Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Måluppfyllnad i livsmedelsstrategin

Interpellation 2019/20:148 av Ann-Sofie Alm (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2019-11-18
Överlämnad
2019-11-18
Anmäld
2019-11-19
Sista svarsdatum
2019-12-02
Svarsdatum
2019-12-06
Besvarad
2019-12-06

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF
Måluppfyllnad i livsmedelsstrategin(pdf, 88 KB)

Interpellationen

till Statsrådet Jennie Nilsson (S)

 

Sveriges lantbrukare behöver respekt, hopp och framtidstro. Men i stället får de uppleva att S-MP-regeringen motarbetar dem på område efter område.

Trakasserierna från djurrättsaktivister blir alltmer allvarliga, men de rättsliga konsekvenserna uteblir i alltför stor utsträckning.

Konkurrenskraften gentemot övriga länders matproducenter inom den inre marknaden i EU minskar, men regelkrånglet och skattetyngden kvarstår.

Förståelsen för en mer restriktiv rovdjurspolitik saknas, och regeringen visar ingen handlingskraft för att myndigheterna ska ges nya striktare direktiv i regleringsbreven. Äganderätten och brukarrätten försvagas, och hållbarhetsmoralen som kommer med generationsansvaret värdesätts inte.

En stor andel av våra svenska matproducenter brottas med svag lönsamhet, och detta gör att fler väljer att sluta producera mat, men samtidigt förhalar regeringen utvecklingsmöjligheter såsom införandet av gårdsförsäljning. 

Med detta som bakgrund vill jag fråga statsrådet Jennie Nilsson:

 

Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder för att uppnå målen i livsmedelsstrategin?

Debatt

(9 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2019/20:148, Måluppfyllnad i livsmedelsstrategin

Interpellationsdebatt 2019/20:148

Webb-tv: Måluppfyllnad i livsmedelsstrategin

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Jennie Nilsson (S)
Anf. 81 Statsrådet Jennie Nilsson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Ann-Sofie Alm har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att uppnå målen i livsmedelsstrategin.

Den nationella livsmedelsstrategin med sikte mot år 2030 antogs av riksdagen den 20 juni 2017. Den innebär att en tydlig linje är förankrad för livsmedelspolitiken fram till 2030. Strategins övergripande mål är en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås, i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till hållbar utveckling i hela landet.

Regeringen har under 2017-2019 avsatt 1 miljard kronor på genomförandet av livsmedelsstrategin, vilket kan delas upp i två delar: dels åtgärder inom landsbygdsprogrammet, dels insatser inom ramen för regeringens handlingsplan. Totalt innefattar det närmare 50 åtgärder och insatser för att bidra till livsmedelsstrategins övergripande mål. Här ingår bland annat satsningar för att stödja branschen att samordna sig för att samverka kring forskning och innovation, för att verka för en innovativ, hållbar, lönsam och konkurrenskraftig livsmedelssektor. Dessutom finns åtgärder för att främja svensk livsmedelsexport som en del i det fortsatta arbetet för en ökad produktion, konkurrenskraft och lönsamhet i livsmedelskedjan.

Jordbrukets konkurrenskraft är en helt central aspekt i livsmedelsstrategin, vilket i sin tur är en väsentlig del av ett bondepaket, men där ingår även det krisstöd som beslutades i samband med vårändringsbudgeten. Också utformningen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik blir en viktig aspekt för genomförandet av livsmedelsstrategin.

I budgetpropositionen för 2020 föreslår regeringen som en del av ett bondepaket att finansieringen av livsmedelsstrategin förstärks så att den, inklusive tidigare avsatta medel, uppgår till 261 miljoner kronor år 2020 och 122 miljoner kronor per år under perioden 2021-2025. Detta innebär att vi kan skapa en kontinuitet i arbetet framåt med långsiktiga åtgärder, och det är en viktig del för att öka livsmedelskedjans konkurrenskraft.

