Lokalisering av statliga myndigheter

Interpellation 2011/12:381 av Omanovic, Jasenko (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2012-05-25
Anmäld
2012-05-25
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2012-06-01
Sista svarsdatum
2012-06-08
Besvarad
2012-06-12

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 25 maj

Interpellation

2011/12:381 Lokalisering av statliga myndigheter

av Jasenko Omanovic (S)

till näringsminister Annie Lööf (C)

Enligt tidningen Riksdag & Departement har sedan regeringsskiftet 2006 sammanlagt 55 myndigheter tillkommit och över hälften av dessa har hamnat i Stockholm. Det strider mot en bred syn inom politiken, att statlig verksamhet ska finnas i alla delar av landet.

Statliga myndigheter är särskilt viktiga på mindre orter, då de breddar den ofta smala arbetsmarknaden och gör det möjligt för personer med högre utbildning att stanna kvar på orten.

Statlig verksamhet är också viktig för lokalt företagande. Det handlar om service till dem, men utgör också betydande kundunderlag för småföretagare genom upphandling av tjänster och varor. Statliga myndigheter använder ett stort antal tjänster som taxi, städning och transporter. Man köper förbrukningsmaterial och måltider. Myndigheter gör därmed det möjligt för många småföretagare att överleva.

Myndighetsstrukturen förändras hela tiden, gamla läggs ned och nya tillkommer. Myndigheterna är en viktig del i den regionala tillväxten, varför det är angeläget att staten också i framtiden lokaliserar myndigheter ute i landet.

Avser näringsministern att motverka dagens utveckling och se till att flera statliga myndigheter i framtiden lokaliseras ute i landet för att stärka den regionala utvecklingen?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2011/12:381, Lokalisering av statliga myndigheter

Interpellationsdebatt 2011/12:381

Webb-tv: Lokalisering av statliga myndigheter

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 71 Statsrådet Stefan Attefall (KD)
Fru talman! Jasenko Omanovic har frågat näringsministern om hon avser att motverka dagens utveckling och se till att fler statliga myndigheter i framtiden lokaliseras ute i landet för att stärka den regionala utvecklingen. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen. Alla beslut om hur förvaltningen ska organiseras vägleds av att förvaltningens organisation ska vara tydlig, ändamålsenlig och kostnadseffektiv. Myndigheterna ska ges goda förutsättningar att bedriva sin verksamhet på ett effektivt och rättssäkert sätt. För att uppnå detta kan myndighetsstrukturen behöva förändras. Det sker främst genom att existerande verksamheter ombildas. Framför allt har regeringen arbetat för att effektivisera den statliga förvaltningen genom att slå samman myndigheter. När en myndighet bildas genom överföring eller sammanslagning av uppgifter från andra myndigheter, måste regeringen naturligtvis ta hänsyn till befintliga verksamheter när man beslutar var myndigheten ska lokaliseras. Det handlar bland annat om att ta till vara den befintliga personalens kompetens och erfarenhet så att myndighetens kompetensförsörjning inte äventyras. Det är enligt regeringens mening också viktigt att överväga om statliga myndigheters lokalisering i ökad utsträckning kan få en spridning över landet. Det handlar om att noga pröva om nya myndigheter kan lokaliseras utanför storstäderna, i första hand till länscentrum eller andra större orter. En utgångspunkt vid ett sådant övervägande ska vara att myndigheterna ska ges goda förutsättningar att bedriva sin verksamhet. Exempel på myndigheter där huvudkontoret lokaliserats dit där ledningen för verksamheten tidigare funnits är Arbetsförmedlingen som har sitt huvudkontor i Stockholm och Lantmäteriet där huvudkontoret finns i Gävle. Själva verksamheten i dessa myndigheter är däremot fortsatt spridd över hela Sverige. Ett exempel på en ny myndighet är Statens servicecenter, som påbörjade sin verksamhet den 1 juni i år. Den består till största delen av befintliga verksamheter i Östersund och Gävle med en liten filial i Stockholm. En väl fungerande statlig förvaltning har stor betydelse för Sveriges utveckling och den regionala tillväxten. Det sker dock främst genom att ge förutsättningar för den privata sektorn att utvecklas, genom god service och tillgänglighet, genom rättssäker myndighetsutövning och genom stöd när det behövs. När en myndighet etableras eller ombildas prövar regeringen var verksamheten ska lokaliseras. Då ska givetvis alla relevanta faktorer vägas in.

