Marinens behov

Interpellation 2018/19:54 av Alexandra Anstrell (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-02-04
Överlämnad
2019-02-05
Anmäld
2019-02-06
Svarsdatum
2019-02-12
Besvarad
2019-02-12
Sista svarsdatum
2019-02-19

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

 

Dagens militära försvar är för tunt i relation till den hotbild som Sverige befinner sig i, både vad gäller omvärlden och vårt direkta närområde. Både när det gäller armén och flygvapnet finns politiska beslut vad gäller en ökad förmåga. Den svenska marinen kommer framöver att behöva politiska beslut för att förmågan ska kunna upprätthållas och på sikt förbättras.

I sitt anförande på Rikskonferensen Folk och Försvar i Sälen den 14 januari 2019 påpekade marinchefen Jens Nykvist följande angående behovet av förstärkning:

"Men flera materielsystem går på övertid och snart följer tyvärr många fler. Detta är marinens största utmaning och situationen kräver beslut för att inte numerären och vår förmåga ska nedgå ännu mer. I perioden 2025 till 2030 kommer ett förmågeglapp att uppstå om inte dessa beslut fattas här och nu. Det handlar främst om ersättare till de äldre korvetterna, nya stridsbåtar och nya typer av stödfartyg."

Med anledning av ovanstående vill jag fråga försvarsminister Peter Hultqvist:

 

Hur ser ministern, utifrån vad marinchefen angett, på marinens behov av att ta beslut om nästa generations ytstridsfartyg?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2018/19:54, Marinens behov

Interpellationsdebatt 2018/19:54

Webb-tv: Marinens behov

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 64 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Fru talman! Alexandra Anstrell har frågat mig hur jag ser på marinens behov av att ta beslut om nästa generations ytstridsfartyg.

I den försvarspolitiska inriktningspropositionen Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020, som riksdagen ställde sig bakom med bred majoritet sommaren 2015, konstaterar regeringen att fem korvetter av Visbyklass vidmakthålls och att två korvetter av Gävleklass halvtidsmodifieras under perioden.

Försvarsberedningen ska, enligt de anvisningar för deras fortsatta arbete som jag beslutade om i januari 2017, utifrån den säkerhetspolitiska utvecklingen belysa krigsorganisationen i Försvarsmakten och den militära förmågans relevans när det gäller såväl det nationella försvarsperspektivet som möjligheten att bidra till internationella fredsfrämjande insatser. Marinens dimensionering den kommande försvarsinriktningsperioden är därmed en del av beredningens arbete.

Försvarsberedningen kommer att redovisa sin slutrapport med överväganden avseende Försvarsmaktens inriktning och materielbehov för perioden 2021-2025 den 14 maj 2019. Regeringen kommer därefter att bereda nästa försvarspolitiska inriktningsproposition, där den ställda frågan kommer att besvaras.


Anf. 65 Alexandra Anstrell (M)

Fru talman! Tack, statsrådet Hultqvist, för ditt svar!

Jag har i min interpellation anfört att dagens militära försvar är för tunt i relation till den hotbild som Sverige står inför, vad gäller både omvärlden och vårt direkta närområde. Något som förbryllar är att det vad gäller både armén och flygvapnet finns politiska beslut om en ökad förmåga. Själv är jag ganska ny när det gäller dessa frågor, men jag är bra på ekonomi och lär mig snabbt. Jag har förstått att det är lång leveranstid för såväl ubåtar som ytstridsfartyg.

Fru talman! Frågan blir då ganska logisk: Varför har viktiga materielbeslut dröjt just vad gäller marinen? Det hoppas jag att försvarsministern kan ge oss svar på här i dag.

Den svenska marinen behöver politiska beslut för att förmågan ska kunna upprätthållas och på sikt förbättras. Detta kan vi läsa inte minst i Försvarsmaktens perspektivstudie. Om Försvarsmakten ska kunna försvara Sverige 2035 krävs både materiel och personal. Här nämns både korvetter och ubåtar.

Jag har också läst vad marinchefen Jens Nykvist har sagt till DN: Flera av våra fartyg kommer att gå på övertid redan 2025. Det kunde jag också se häromveckan när jag var på studiebesök. Det är inte något större fel på en hel del av det som byggdes på 80-talet, men utvecklingen i samhället har ändå gått framåt, troligen även i fartygsbyggarbranschen. Modern teknik i all ära - det viktigaste är ändå antalet fartyg som kan vara operativa 2035.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Med tanke på marinchefens uttalanden om den flotta vi har - att den alltså kan vara på övertid redan 2025 - och att det kan ta tio år att få ny materiel på plats blir jag, fru talman, orolig. Borde inte marinen också få långsiktiga politiska beslut vad gäller ytstridsfartyg och ubåtar? Och finns det inte anledning att se över möjligheten att ansluta oss till den finska anskaffningen?