Jag ser att den svenska livsmedelskedjan har en stor potential som är viktig att utnyttja. Inom ramen för arbetet med livsmedelsstrategin har vi identifierat en rad frågor som är relevanta för företag inom livsmedelskedjan, så att det finns förutsättningar för företagen att fortsätta utvecklas. Vi behöver hålla ett öga på primärproduktionens i vissa fall höga kostnadsläge, utmaningarna kring innovation och kunskapsutveckling samt behovet av ytterligare regelförenklingar, i synnerhet sådana regler som påverkar företagens möjlighet att växa. Detta är viktiga frågor som jag ser all anledning att fortsätta arbeta med.

Ann-Sofie Alm (M)
Anf. 82 Ann-Sofie Alm (M)

Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Jag uppfattar ministern som en jordnära och engagerad person. Jag ser dessvärre att vi har en regering som för en kontraproduktiv politik, om man ser till helheten.

Herr ålderspresident! Jag hörde dessvärre inget svar på hur målen i livsmedelsstrategin ska uppnås. Efter två och ett halvt år har gårdarna ännu inte sett någon skillnad. Många svävande ord sätter inte svensk mat på bordet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ta till att börja med vargjakten! Moderaterna vill införa mer jakt på varg under reglerade former, såsom skyddsjakt och licensjakt, då det gynnar svensk livsmedelsproduktion och biologisk mångfald. Ju fler lantbrukare som vågar satsa på djurbesättningar, desto fler öppna och betade marker och därmed mer mat till folket som bonus.

I dag finns det dubbelt så många vargar som det lägsta antalet riksdagen beslutat om. Och lantbruksföretagare väljer att lägga ned sin produktion. Den ekvationen behöver vi lösa.

I direkt koppling till detta kan med emfas nämnas att rättssäkerheten för lantbrukare måste stärkas. I dag ser vi hur lantbrukare drabbas när djurrättsaktivister utför rena dödshot och gör sig skyldiga till terrorbrott, trakasserier och förföljelse utan att särskilt hårda straff, om ens några, utdöms. Det finns dock framgångsrika exempel i våra grannländer, som med terrorlagstiftning skyddar företagarna på landsbygden och därmed också tryggar framtida livsmedelsproduktion.

Moderaterna har haft många förslag för jakt och fiske. Det handlar om hur man ska förenkla reglerna för jägare i stället för att krångla till det. Att underlätta när det gäller att ta till vara vad skogen ger i form av närproducerad mat är klimatsmart.

Ta vildsvinsplågan, till exempel! Vildsvinsstammen växer på bekostnad av grödor, och den orsakar trafikolyckor. Lantbrukare vittnar om att plågan blir övermäktig och väljer att lägga ned sina jordbruk. Här borde lagarna förändras så att det blir lättare att sälja vildsvinsköttet, både privat och på den kommersiella marknaden. Jägare är liksom lantbrukare fyllda av tacksamhet över naturen. Man använder den med vördnad och alltid med stark moral som drivkraft bakom sitt hållbarhetsarbete. Ingen jägare skulle skjuta vildsvin och bara låta köttet ligga. Därför behövs det regelförenklingar.

Jag åt vildsvinsbiffar, herr ålderspresident, på Drottninggatan för några veckor sedan. Det var jättegott.

Herr ålderspresident! Jag vill fråga ministern om regeringen kommer att underlätta för jägare att sälja sitt vilt även kommersiellt. När kommer vi i sådana fall att få se det hända? Jag vill fråga ministern varför inte regeringen tillser att förvaltningen utgår från och följer riksdagens beslut om antalet vargar i Sverige. Jag vill också fråga ministern om regeringen tar hoten mot de svenska lantbrukarna på allvar och kommer att verka för att det ska dömas utifrån att detta hotar svensk livsmedelsproduktion och utifrån de terrorbrott som de faktiskt är.