Anf. 72 Jasenko Omanovic (S)
Fru talman! Jag tackar ministern för svaret! Frågan om statlig närvaro ute i landet har flera olika aspekter. Jag skrev min fråga till näringsministern utifrån aspekten vad statens förvaltningsnärvaro ute i landet betyder för småföretagare. Svaret från statsrådet är att statlig förvaltning måste vara tydlig, ändamålsenlig, kostnadseffektiv och rättssäker. Det har jag inga problem med. Om jag minns rätt skrev jag i min interpellation att jag håller med om att staten ska vara effektiv och rättssäker. Fru talman! Jag har fått brev från ett antal statsanställda vid Transportstyrelsens körkortssektion i Härnösand. Sektionen kommer förmodligen att läggas ned, och 21 anställda kommer att förlora sina jobb. Hur förklarar man nu den ombildning som görs i myndigheten? Säger man att de inte är tydliga, ändamålsenliga, kostnadseffektiva eller rättssäkra i beslutsfattandet? Det går inte att förklara nedläggningen på det sätt som statsrådet framför här. Det är något annat som ligger bakom beslutet, och det är något annat som ligger bakom trenden i Sverige att förlägga alla statliga myndigheter till stora städer. Det mesta hamnar faktiskt här i Stockholm. Det blir också ett Stockholmsproblem. Det är bra att Stockholm växer. Det är bra att Stockholm kan konkurrera i ett europeiskt perspektiv. Men det blir problem också för Stockholm när växtkraften späds på med statliga jobb som flyttar hit utifrån landet. Det är svårt att förklara detta för de anställda. Det råder ett mode bland dagens generaldirektörer att förlägga all verksamhet till Stockholm. Det är ungefär, fru talman, som att det är mode i dag att männen inte ska raka sig utan spara till skägg. Det är samma sak med detta mode. Det finns ingenting som säger att statsförvaltningen blir mer effektiv om den förläggs till Stockholm. Det finns ingenting som säger att förvaltningen blir mer kostnadseffektiv om den förläggs till Stockholm, inte heller att verksamheten blir mer rättssäker i Stockholm. Tycker ministern något annat? Tycker ministern att verksamheten blir mer rättssäker i Stockholm än i Växjö, Luleå, Härnösand eller Borås? Är det där problemet ligger? Jag tror att det är ett mode bland generaldirektörerna att förlägga verksamheten till Stockholm - tyvärr. Regeringen utövar ingen motkraft eller politisk vilja att uttala att staten ska vara representerad i hela landet.

