Malmö högskola

Interpellation 2004/05:63 av Astudillo, Luciano (s)

av Astudillo, Luciano (s)

den 21 oktober

Interpellation 2004/05:63

av Luciano Astudillo (s) till utbildningsminister Thomas Östros om Malmö högskola

För inte så många år sedan befann sig Malmö i ett synnerligen bekymmersamt läge. Nedläggningen av de stora näringarna @ varvsindustri och teko @ ledde till långvarigt hög arbetslöshet och fattigdom. Det var då Malmö hamnade tillsammans med de värst utsatta Norrlandslänen i arbetslöshets- och socialbidragsstatistiken. Malmö etablerade sig också som landets mest segregerade stad. Skillnaden, mätt i arbetslöshet, inkomst och hälsa, var oerhört markant, inte minst malmöbor med invandrarbakgrund var särskilt utsatta @ uttryckt i högre arbetslöshet, sämre inkomst, sämre psykisk och fysisk hälsa, sämre boende med mera.

Ett av argumenten för att starta en högskola i Malmö var att bidra till den strukturomvandling som Malmö genomgick på 80- och 90-talet. En högskola ansågs vara en nödvändig del i omvandlingsprocessen från tung industristad till en mer kunskapsbaserad verksamhet. Högskolans uppdrag innebar att verksamheten ska vara till stöd för en positiv samhällsutveckling.

Malmö kommun har både före och efter beslutet om att lokalisera en högskola till Malmö genomfört betydande investeringar i mark, infrastruktur med mera. Syftet med dessa investeringar var att åstadkomma ett cityuniversitet och därmed positivt påverka själva stadens utveckling. Vid sidan av dessa investeringar har också Malmö stad medverkat till att öka tillgången på studentbostäder. Bland annat har ett program som kommer att tillföra 1 500 nya studentbostäder inom de närmaste åren presenterats. Staden har också väsentligt bidragit till lokaler till kårhus med mera.

Högskolan i Malmö har redan visat sig ge flera positiva effekter. Utbildningsnivån har generellt sett ökat i staden. Så många som 33 % av eleverna har arbetarbakgrund och 24 % har utländsk bakgrund. Denna statistik visar hur framgångsrik högskolan varit med sitt uttalade mål att minska den etniska och sociala snedrekryteringen till högre utbildning. Ingen högskola i landet kan presentera bättre resultat på detta område.

En avgörande faktor för en fortsatt stark ekonomisk utveckling i Öresundsregionen är tillgången till välutbildad arbetskraft. Här har naturligtvis utbildning på alla nivåer en avgörande betydelse. Universitets- och högskoleutbildningarna i regionen har en strategisk roll. Tillkomsten av Öresundsuniversitetet är ett uttryck för detta.

Betraktar vi tillväxten i Skåne har den varit bättre än i landet i övrigt. Prognosbedömningar, gjorda av Öresundsinstitutet, visar en ekonomisk tillväxt (bruttoregionprodukt) under 2003 för Skåne på 2,4 %. Motsvarande siffror för Köpenhamnsregionen och Stockholmsregionen är 1,5 respektive 1,3 %. Sysselsättningen i Malmö har också ökat med flera tusen. Samtidigt har arbetslösheten stigit under 2003. Glädjande är dock att Malmö för ovanlighetens skull klarat sig bättre än landet i stort.

Den här bilden understryker behovet av att Malmö högskola kan fortsätta att växa och utvecklas, eftersom den har en tillväxtfrämjande funktion. Det är en viktig signal till det omgivande samhället att så sker, inte minst i relation till företag och näringsliv. Tillgången till högre utbildning har stor betydelse för företags och människors val av lokalisering. Det handlar både om att få tillgång till utbildad arbetskraft och möjligheterna att ge ungdomar god utbildning.

Men tanke på de positiva resultat högskolan har kunnat prestera på kort tid, är det av stor vikt att lärosätet ges fortsatta möjligheter att utvecklas och växa. Samtidigt har högskolan alltfler doktorander, men de måste ha handledare och examineras vid något av landets lärosäten med universitetsrättigheter. Frågan om framtida universitetsstatus bör därför vägas in i denna bedömning.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande frågor till utbildningsministern:

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att förstärka Malmö högskolas möjligheter att också i fortsättningen vara en viktig och positiv del i stadens utveckling?

Avser ministern att öka Malmö högskolas forskningsmöjligheter i den omfattning att högskolan kan ges universitetsstatus?

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2004-10-21 Anmäld: 2004-10-21 Besvarad: 2004-11-11