Leveranssäkerheten för el

Anf. 1 Statsrådet Ibrahim Baylan (S)

Svar på interpellationer

Fru talman! Mattias Bäckström Johansson har ställt två frågor till mig mot bakgrund av Svenska kraftnäts årliga kraftbalansrapporter, och han pekar på minskande marginaler i effektbalansen vintertid. Den första frågan gäller om jag är orolig över den utveckling vi nu ser. Den andra frågan gäller om jag avser att vidta några åtgärder för att säkerställa en fortsatt god leveranssäkerhet.

Det är viktiga frågor som tas upp i interpellationen. En robust elförsörjning är en grundläggande förutsättning för ett modernt och väl fungerande samhälle. Detta blir allt tydligare i en digitaliserad värld där allt fler områden blir beroende av säker tillgång på el.

Den första frågan gäller om jag är orolig över utvecklingen. Mitt svar blir nej, därför att den är väl känd. Sverige har i dag stabila förutsättningar för energisektorn, tack vare den överenskommelse som fem partier slöt i juni 2016 om Sveriges långsiktiga energipolitik. Detta är något helt unikt i vårt närområde. Överenskommelsen innehåller en lång rad insatser som ska säkra att Sverige ska ha ett robust elsystem med hög leveranssäkerhet, låg miljöpåverkan och el till konkurrenskraftiga priser.

Effektfrågan var, som Mattias Bäckström Johansson känner till, en viktig del av de diskussioner som fördes under Energikommissionens arbete och som ledde fram till energiöverenskommelsen. I överenskommelsen understryks att fokus inte enbart bör ligga på levererad mängd energi utan även på att det finns tillräckligt med effekt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den andra frågan gäller om jag avser att vidta några åtgärder. Svaret är att hela omläggningen av energipolitiken syftar till att säkra både energi- och effektbehovet på såväl kort som lång sikt. Regeringen har från dag ett levererat en mängd insatser som ska säkra fortsatt god leveranssäkerhet. Det var en av utgångspunkterna när Energikommissionen tillsattes och som sedan ledde till den politiska överenskommelsen.

Regeringen har till exempel föreslagit och riksdagen har beslutat om sänkt skatt för elproduktion från vatten- och kärnkraft. Vi har utökat och förlängt elcertifikatsystemet, vi har gett i uppdrag att ta fram sektorsstrategier inom energieffektivisering och vi har förlängt effektreserven. En förstärkning av överföringskapaciteten i stamnätet inom landet och till omvärlden pågår. Vattenkraften kommer också att få ny lagstiftning som säkrar en fortsatt hög produktion. Och hanteringen av kärnavfallsfonden har reformerats.

Avslutningsvis kan jag konstatera att det finns fortsatta utmaningar i vårt elsystem. Men jag kan också konstatera att vi har mycket goda förutsättningar att klara av dem.

Anf. 2 Mattias Bäckström Johansson (SD)

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret på min interpellation! Det finns givetvis mycket som är bra i den energiöverenskommelse som har slutits och som har sin grund i Energikommissionens arbete. Det är kanske framför allt de kortsiktiga åtgärderna som har starkast inverkan på kraftsystemet i den absoluta närtiden, till exempel borttagandet av effektskatten och att man sänker fastighetsavgiften för vattenkraften. Den har varit kraftigt förhöjd. Vill det sig väl, som det ser ut nu och som de partier som har ingått energiöverenskommelsen har kommunicerat ut, är det även ett steg bort från den utredningsagenda som har varit för den småskaliga vattenkraften. Det är i sådana fall välkommet och något som även Sverigedemokraterna har bidragit till, när vi har skickat tillkännagivande om det till regeringen.

Man ska inte underskatta utvecklingen, med tanke på vilka marginaler som har funnits i det svenska kraftsystemet och utvecklingen de senaste tio åren. Om vi tittar bara tio år bakåt kan vi se att vi vid den tidpunkten hade en marginal om nästan 5 000 megawatt i vårt kraftsystem. Den marginalen har minskat med mer än 80 procent under den här tioårsperioden.

Framför oss har vi också nedstängning av Ringhals 2 och sedan Ringhals 1. Det betyder nästan 1 700 megawatt till. Och då är hela marginalen borta i det svenska kraftsystemet. Då finns det inga marginaler längre. Samtidigt har man under motsvarande tid sänkt det maximala effektbehovet som behövs för vintern med 1 300 megawatt. Det har även varit en höjning i tillgänglighet för vindkraften.