Anf. 73 Statsrådet Stefan Attefall (KD)
Fru talman! Det är självklart intressanta och viktiga frågor att diskutera principer för lokalisering av statlig verksamhet. Det gäller att komma ihåg att vi har fått färre myndigheter under alliansregeringens tid. En stor del av minskningen har skett med hjälp av sammanslagningar, effektivisering och liknande. En del beror på att vi har krympt antalet myndigheter och försökt att skapa effektivare strukturer. Det har varit för att spara skattebetalarnas pengar. Vi vet också att vi har ordningen i Sverige att varje myndighet själv bestämmer hur man vill organisera sig. Det kan innebära att det fattas beslut som Jasenko Omanovic och jag inte gillar, men vi har den ordningen därför att i annat fall ska regeringen detaljstyra varje myndighets inre arbete. Det är en ineffektiv modell. Vi försöker jobba efter ett antal principer, och jag har redovisat dem i mitt interpellationssvar. Vi gör en seriös prövning när nya myndigheter etableras. Om två myndigheter slås samman till en ny myndighet är det ur praktisk synpunkt och kompetensförsörjningssynpunkt samt i fråga om hushållning av skattebetalarnas pengar rimligt att den nya myndigheten skapas på samma ställe som de andra två myndigheterna fanns på. Det finns inga enkla svar på dessa frågor. Vad betyder statens närvaro i olika delar av Sverige? Vi ska komma ihåg att det första och det viktigaste är att staten erbjuder en rättssäker, effektiv och bra service till medborgarna. Skatteverkets arbete påverkar företagens utvecklingsmöjligheter. Men det är inte bara fråga om var Skatteverket finns rent fysiskt utan också vilken service som de facto ges. Hur fungerar verkets hemsida och telefonrådgivning? Det är minst lika viktigt. Jag håller med om att det finns ett värde i att bygga upp kompetenskluster i olika delar av Sverige. I Sundsvall finns en hel del myndigheter som jobbar med pensionsfrågor, finansfrågor och liknande frågor. Det kräver till exempel hög kompetens på it-området. Där är den stora frågan hur myndigheterna kan försörjas med den it-kompetens de behöver. Men det skapar ett nyttigt kluster. I Borlänge finns ett kluster med trafikfrågor. Jag bor nu i Jönköping, och där finns Skogsstyrelsen och Jordbruksverket. Det skapar ett nätverk, ett kluster, av kompetens. Om en ny verksamhet ska etableras med anknytning till detta är det rimligt att utnyttja kompetensen. Det innebär också att det finns kompetens i Stockholm som man måste bygga vidare på. Vi måste nyansera diskussionen. Jag är själv västerbottning. Jag är från Västerbottens inland. Jag känner mycket väl igen diskussionen. Jag brukar också ha en viss förkärlek för att gå tillbaka till fakta. Låt oss titta på mängden statsanställda som andel av befolkningen i olika län. Då ligger inte Stockholm högst upp. Stockholms län kommer faktiskt först på femte plats. Det län i Sverige som har högst andel statsanställda är Uppsala. Därefter är det Västerbotten - mitt gamla hemlän. Norrbotten är trea, och Blekinge är fyra. Sedan kommer Stockholms län. Över rikssnittet, 2,5 procent av befolkningen som är anställd av staten, kommer också Västernorrland. Det är snarare Småland och sydöstra Sverige som är underrepresenterade i den här uppställningen. Det här indikerar att det inte är så enkelt som att säga att alla är i Stockholm. Det är klart att mycket är i Stockholm. Riksdagen råkar befinna sig i Stockholm. Det är svårt att utlokalisera riksdagen ut i landet. Jag håller med Jasenko om att det är viktigt att tänka på dessa aspekter. Jag håller också med om att det ibland går mode i saker och ting. Ett mode är att man gärna vill vara i Stockholms innerstad och gärna på ett fåtal gatuadresser.