John Widegren (M)
Anf. 83 John Widegren (M)

Herr ålderspresident! När livsmedelsstrategin kommer upp på agendan vill man gärna gå upp och debattera. Interpellationen om måluppfyllnad i livsmedelsstrategin öppnar för lite olika vinklar på debatten.

Jag är en av dem som under en tid har sagt att just beslutet om livsmedelsstrategin kanske är det viktigaste landsbygdsbeslut som vi har tagit på väldigt lång tid i Sveriges riksdag. Jag är väldigt glad över att vi har tagit det.

Jag hyser ibland oro och får ibland signaler. Människor säger att det är jättebra att man har antagit strategin, men det händer ingenting. Två och ett halvt år senare pratar vi fortfarande om handlingsplaner, och snart kommer handlingsplan nr 2, vad jag förstår. Det händer inte så mycket på enskild nivå. Det är lite olyckligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har frågat landsbygdsministern många gånger förut vilka konkreta verktyg hon vill ge, så jag tänker inte fråga det nu, utan jag vill vända debatten lite annorlunda.

Jag ser ett väldigt stort problem för svenskt jordbruk i dag, och det gäller kompetensförsörjningen. Framför allt stora lantbruk skriker efter mer personal, som är väldigt svår att få tag på. Man har på senare tid i stora djurproduktioner fått förlita sig på människor från andra länder som kommer till Sverige och jobbar. Nu är problemet att den svenska kronan börjar bli så oerhört svag att dessa människor inte längre vill komma till Sverige och jobba, för de förlorar pengar när de reser tillbaka till sina länder. Det är ett jättebekymmer.

Jag tycker att det tyngsta målet i livsmedelsstrategin handlar om att öka livsmedelsproduktionen. Den behöver ju vara i takt med att jordbrukarna kan växa, och då är kompetensförsörjningen en väldigt viktig fråga. Därför vill jag fråga landsbygdsministern: Hur ska vi tillgodose jordbrukets behov av kompetensförsörjning?

En annan fråga som interpellanten Ann-Sofie Alm lyfte gäller hot och trakasserier mot jordbruket. Det är ett jättebekymmer och har faktiskt till och med lett till att vissa jordbrukare har valt att lägga ned. Det är jordbrukare som ägnar sig åt en produktion som följer lagar som har slagits fast av riksdagen och rekommendationer och föreskrifter som har satts av myndigheter och andra. Samtidigt blir de utsatta för hot, våld och trakasserier. Det kan till och med gå så långt att de blir misshandlade.

Jag fick själv en släng av detta i somras när jag förespråkade svensk köttproduktion. När en svensk myndighet sa att de inte längre skulle använda kött i sina måltider fick jag en ganska rejäl släng av det här, och det är obehagligt. Det är obehagligt eftersom jag utanför riksdagen är jordbrukare. Jag har en egen djurproduktion, och min familj är hemma på gården när jag är här uppe i veckorna. Det är okej om någon vill hota, förfölja eller trakassera mig, men när min familj blir utsatt och mitt företag blir utsatt är det olyckligt.

Jag får tyvärr inga signaler om att detta minskar, herr ålderspresident. Det tilltar snarare. På något sätt blir det mer och mer accepterat i samhället att faktiskt förfölja och trakassera människor som ägnar sig åt en näringsverksamhet - det är en näringsverksamhet som är oerhört viktig för Sverige, en näringsverksamhet som i mångt och mycket ska bidra till våra miljö- och klimatmål. Där blir jag orolig.

Jag vill också ha svar på denna fråga av vår landsbygdsminister: Hur ser man på den här utvecklingen, och hur kan vi förbättra säkerhetsläget för våra jordbrukare?

Jag nöjer mig med de två frågorna.

