerna kommer att vara fortsatt höga, oavsett om vi pratar om spårbunden kollektivtrafik eller andra typer av fordon. Vi måste hitta smarta finansieringsmodeller för detta, och det är klart att det kan gå ut över priset.

Alla medborgare i det här landet kommer att få göra en uppoffring när vi ska gå från ett samhälle som fullständigt har struntat i vilka koldioxidutsläpp vi har till ett samhälle där vi alla måste ta ansvar. Detta kommer att påverka oavsett om vi åker flyg - på tal om flygskatten - tåg eller bil, eller för den delen de kollektiva lösningar vi har.

Vi måste inse att resandet kommer att kosta något mer om vi ska göra det klimatsmart. Jag är fullständigt optimistisk över möjligheterna, för svenska folket vill åka med. Låt oss se till att vi ger de regionala politikerna verktyg för att fatta rätt beslut. Om inte annat får väljarna justera detta vid nästkommande valrörelse.

Överläggningen var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.