Anf. 74 Jasenko Omanovic (S)
Fru talman! När man skulle slå ihop tolv myndigheter till fyra på ett område sade man att alla fyra ska finnas inom armbågsavstånd i Stockholm. Självklart måste en del myndigheter finnas i Stockholm. Det säger sig självt. Stockholm är ju huvudstaden. Men det finns många jobb. Jag nämnde här ett brev som jag har fått från anställda på Transportstyrelsen. Det finns ingen anledning att flytta jobben någon annanstans, till exempel till storstäderna. Det är det minsta de behöver. Den andra aspekten som gjorde att jag skrev interpellationen är att de statliga myndigheter som finns ute i landet är stora kunder för en hel del småföretagare ute i kommuner där statsförvaltningen finns närvarande. Staten upphandlar varor och tjänster för ungefär 110-120 miljarder. Det är stora summor pengar. Om all verksamhet hamnar på väldigt få ställen i Sverige kommer de flesta företagarna på just de ställena att ha möjlighet att vara med och dela på den här stora kakan. Om man sprider ut verksamheten får de företag som finns ute i landet också chansen att ta del av dessa jobb. Det handlar kanske om taxiverksamhet, hyresverksamhet, lokalvård eller låssmedsverksamhet. Det kan handla om många olika företag som staten köper tjänster och varor av. Därför är det viktigt att vi har en politisk vilja att sprida ut detta så mycket som möjligt. Det är självklart att man inte i detalj ska styra var myndigheterna ska ha sin verksamhet. Men man kan ha en politisk vilja och säga att staten är en mycket stor köpare av varor och tjänster ute på marknaden, och då ska man försöka att få den verksamheten utspridd så att de företag som finns ute i landet kan ta del av detta och konkurrera om de jobb som de kan få genom att sälja varor och tjänster till staten. Det är en del av detta. Statsrådet nämnde Sundsvall. Det är ett lysande exempel på hur man kan bygga upp detta. Därför finns det nu ett universitet i Sundsvall, och därför finns det en del privata företag inom samma it-område. De finns där på plats eftersom det finns en kompetens. Men om den politiska viljan att placera dessa verksamheter just i Sundsvall inte hade funnits och om de här verksamheterna hade hamnat i Stockholm hade det kanske inte funnits ett universitet i dag. Då hade inte heller de privata företagen investerat i Sundsvall. Det är dit jag vill komma. Vi måste visa en politisk vilja. Vad vill vi? Vill vi att hela landet ska kunna ta del av detta eller inte?

Anf. 75 Statsrådet Stefan Attefall (KD)
Fru talman! Jag vill upplysa om att vi självfallet har sett till att nya myndighetsbildningar också har skett utanför Stockholm. Som exempel kan jag nämna Myndigheten för yrkeshögskolan som bildades 2009. Den hamnade i Västerås. Vatten- och havsmyndigheten bildades av gamla Fiskeriverket, som låg i Göteborg, och delar av Naturvårdsverket, som fanns i Stockholm. Det hamnade i Göteborg 2011. Tillväxtanalys hamnade i Östersund 2010, Energimarknadsinspektionen i Eskilstuna 2008 och Patentombudsnämnden i Sundsvall 2010. Det har skett hopslagningar av myndigheter och tillskapande av nya som har hamnat på andra ställen. Jag vill också säga något om Statens servicecenter. Det är också ett intressant exempel. Här är tanken att vi, genom att i storskalig form hantera ekonomiadministrativa tjänster, ska spara pengar till skattebetalarna och samla upp de sysslorna på några få ställen i Sverige. Vi har börjat göra detta i Gävle och Östersund. Vi bygger nu en myndighet utifrån detta. Det kommer att innebära - för att vara rak - att vi minskar antalet tjänster i Stockholm och på andra orter och för över resurser till Östersund och Gävle. Samtidigt som de sparar pengar åt staten kommer de att i en mer storskalig form bedriva en effektiv personaladministrativ hantering. Det kommer också att skapa en massa tjänster runt omkring de här myndigheterna. Det är ett bra exempel på hur man kan jobba. Vi vet också att personalomsättningen är lägre i Gävle och Östersund. Där är man ofta stabilare än vad man kanske är i storstäderna där personalen är mer flyktig och personalomsättningen blir högre. Det är ett bra exempel på det vi gör nu, och det sparar pengar åt statskassan och åt skattebetalarna och bidrar till en effektiv service och arbetstillfällen utanför Stockholms gränser. Något som jag också tycker är viktigt att komma ihåg när det finns olika typer av regioner som vill dra till sig verksamhet, både privat och statlig, är att det gäller att bygga på de styrkefaktorer man har. Man måste marknadsföra den utbildningskapacitet man har, den kompetens som redan finns på orten och de kluster av kompetens som kanske finns. Det handlar också om personaltrogenheten och om att ha människor som lojalt ställer upp. Det visar sig vara faktorer som ofta finns ute i landet på olika sätt. Jasenko Omanovic tar upp Transportstyrelsen som exempel. Jag kan inte det i detalj, men jag förutsätter att de lokalt berörda har en dialog med Transportstyrelsen om varför detta sker och vad man hade kunnat göra för att behålla de jobben. Men det handlar också om att även den myndigheten har på sig ett visst kostnadstryck. De har kanske ett visst ansvar att leverera tjänster till lägre kostnader. Då måste de se om sitt hus och välja hur de vill göra detta. Om det innebär att de flyttar tjänster från ett ställe till ett annat ställe måste man föra en diskussion med den myndigheten i första hand. Det kan inte vara så att staten dirigerar vilka fördelningar av arbetsuppgifter som enskilda myndigheter gör på olika ställen. Vi ser till att vi har de här frågorna aktuella. När vi bildar nya myndigheter väger vi de här frågorna oerhört noggrant. Vi ser självfallet också många exempel på att vi lägger verksamheter utanför Stockholm. Jag visade också att Stockholm inte är överrepresenterat i förhållande till sin befolkningsstorlek. Det finns tvärtom flera län som ligger högre upp på listan över andel statsanställda av befolkningen.