Jennie Nilsson (S)
Anf. 84 Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Herr ålderspresident! Jag är alltid väldigt glad över att få diskutera livsmedelsstrategin. Jag delar John Widegrens bild att det är ett av de viktigaste landsbygdsbeslut som riksdagen antagligen har fattat i nära tid. En av de viktiga sakerna är faktiskt framtagandet av den: att man gör det i dialog med näringen och att man har fokus på en fråga. Det är alltid en stor utmaning att lyckas upprätthålla fokus efter att man har levererat en strategi. Därför väljer vi nu att jobba med handlingsplaner. Möjligen kommer man att behöva bredda det arbetet vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tack så mycket för att du lyfter frågeställningen och ger oss möjlighet att tala om den! Sedan delar jag såklart inte din analys av resultat i stora delar. Men en sak är alldeles uppenbar, och där håller jag verkligen med. Jag tror att John Widegren också lyfte upp detta. Många som du möter, exempelvis bönder, säger: När märks det på gårdsnivå? När kommer det till mig? Det är klart att det i någon mening är en balansgång. Det handlar om att man förväntar sig något väldigt konkret på gårdsnivå samtidigt som det är kopplat till att en strategi i alla fall i min värld handlar väldigt mycket om att man måste jobba långsiktigt och uthålligt.

Initialt i strategin handlar det mycket om att fokusera på forskning och innovation, om att skapa samverkansplattformar, om att öka möjligheterna för fler företag att gå på export, om särskilt riktade medel för att jobba med att marknadsföra svenska produkter och så vidare. Det är klart att alla de delarna är ohyggligt viktiga utifrån mitt perspektiv. Det handlar om att vi behöver stärka lönsamheten i branschen. Då behöver man stärka efterfrågan och effektiviteten i alla delar från primärproduktionen hela vägen ut i en exportkedja. Det är ingenting man gör över en natt, utan det är ett arbete som måste få vara långsiktigt.

Sedan finns det andra delar i en strategi som är viktiga, och det handlar om mer kortsiktiga bollar. Om man hittar ett bra sätt att hantera regelförenklingsfrågan tror jag att det på riktigt skulle innebära att man skulle uppleva att det händer någonting på gårdsnivå.

Detta är sannolikt den mest regeltunga bransch vi har, givet att man hanterar livsmedel, vilket innebär att man faller under typ all lagstiftning som finns. Jag tror att få av oss tycker att vi inte ska ha system i Sverige som med råge säkerställer att vi har sunda, säkra och hälsosamma produkter. Man ska givetvis rensa bort eventuella regler och lagar som möjligen inte är ändamålsenliga, men jag tror att det alltid kommer att vara mycket regler och lagar kring detta i ett land som Sverige.

En viktig fråga är att jobba med är hur man förenklar för att kunna göra rätt. Kan man använda digitaliserade plattformar? Kan man hitta sätt som innebär att man inte behöver rapportera lika mycket, eller kan man rapportera på andra sätt? En fråga som har lyfts och som vi nu utreder är hur man betalar. Kan man betala i efterskott i stället? Det skulle öka legitimiteten för att kontrollen finns, att du får vad du vill och så vidare.

Här finns alltså ett antal olika frågor kopplade till regler som ligger i pipe just nu.

Vi är just nu i fasen att ta fram handlingsplan två. Den kommer förhoppningsvis att presenteras före årets slut - med andra ord väldigt snart, givet att vi är inne i december. Då handlar det om att "okej, vad skruvar vi lite på nu". Jag kan givetvis inte föregå handlingsplanen innan den är färdig och vi är beredda att lägga fram den, men jag kan konstatera att det handlar om att hantera och jobba vidare med de nära frågorna. Exempelvis regelfrågorna är för mig personligen väldigt motiverade också i den nya handlingsplanen.

Nu rinner tiden ut, så jag följer upp med resten i nästa inlägg.

Ann-Sofie Alm (M)
Anf. 85 Ann-Sofie Alm (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr ålderspresident! Tack, ministern, för svaret! Jag ser fram emot fortsättningen.

Det här är den mest regeltunga bransch vi har. Den har 600 fler regler att följa än andra branscher, så om ministern åtminstone kan komma tillbaka med en lista med hälften, alltså 300 regler, tror jag säkert att vi skulle ha en ganska stor majoritet i riksdagen för att dra igenom dem.