Det finns flera positiva faktorer som inte kommer att återkomma på samma sätt. I fråga om utvecklingen inom uppvärmning för hushållen har exempelvis värmepumpar i stor mån bidragit till att minska behovet av direktverkande el. Det har också sänkt effektbehovet.

De här lågt hängande frukterna är dock inte möjliga att tillgodogöra sig ytterligare en gång. Och om vi tittar i Svenska kraftnäts utvecklingsplan kan vi se att de verkligen flaggar för att det i våra södra elområden, SE3 och SE4, väntar närmare 400 timmar med effektbrist. Det är inte bara en, två eller tre dagar, utan det kan bli i genomsnitt uppåt en halv månad varje år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ingen av de mer långsiktiga åtgärderna kvarstår. De ska styra mot att lösa det här eller mot att se till att effekt ska finnas tillgänglig när efterfrågan är som störst. Det finns ingen relation alls mellan det som tillförs och efterfrågan. Vissa åtgärder kan till viss del bidra till att lösa de bitarna. Men många av åtgärderna, till exempel för batterier, handlar mer om att slå ut skillnaden mellan dag och natt och kommer inte åt den långsiktiga utmaningen i det svenska kraftsystemet.

Så här inledningsvis vill jag fråga statsrådet ifall han inte ser något som helst behov av att de långsiktiga åtgärderna, främst genom elcertifikatsystemet, ska styra mot en koppling mellan att kunna leverera effekt när det också finns behov av den och efterfrågan på den. I dagsläget saknas den kopplingen helt och hållet.

Anf. 3 Statsrådet Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Tack, ledamoten, för ytterligare frågor! Låt oss börja med fakta. Ibland kan det bli en felaktig bild om man påstår att saker och ting är värre än vad de var tidigare. Sanningen är ju att fram till 2010 var det vanligare att Sverige var elnettoimportör än elexportör. Så var det fram till vintern 2010-2011.

Att vi år efter år exporterar stora mängder elektricitet är faktiskt relativt nytt. Det beror på en rad insatser som har gjorts av både tidigare regeringar och den här regeringen.

Den andra frågan var: Hur är då läget? Ja, fru talman, den 9 februari i år hade vi en riktigt kall vinterdag, en av de kallaste dagarna under hela den här vintern. Då var elbehovet i Sverige uppe på nivåer som var ungefär de dubbla mot hur de brukar vara på sommaren, närmare bestämt 26 500 megawatt i effekt.

Hur var det då? Klarade vi detta? Ja, vi inte bara klarade det, fru talman, utan vi gjorde det dessutom utan att behöva ta till de reserver som vi har när det är riktigt kallt. Vi klarade detta på ett adekvat sätt.

Har vi utmaningar framför oss? Ja, det har vi och andra länder i allra högsta grad. Men jag tror att just våra förutsättningar att klara av dessa har förbättrats avsevärt tack vare den blocköverskridande överenskommelsen om energipolitiken. Den ger inte bara kortsiktig stabilitet utan den ger också långsiktiga förutsättningar för att klara såväl effekt som elmängd. Och vi gör det på ett sätt som är konkurrenskraftigt, stabilt och hållbart. Det ska man ha med sig.

Jag delar inte riktigt ledamotens uppfattning att många av de insatser som vi föreslagit riksdagen och som riksdagen har ställt sig bakom är kortsiktiga. Ta bara det som fempartigruppen föreslog i fredags om vattenkraften. Det är i allra högsta grad långsiktiga åtgärder som kommer att ha effekt på den svenska vattenkraften och det svenska energisystemet inom de kommande 40-50 åren. Det vill jag kalla långsiktigt.

Jag vill också påminna ledamoten om att det finns två delar av energisystemet som kan påverka detta med effekt. En viktig del är tillgången på elektricitet och elanläggningar som levererar el. Den andra delen är naturligtvis energieffektivisering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi är i början av en tid där automatisering, digitalisering och elektrifiering i sig kommer att göra att möjligheterna att effektivisera vårt sätt att använda energi och elektricitet kommer att bli betydligt större framöver än vad de har varit. Jag delar inte uppfattningen att allt som går att göra på det området är gjort, tvärtom. Vi är nog bara i början av en revolution på det här området. Det märks inte minst på bostadssektorn. Bara en elektrifiering av transportflottan har en inneboende energieffektivisering med hälften. Det ökar visserligen efterfrågan på el, men det går ju att åtgärda.

Låt mig ge ett ytterligare exempel så att man förstår storheten i detta. Bara genom en övergång av all belysning till LED kan vi klara av hälften av den el som behövs för vägtransporterna. Så pass mycket kan man också göra när det gäller energieffektivisering.