Anf. 76 Jasenko Omanovic (S)
Fru talman! Jag tog upp Transportstyrelsens körkortssektion därför att några anställda har vänt sig till mig och därför att statsrådet skriver i svaret: tydlig, ändamålsenlig, kostnadseffektiv och rättssäker. Jag tror att de uppfyller vartenda av de här kriterierna, men ändå hamnar jobben någon annanstans. Jag misstänker att det går ett mode i organisationer och statlig förvaltning i Sverige. Jag tycker att det är olyckligt. Mindre kommuner drabbas av detta. Företagen i de här kommunerna ser statlig verksamhet som en bra kund och en grund för att kunna bygga ut sin verksamhet. Det är olyckligt för det näringsliv som finns i de här små kommunerna. Statsrådet nämnde Arbetsförmedlingen som ett exempel där man slog ihop myndigheter. Man såg direkt hur det blev i olika regioner när det uppstod en kris. Den gamla länsarbetsnämnden fanns inte. Man visste inte hur man skulle organisera sig, och då fick landshövdingen rycka in och samordna varsel och allting. I dag har vi en arbetslöshet på 8 procent, och vart femte företag tackar nej till order eftersom man inte kan hitta rätt arbetskraft. Jag tycker att det är viktigt med statlig närvaro. Det är viktigt att kunna ha kontakt med näringslivet, kommuner och alla andra aktörer i olika delar av landet.

Anf. 77 Statsrådet Stefan Attefall (KD)
Fru talman! Jag vet inte om det faktum att vi skapade en myndighet av Arbetsförmedlingen och avskaffade länsarbetsnämnderna skulle vara orsaken till arbetslösheten. Jag tror att det är tvärtom. Vi har bättre möjligheter att skapa bra förutsättningar för de arbetslösa med den nuvarande strukturen. Sedan handlar det om vad man gör av en organisation. En organisation kan vara effektiv och bra i tanken, men det handlar också om hur man använder innehållet. Jag tror att det är det vi ska diskutera. Vad blir det för output? Vad blir effekten av den statliga verksamheten? Vi vet att det är den service och den kvalitet vi erbjuder medborgarna för minsta möjliga pengar som blir avgörande i det långa loppet för hur medborgarna upplever förtroendet för staten. Det gäller också effekten för det privata näringslivet och för jobben i stort. Vi får inte ha jobben som utgångspunkt för att organisera statlig verksamhet. Vi måste ha servicen, rättssäkerheten och effektiviteten som ledstjärna, men självklart måste vi också, vilket jag också uppfattar att Jasenko Omanovic är inne på, se till att staten finns representerad på olika ställen och att vi också har med aspekterna att Sverige är långt, avlångt och rikt på resurser. Det finns självklart med när regeringen jobbar med de här frågorna. Det kan jag garantera.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.