Mänskliga rättigheter på Krimhalvön

Interpellation 2014/15:568 av Margareta Cederfelt (M)

av Margareta Cederfelt (M)

till Utrikesminister Margot Wallström (S)

 

I slutet av februari 2014 kom rapporter om att soldater utan signalement tagit över regionala parlamentsbyggnader på Krimhalvön. Efter en omstridd folkomröstning på Krim, som från Ukraina sågs som inkonstitutionell, ratificerade den ryska duman den 20 mars annekteringen av Krim och det ryska övertagandet som strider mot folkrätten var ett faktum.

År 2011 släppte UD en sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna i Ukraina Mänskliga rättigheter i Ukraina 2011. Rapporten gjorde gällande att trenden för mänskliga rättigheter i landet var nedåtgående. Enligt rapporten förekom det bland annat korruption inom rättsväsendet, tortyr i häkten och svåra fängelseförhållanden.

Men enligt UD:s rapport kunde Ukrainas många minoriteter i allmänhet utan inskränkningar utöva sin religion och ge uttryck för sin kultur. Detta uppges även gälla för de 300 000 Krimtatarer som från slutet av 1980-talet återvände till Krim från deportationen. Den ryska olagliga annekteringen av Krim har dock medfört konsekvenser för MR-situationen i regionen.

Efter den ryska annekteringen rapporterar medierna om människorättsorganisationer som uppger att röster som opponerar sig mot den ryska annekteringen tystas ned. Krims människorättsmission uppgav i mars att sex radiostationer skulle stängas ned. Andra rapporter gör gällande att tartarer flyr och att människor har försvunnit.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga utrikesministern: Hur arbetar ministern och regeringen för att de mänskliga rättigheterna ska förbättras på Krim?

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2015-05-04 Överlämnad: 2015-05-04 Anmäld: 2015-05-05 Svarsdatum: 2015-05-26 Sista svarsdatum: 2015-05-26
Debatt (6 anföranden)