Fru talman! Jo, vi har utmaningar framför oss. Men jag tror att vi har särdeles goda möjligheter att klara av dessa. Det är precis det som fempartigruppen - Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna och Centern - har bidragit till.

Då vill jag själv ställa en fråga till ledamoten. Om nu inte Sverigedemokraterna anser att det här är bra, vad vill då Sverigedemokraterna göra rent konkret?

Anf. 4 Mattias Bäckström Johansson (SD)

Fru talman! Framför allt är det ett problem att det inte finns någon styrning av de subventioner som finns, till exempel att det ska vara en planerbar produktion eller att säkerställa att produktionen är kopplad till där efterfrågan finns. Den kopplingen saknas helt och hållet. Trots att man säger sig kunna skilja på energi och effekt är det återkommande i den politik som aviseras att den nya kunskapen saknas helt och hållet. Den baseras bara på hur mycket energi som ska tillföras, inte utifrån effektbehovet eller hur det ser ut.

Vad jag menar med kortsiktiga åtgärder när det gäller vattenkraft har man redan i dag spelat bort den tidigare utredningsagendan. Det är ju inte så att man stärker förutsättningarna för att det långsiktigt ska bli ännu enklare att klara av leveranssäkerheten. Den effekten finns redan i dag. I första skedet handlar det om att säkerställa att man inte blir av med den effekten. Det handlar om 700-800 megawatt som den småskaliga vattenkraften bidrar med vintertid. Det är en väldigt viktig del i kraftbalansen.

Statsrådet lyfter detta med energieffektivisering. Framför allt för hushållens del eller för industrin landar man många gånger i att det kommer att användas mer el och att elbehovet kommer att öka. Det ökar ju digniteten av den här frågan ytterligare när det gäller att säkerställa att det framför allt är under vintertid som vi måste kunna klara av effektsituationen.

Man måste också se den historiska kontexten. Inom ett par år kommer vi att halka ned till minusvärden för normalvinter. Det skulle vara intressant att få veta om statsrådet vet när vi senast hade minusvärden för normalvinter, när Sverige senast i närtid hade elbrist, när man senast hade så dålig marginal för den svenska leveranssäkerheten. Man borde inte spela bort detta som att det är normalt, att det brukar se ut så här, att det inte är någon fara på något sätt.

När hade Sverige senast elbrist? När hade vi senast minusvärde för normalvinter?

Anf. 5 Statsrådet Ibrahim Baylan (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Den som lyssnade noga på den presskonferens som vi hade i fredags när vi presenterade fempartiuppgörelsen om vattenkraft kunde höra att just effektfrågan var i centrum. Det är mycket riktigt så att vi kommer att klara elmängden. Det är det som har varit den stora utmaningen. Det var därför som det upptog så mycket tid för Energikommissionen, där inte minst Mattias Bäckström Johansson deltog. Många av de åtgärder som vi har föreslagit handlar just om detta. Det handlar inte bara om att kunna säkra elmängden - ja, till och med sikta på att vara nettoexportörer av elektricitet också framöver - utan också om att kunna göra det i varje givet ögonblick.

Förutsättningarna förändras radikalt, så är det ju. Frågan var när vi senast var i behov av att importera. Ja, det var vi 2010-2011. Det var en kall vinter då vi importerade elektricitet. Nu har vi alla förutsättningar i världen för att fortsätta, inte bara att försörja vårt eget land med elektricitet och effekt utan också att bidra till att det nordiska systemet fungerar stabilt. Så är det ju.

Jag fick inte heller något svar på min fråga. I ärlighetens man, Mattias Bäckström Johansson, kan det väl inte handla om certifikatsystemet. Det är viktigt och framgångsrikt och det har blivit en allt större del av elektricitetssystemet, men det är fortfarande en ganska liten del av den elektricitet som levereras. Huvuddelen kommer ju fortfarande från vattenkraften och kärnkraften, även om det är en minskande andel.

Så min fråga återstår: Är detta det enda svar som Sverigedemokraterna har, ja, då blir jag orolig på riktigt.

Fru talman! Jag tror inte att man ska underskatta den mycket snabba tekniska utveckling som pågår inom energisektorn i dag. Jag vill påstå att vår energi är revolutionerande. Centrala system decentraliseras nu. Det gäller alltifrån solceller till vindkraft i kombination med smarta nät och lagring, som nu kommer alltmer, även om det just nu inte är ekonomiskt gångbart med undantag för vattenkraften. Över säsong är det inte omöjligt att se framför sig att även det kommer att komma fram.