När det kommer till innovationer och utveckling för landsbygden, herr ålderspresident, finns det exempel där regeringen motverkar riksdagens beslut. Då tänker jag främst på gårdsförsäljningen. I dag är vin- och ölproduktion inte bara en damejeanne i källaren som står och puttrar; det är en hel värld av vetenskap som bemästras av kemister med en gedigen kunskap. Att tillåta gårdsförsäljning skulle ge landsbygden möjlighet till högteknologiska arbetstillfällen, extra inkomstkällor och dessutom ett uppsving för vår turistindustri.

Jag skulle vilja fråga ministern varför regeringen obstruerar mot riksdagen och inte inför gårdsförsäljning fast riksdagen uttryckligen och upprepat tillkännagett detta för regeringen. Anser inte ministern att detta skulle vara ett litet men gott verktyg för att släppa innovationskraften på landsbygden fri och därmed underlätta för svenskt lantbruk att blomstra och känna framtidstro?

Herr ålderspresident! Jag vill också fråga ministern om skarpare verktyg för att öka svensk matproduktion i upphandling.

I dag serveras det mat i skolor, på äldreboenden och på sjukhus som är importerad. Undersöker man den importerade maten och tittar på hur den är producerad inser man snabbt att om maten skulle ha producerats här skulle bonden ha kastats i fängelse - lite raljant, men det är faktiskt sant.

Moderaterna anser att upphandlad mat självklart även den ska följa svenska produktionsregler så långt det är möjligt. Vad avser ministern att vidta för åtgärder för att främja svensk livsmedelsproduktion vid offentlig upphandling?

Vid insynsrådet på länsstyrelsen i Västra Götaland fick vi för några månader sedan information om att svensk djurproduktion kunde vara hotad av afrikansk svinpest. Jag ställde då frågan varför inte uppmaningen från länsstyrelserna var att köpa svenskproducerad mat, eftersom det skulle vara en av de främsta åtgärderna för att motverka spridning av smittan.

Herr ålderspresident! Svaret jag fick var att jag borde fråga ansvarigt departement. Så det gör jag nu: Varför ser vi inte mördande reklam för svenskproducerad mat när vi vet att den är säkrare, sundare och bättre för svensk företagsamhet?

John Widegren (M)
Anf. 86 John Widegren (M)

Herr ålderspresident! Jag emotser snart svar på mina första frågor.

Jag tycker att ministern lyfter en väldigt intressant vinkel, och det är hela biten med regler och administration som drabbar jordbruksföretag. En jordbruksföretagare är många gånger ensam i sitt företag. Ändå kan han vara djurägare och mjölkproducent och belastas då av alla de här reglerna och den administration som nämns av interpellanten. Många gånger är det som sagt 600 fler lagar och regler än för en vanlig företagare.

Vi har en stor djurproduktion där hemma. Det är klart att jag skulle kunna anställa en administratör som skötte alla journalföringar och annat som lyder under tvärvillkor, kommunala kontroller och annat. Men jag har tyvärr inte den lönsamheten i min produktion att jag kan anställa människor för det syftet. Jag skulle gärna sysselsätta tio personer till, men lönsamheten medger inte det. Faktum är att lönsamheten är så dålig i svenskt jordbruk att många jordbrukare går på knäna, eftersom de får jobba dubbla skift i stället för att ha någon anställd som gör jobbet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr ålderspresident! Jag tror att om vi menar allvar med att minska på regler och administration och annat kommer vi att få ta en del obekväma beslut. Det kan vara sådant som vi tycker är givet att det ska finnas kvar, men jag tror inte att det kommer att påverka säkerheten i vår livsmedelskedja.