Anf. 66 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Fru talman! Det som är på gång och beslutat när det gäller marinen, med förankring i bland annat det nu gällande inriktningsbeslut som riksdagen tog ställning till i maj 2015, är följande: halvtidsmodifiering av två ubåtar av Gotlandsklass, beställning av två nya A26-ubåtar, halvtidsmodifiering av två korvetter av Gävleklass, en rad tekniska åtgärder på Visbykorvetterna, bygge av nytt signalspaningsfartyg, förbättrad förmåga till ubåtsjakt genom investeringar i sensorer och antiubåtsgranatkastare, beställning av ny lätt torped, nya personalramar för marinen för att tillföra nya besättningar samt förbättrad förmåga för sjömålsbekämpning. En kustrobotenhet har tillförts tredje sjöstridsflottiljen. Tre bojbåtar har tillförts tredje sjöstridsflottiljen under 2017, och 76 stridsbåtar av typen Stridsbåt 90 genomgår livstidsförlängning.

Jag menar att det i det gällande beslutet och i det som vi har beställt ligger väldigt många förstärkningar och förbättringar på den marina sidan. Detta har vi kunnat åstadkomma genom breda majoriteter i riksdagen. Jag har inte uppfattat att man från moderat sida har haft någon avvikande uppfattning i dessa frågor, i alla fall inte tidigare.

Det handlar om oerhörda ekonomiska åtaganden. När det gäller framtiden är jag väl medveten om de olika kravbilder som finns. Detta måste nu avvägas i Försvarsberedningen inför nästa inriktningsperiod 2021-2025. Man måste även titta på tiden därefter, för de beslut som ska fattas har bäring på betydligt längre sikt. Det handlar också om hur balansen mellan olika typer av fartygs- och vapensystem inom marinen ska se ut.

Jag ser framför mig att vi har en lång rad långsiktiga materielbehov som vi måste tillfredsställa. Men jag ser också att det görs en hel del, och mycket av det som görs är behäftat med stora ekonomiska åtaganden.


Anf. 67 Alexandra Anstrell (M)

Fru talman! Tack, försvarsministern!

Sveriges försvar ska säkra vårt land, och vi moderater vill göra försvaret starkare. Det togs ett steg i rätt riktning med Moderaternas och Kristdemokraternas budget, men hur blir det egentligen framöver?

Försvarsöverenskommelserna 2015 och 2017 har, om jag har förstått det rätt, varit ett försök att bryta den negativa spiral av minskad förmåga som präglat Sveriges försvar de senaste drygt 20 åren. Resurser har tillförts, och Försvarsmakten har kunnat göra en viss återtagning. Men det är egentligen inte förrän nu, med vår budget, som det blev en rejäl förstärkning på väg mot det mål vi har satt om 2 procent av bnp. Det var definitivt en rejäl förstärkning om man tänker på alternativet. Denna förstärkning var viktig för att inte tappa förmågan vare sig kort- eller långsiktigt.

Fru talman! I år behöver vi vara alerta, inte minst med tanke på den rapport som Försvarsberedningen ska komma med, och göra en god planering inför det som ska komma. Om det tar så lång tid att få fram materiel måste framförhållningen vara god i såväl beställning som budget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Hur rimmar allt detta som försvarsministern räknar upp med marinchefens uttalande som vi har hört här under vintern? I min interpellation har jag frågat hur ministern ser på marinens behov när det gäller beslut om nästa generation ytstridsfartyg. Försvarsministern har endast hänvisat till Försvarsberedningen i frågan, men jag undrar om försvarsministern och regeringen har bildat sig någon egen uppfattning i frågan.


Anf. 68 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Fru talman! Först vill jag tillbakavisa det här försöket till politiskt propagandanummer när det gäller budgetfrågorna. Moderaterna var själva med och diskuterade förutsättningarna för hur övergångsbudgeten skulle läggas upp. Då var det ett antal kriterier som man var överens om och som vi följde. Det innebar att man i stort sett skulle prolongera den verksamhet som fanns året innan. Det var förutsättningarna för övergångsregeringen.

Vi har följt den överenskommelsen. Sedan lade Moderaterna och KD fram en annan budget för att få något slags politiskt propagandagenomslag. Sedan står man här och talar om hur duktig man är.

Jag har hela tiden försökt säga att vi kommer att tillföra ytterligare resurser, vilket vi gjort upp om med Centern, Liberalerna och Miljöpartiet. Detta har varit mitt budskap i processen.

Sedan förstår jag naturligtvis att detta med psykologisk krigföring är något som man måste ta i bruk för att ta en politisk poäng, men jag är glad åt att det i dag finns en bred majoritet i riksdagen för de förstärkningar vi gör och att vi har kunnat nå denna överenskommelse.