Det är viktigt för oss att Sverige är i framkant för att visa att vi kan klara av att försörja såväl hushåll som industri med den energi som vi behöver utan att förstöra miljön och klimatet. Här har Sverige en mycket viktig roll att spela.

Kan vi via dessa lösningar öka tillväxten och antalet gröna jobb i vårt land genom att exportera dessa lösningar, ja, då skapar vi en win-win-situation. Och vet du, med den breda uppslutning som vi har kring energipolitiken i detta parlament där de fem partier som slutit överenskommelsen tar ett historiskt ansvar, inte bara för de kortsiktiga utan även för de långsiktiga utmaningarna och problemen, har Sverige skapat en mycket god möjlighet att bidra till både lösningar på de problem som finns och helt nya möjligheter med export av grön teknik och gröna lösningar. Det är inte illa, det.

Anf. 6 Mattias Bäckström Johansson (SD)

Fru talman! Jag inser att det är svårt att skilja på kraftbalansrapporter, effektbehov, hur det ser ut och vad de syftar till. Sverige har för en normalvinter haft en positiv marginal i kraftbalansrapporterna under hela 2000-talet. Statsrådet kan kolla upp och leta vidare efter när man kan hitta det första året då vi inte hade ett positivt värde för en normalvinter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Svaret som lämnades är nämligen högst felaktigt. Man får leta sig tillbaka till 70-talet för att kunna hitta sådana år. Vi kommer nu att gå in i en helt ny period, som vi inte har sett tidigare på väldigt lång tid. Sverigedemokraterna är djupt oroade över hur detta kommer att påverka hushållen och framför allt industrin.

Under hela perioden från 70-talet fram till i dag har vi kunnat säkra goda elleveranser vintertid till konkurrenskraftiga priser, vilket har varit en konkurrensfördel för den svenska industrin så att den har kunnat hävda sig på en global marknad. Nu riskerar vi att släppa en av dessa fördelar. Vi gör så att detta inte längre förblir en konkurrensfördel för industrin i Sverige. Sverigedemokraterna är djupt oroliga inför denna utveckling.

Det finns fortfarande ingen styrning mot leveranssäkerhet eller att effekt ska tillföras då behovet är som störst. Det är den styrning som vi saknar i den förda energipolitiken. Det finns ingenting som genomsyras av att man har tagit till sig de nya insikterna om att det är skillnad på energi och effekt.

Avslutningsvis vill jag tacka statsrådet för debatten. Jag vill även fråga om statsrådet och regeringen är helt främmande för att ha ett mål för leveranssäkerheten, som ska vara ett instrument för politiken att styra mot så att vi kan säkerställa och vidmakthålla den goda leveranssäkerhet som vårt kraftsystem har präglats av.

Anf. 7 Statsrådet Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Tvärtom fokuserade Energikommissionen och den energiuppgörelse som träffades i riksdagen av fem partier väldigt mycket på både elmängd och effekt, det vill säga att det alltid finns kraft i systemet.

Jag blir faktiskt lite förvånad. Min bild av Mattias Bäckström Johansson är att han är kunnig på området. Men när han säger att man bara ska fokusera på vilken kapacitet som finns och inte på den elmängd som levereras blir det väldigt mysko. Alla kan ju kolla att vi var nettoimportörer av elektricitet 2010-2011. Det berodde naturligtvis på att vi hade en hel del kapacitet som vi inte levererade. Det gladde förstås ingen att vi hade en kapacitet som vi inte levererade.

Det är i allra högsta grad adekvat för såväl hushållen och elkonsumenterna som industrin att det inte bara finns kapacitet utan att den också levereras. Det handlar i detta fall om kärnkraftverk som för tillfället låg nere på grund av olika renoveringar och annat. Det gladde alltså ingen. Jag förstår faktiskt inte kritiken om att jag bara fokuserar på att vi var elimportörer 2010, för det var vi ju.

Många av de frågor som tas upp ser vi, och de har varit kända länge. Nu har vi dock en gemensam politisk färdplan för detta, som fem partier här i riksdagen tar ansvar för. Bättre än så tror jag inte att det går att göra det här.

Sanningen att säga är Mattias Bäckström Johansson mycket väl medveten om att hela diskussionen om leveranssäkerhet ibland är kodord för att diskutera om staten ska ta ansvar för att bygga nya kärnkraftverk eller inte. I den uppgörelse vi har tecknat kan privata aktörer investera i nya kärnkraftverk, men de får göra det för egna pengar. De länder som använder skattebetalarnas pengar har nämligen fått erfara att det blir oerhört dyrt. Om det är detta Sverigedemokraterna vill göra säger jag: Tack, men nej tack!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Överläggningen var härmed avslutad.