Det mesta av krångel och regler har vi lagt på under senare tid. Vi hade inte problemet innan, utan det här har kommit till för att, ja, jag vet inte - sysselsätta någon pappersvändare på någon myndighet? Tänk om en lantbrukare skulle kunna möta en myndighet i stället för att träffa tre eller fyra olika myndigheter som gör i princip samma typ av kontroll. Det vore väldigt mycket vunnet om vi kunde effektivisera det så mycket att man möter en person och en myndighet och gör sig beredd för en kontroll i stället för fyra.

Jennie Nilsson (S)
Anf. 87 Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Herr ålderspresident! Det är tveksamt om jag kommer att hinna svara på alla frågor som kommer, men jag gör mitt bästa för att beta av lite grann och plockar lite blandat.

Jag börjar med något som jag absolut inte vill glömma, en fråga från förra rundan när Ann-Sofie Alm ställde frågor som också John Widegren ställde kring hot och våld. Det tycker jag nämligen är en fråga som förtjänar att adresseras och besvaras och inte glömmas bort i debatten när den är ställd.

Jag är både djupt bekymrad över och kritisk till att sådant förekommer i ett land som Sverige. Det är få individer som ägnar sig åt sådant, men de ställer till enormt stor skada. Det är inte acceptabelt.

Därför är jag väldigt nöjd med att man reagerade väldigt kraftfullt vid den senaste uppmärksammade vågen. Vi har i Sverige så här långt förändrat reglerna för kameraövervakning. Det gjorde vi 2018, vilket innebär att en jordbruksverksamhet kan sätta upp kameror utan särskilt tillstånd, något som man behövde tidigare. År 2017 skärpte vi även både minimistraffet för grovt olaga hot och straffskalan för grov skadegörelse.

Till detta har vi i år gett ett uppdrag till Polismyndigheten att redovisa hur man arbetar för att motverka brottslighet kopplad just till djurrättsaktivism. Det är alltså ett riktat uppdrag att titta just på den typen av brottslighet. Vi har också indikerat att om man identifierar bra sätt att hantera den här frågan är vi beredda att titta vidare på dem.

Jag tycker därför att det är väldigt uppenbart att vi tar frågan seriöst, och jag är också glad att andra partier lyfter frågan så att vi fortsätter att hålla trycket uppe. Det här är inte acceptabelt.

När det gäller regler vill jag kort säga att jag inte tror att antalet regler är grejen. Även 300 regler är rätt obegripligt att hantera. Däremot kan man jobba med andra saker, exempelvis att träffa färre myndigheter och att organisera reglerna på ett sådant sätt att det blir mer administrativt hanterbart.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Här tror jag faktiskt att digitala lösningar kan vara en stor hjälp. Det bygger på att man bygger ut bredband i hela landet och även andra frågor, och dem behöver vi adressera. Man behöver ta ett helhetsgrepp på det. Detta är givetvis viktigt.

Gårdsförsäljning lyftes upp här. Jag instämmer inte i bilden att regeringen obstruerar i frågan. Jag konstaterar att frågan har utretts två gånger. Senaste gången var av den förra alliansregeringen, som satt på utredningen i flera år innan den skrevs av 2014. Frågan är komplicerad, framför allt för att gårdsförsäljning hotar det svenska monopolet, systembolagsmonopolet, som Sverige har ett uttalat undantag för i EU. När det väl har blivit ett skarpt läge har inga politiker varit beredda att riskera monopolet. Det är vad man gamblar med.

I januariavtalet, som är grunden för det här regeringssamarbetet, är det dock bestämt, givet att det finns ett tillkännagivande för riksdagen, att gårdsförsäljning ska utredas igen. Det är också intressant i sammanhanget att Finland experimenterar lite grann eftersom det är Sverige och Finland som har undantag. Regeringen följer utvecklingen.

När det gäller LOU kan jag konstatera att det pågår ett arbete. Det är också något som är reglerat inom ramen för EU-samarbetet. Vi tittar på möjligheterna att kräva att upphandling sker i enlighet med svensk lag. Vi kan inte kräva att man ska upphandla svenskt - det får man inte göra eftersom det strider mot EU-ramverket - men jag hoppas att vi kan testa att upphandling sker i enlighet med svensk lag.