Sedan frågar interpellanten hur det jag säger rimmar med det marinchefen säger. Jag kan bara säga att jag inte tror att marinchefen har någon avvikande uppfattning när det gäller alla de stora beställningar och åtaganden som staten har gjort för att förstärka den marina delen. De grejer jag har räknat upp - exempelvis ett nytt signalspaningsfartyg och två nya A26-ubåtar - är jättebeställningar. Halvtidsmodifieringarna på ubåtar av Gotlandklassen är stora beställningar. De är avgörande för kapaciteten. Livstidsförlängningen när det gäller stridsbåtarna är fullständigt nödvändig.

Detta är inga småsaker. Det är stora åtaganden, men det är inte detsamma som att vi inte behöver göra mer i framtiden.

Min och regeringens roll tillåter inte att jag står här och spekulerar personligen och börjar tycka och tänka om vad vi ska göra när det gäller olika delar av Försvarsmakten. När jag lägger upp de sakerna på bordet måste det vara genomarbetat och klart.

Försvarsberedningens arbete har där en viktig roll. Det är en viktig plattform för att göra dessa avvägningar. Sedan får vi från regeringssidan utifrån detta titta på hur vi går vidare.

Syftet med allt detta är ju att bygga breda majoriteter. Vi kommer att utifrån de utmaningar vi kan se när det gäller korvetter, undervattensfartyg och beväpningssystem låta det i en process värka fram ett beslut som jag hoppas att vi ska ha bred uppslutning bakom.

Låt mig än en gång konstatera, så att det framgår ordentligt, att Moderaterna inte har haft någon avvikande uppfattning om prioriteringarna fram till 2020. Där har vi faktiskt varit överens. Det tycker jag är en styrka och inget som är en nackdel. Jag kan gärna ge beröm till alla som varit inblandade i de förhandlingarna, vilket jag har gjort också tidigare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi tillsatte utredningen om Försvarsmaktens långsiktiga materielbehov. Där pekar man på en rad områden där vi har omsättningsbehov både före 2030 och efter 2030. Det är en bra plattform. Vi tillsatte den utredningen för att få upp så mycket som möjligt av sanningen till ytan, vilket jag tyckte att man dolde under många år i det politiska livet i Sverige.


Anf. 69 Alexandra Anstrell (M)

Fru talman! Jag hade inte tänkt göra några fler inlägg, men jag måste ändå ställa en fråga som jag upplever att jag inte fick svar på.

Varför har det tagit så lång tid att få till stånd fler beslut? Jag kan ju inte svara på huruvida man har varit överens tidigare eller inte - det är ju jättebra när man är överens - men hur kommer det sig att det har varit en skillnad när man har tagit långsiktiga beslut om andra delar av Försvarsmakten? Det undrar jag.

Som jag ser det lägger vi moderater inte fram förslag som skulle vara någon form av politisk propaganda. Vi lägger fram de förslag som vi tror är bäst för Sverige.

Jag och försvarsministern är nog överens om att det inte är några små saker vi talar om. En ubåt kostar ju lika mycket som en medelstor kommuns årsbudget. Det är viktiga saker vi talar om.


Anf. 70 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Fru talman! Jag kan inte undgå att konstatera vissa saker. Vi och ni var överens om kriterierna för övergångsbudgeten. Vi följde dem. Ni utnyttjade situationen genom att lägga fram en annan budget och försöka göra politiska poänger på det. Vi har dock samma nivå som ni i den uppgörelse vi har gjort med Centern och Liberalerna. Allt detta är grundläggande fakta.

Att försöka beskriva det som om Moderaterna har gjort mer än någon annan här tycker jag inte stämmer, särskilt inte med tanke på det track record man hade under åtta år i regeringsställning. Det var en minst sagt kärv tid för Försvarsmakten när det gällde både attityd och ekonomi.

Det jag har räknat upp här är långsiktiga, avancerade, kostsamma och genomtänkta strategiska beslut som är nödvändiga för marinen och svenskt försvar som helhet. Ubåtarna, korvetterna, signalspaningsfartyget, sensorerna, torpeden och stridsbåtarna är alla grundläggande nödvändigheter. Att förminska det till något som skulle symbolisera ett lite försumligt hanterande här är inte sjyst.

Sedan är jag fullt medveten om framtidens utmaning. Då hoppas jag att vi, precis som vi var överens om det förra inriktningsbeslutet, ska kunna vara överens om nästa inriktningsbeslut. Det är en fördel både för Sverige som nation och för svenska folket, och det har också signalverkan gentemot andra länder, om vi har bred majoritet i Sveriges riksdag för de beslut vi tar när det gäller försvars- och säkerhetspolitiken. Tack för debatten!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.