Ann-Sofie Alm (M)
Anf. 88 Ann-Sofie Alm (M)

Herr ålderspresident! Tack för att ministern tar hoten och trakasserierna mot lantbruken på allvar!

Jag hoppas att del 2 av livsmedelsstrategin kommer att innehålla skarpa åtgärder som främjar svenskt lantbruks exportmöjligheter. Det är livsviktigt.

Jag tänker bli lite personlig. Alla barn som får en cancerdiagnos i Sverige får ett supersnöre. Barnet trär pärlor på supersnöret, som symboliserar olika händelser i sjukdomsförloppet. Det hjälper barn och föräldrar att komma igenom trauman i de olika faserna.

Det finns 39 olika pärlor, till exempel ambulanspärlan, födelsedagspärlan och pärlan för när man börjar tappa håret. Supersnöret blir något som barnen är riktigt stolta över och vill visa kamraterna när de kommer hem.

Men när livet hänger på en skör tråd är frågan om antibiotikaresistens otroligt viktig. Vårt svenska lantbruk är ett föredöme för resten av världen, och vi har en unik möjlighet och skyldighet att sprida vetskapen om hur man håller livsmedelsproducerande djur friska och produktiva med en liten användning av antibiotika. Att använda den kompetensen utgör ett betydande bidrag för att minska det globala hotet från resistenta bakterier.

Herr ålderspresident! Jag önskar verkligen att våra svenska lant- och skogsbrukare ska få känna framtidstro. Det är en härlig känsla. Så, herr ålderspresident, jag undrar vad regeringen har för konkreta verktyg för att öka svensk livsmedelsexport.

Jennie Nilsson (S)
Anf. 89 Statsrådet Jennie Nilsson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr ålderspresident! Jag tackar för frågorna. Här finns frågor som jag inte hinner med, och en del frågor hänvisar jag till att de nyligen har tagits upp i andra debatter. I stället ska jag försöka summera, givet det som är grunden för vad som är så viktigt, nämligen att vi jobbar med att skapa de bästa förutsättningarna vi kan för branscher som är viktiga för Sverige och för jobb och tillväxt i hela landet. Jag tror att vi har en stor samsyn i frågan, men vi skiljer oss i vad vi tror är effektiva verktyg.

Jag tror att regelfrågan är viktig, jag tror att det är jätteviktigt att vi jobbar med forskning och innovation och jag tror att vi behöver säkerställa att jordbruket får sin del av forskning och innovation. Vi behöver också fundera över hur vi utformar detta. Precis som nämndes i debatten tidigare är det fråga om branscher med låg lönsamhet. Det är inte så lätt att gå in med eget kapital för forskning och innovation. Här behöver vi fundera över hur samhället kan hjälpa till.

En konkret fråga som kom upp i den sista frågerundan är kopplad till det jag hade skrivit upp att jag ändå skulle säga. Frågan gäller exporten. Jag tror att vi måste säkerställa att hela kedjan hänger ihop. Om vi pratar om att öka lönsamheten och självförsörjningsgraden måste vi också klara att exportera mer. Här ser vi en positiv utveckling. Svensk export ökade förra året, 2018, med 3 procent, och för första gången passerades ett exportvärde på 50 miljarder kronor. Vi jobbar med att få till exportprotokoll med Kina och andra viktiga marknader, och Business Sweden har fått ett riktat ekonomiskt påslag och uppdrag att specifikt jobba med marknadsföring av svenska produkter. Det är viktigt och bra.

Sedan lyfte interpellanten upp AMR. Jag vill med emfas understryka hur viktig frågan är. Vi måste visa på att vi tillsammans med Danmark är bäst i världen i denna fråga. Svenska producenter borde få bättre betalt, och vi måste också jobba med att sprida den kunskap vi har. Där har vi en plan.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.