Lärarnas administrativa arbete

Interpellation 2017/18:118 av Erik Bengtzboe (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2017-11-08
Överlämnad
2017-11-09
Anmäld
2017-11-10
Sista svarsdatum
2017-11-23
Svarsdatum
2017-12-19
Besvarad
2017-12-19

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

 

En bra skola börjar med skickliga lärare som har goda förutsättningar att göra sitt jobb. Lärarna behöver ha tid för att planera, genomföra och efterarbeta undervisningen. Här sticker tyvärr våra lärare i Sverige ut jämfört med lärare i andra länder. Våra lärare lägger mer tid på att kopiera papper och möblera om i klassrum än vad man gör i andra länder.

Detta är allvarligt eftersom det är väl belagt att tiden mellan elev och lärare är helt avgörande för att stärka elevernas kunskaper. Trots vallöften från båda regeringspartierna – Miljöpartiet och Socialdemokraterna – att minska lärarnas administration går utvecklingen åt fel håll.

En nyligen genomförd undersökning från Lärarförbundet visar att lärarna upplever en dramatisk ökning av sin arbetsbelastning. Drygt åtta av tio lärare upplever att mängden administrativa uppgifter som lärare behöver hantera har ökat de senaste åren. 59 procent upplever att de administrativa uppgifterna har ökat kraftigt och ytterligare 27 procent uppger att de har ökat något.

Detta är en oroande utveckling som Moderaterna tar på största allvar. Därför behöver vi tydliggöra lärarnas uppdrag och genomföra reformer som frigör mer tid så att lärarna kan fokusera på sitt kärnuppdrag, vilket är att undervisa våra barn och elever.

Med anledning av detta vill jag fråga utbildningsminister Gustav Fridolin:

 

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att minska lärarnas administrativa arbete så att de får bättre förutsättningar att kunna klara av sitt kärnuppdrag?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2017/18:118, Lärarnas administrativa arbete

Interpellationsdebatt 2017/18:118

Webb-tv: Lärarnas administrativa arbete

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 116 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Fru talman! Erik Bengtzboe har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att minska lärarnas administrativa arbete så att de får bättre förutsättningar att klara av sitt kärnuppdrag.

Lärarna är nyckeln till att förbättra skolresultaten. Regeringen ser allvarligt på att läraryrket under lång tid har tappat i status och attraktionskraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I departementspromemorian Tid för undervisning - lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner från 2013 framgick att lärares arbetsuppgifter hade ökat över tid. Ökningen handlade bland annat om fler uppgifter kopplade till dokumentation och till uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling.

Enligt OECD-studien Talis från samma år ägnade svenska lärare mer av sin tid åt administrativa arbetsuppgifter och mindre åt undervisning och kompetensutveckling än lärare i andra OECD-länder. Rapporterna visade på en ökning av lärares administrativa arbetsbörda över många år.

Den nyligen genomförda undersökningen från Lärarförbundet redovisar att många lärare upplever att mängden administrativa arbetsuppgifter har fortsatt att öka de senaste fem åren.

Regeringen har sedan den tillträdde haft ökad attraktivitet för läraryrket som en av sina viktigaste prioriteringar. Administration som tar tid från mötet mellan lärare och elev är en av de utmaningar som adresseras.

Lärare har använt för mycket tid åt att administrera och rätta de nationella proven. Regeringen har därför, genom en bred överenskommelse, gjort de tidigare obligatoriska nationella proven i SO och NO för årskurs 6 frivilliga. I propositionen Nationella prov - rättvisa, likvärdiga, digitala (prop. 2017/18:14) har regeringen också föreslagit att de nationella proven ska digitaliseras, vilket riksdagen nyligen fattade beslut om. Genom digitalisering kan den tid som lärare lägger på proven minskas ytterligare.

Regeringen har även fattat beslut om en digitaliseringsstrategi för skolväsendet. Genom digitaliseringen kan verktyg och metoder utvecklas som underlättar personalens administration samt planering, genomförande, uppföljning och utvärdering av undervisningen. Samtidigt kan gemensamma lösningar minska risken för dåliga och tidskrävande digitala system.

Regeringen har vidare sagt nej till ordningsomdömen i grundskolan - en åtgärd som ytterligare hade bidragit till dokumentationskraven på lärarna.

2015 års skolkommission gör i sitt delbetänkande Samling för skolan - Nationell strategi för kunskap och likvärdighet (SOU 2017:35) bedömningen att huvudmännen bör beakta den administrativa bördan för lärare och rektorer och vara restriktiva med att belasta dem med egna mål, anvisningar och redovisningskrav vid sidan av det som anges i de nationella styrdokumenten.

Det finns därför ett behov av att undersöka vilka administrativa uppgifter utöver dem som följer av de nationella målen som i dag läggs på lärare och skälen till detta samt att se över vilka möjligheter som finns att minska mängden sådana uppgifter.

Detta görs i utredningen Bättre skola genom mer attraktiva skolprofessioner (U 2016:06), som utifrån en analys av arbetssituationen och organisatoriska faktorer ska föreslå åtgärder för att minska det administrativa arbetet för lärare, rektorer och dem som i dag heter förskolechefer. Utredaren ska vidare identifiera och lyfta fram goda exempel på hur lärares administrativa börda kan minska samtidigt som exempelvis kontakten med barns och elevers vårdnadshavare och föräldrar kan genomföras på ett mer effektivt och förtroendefullt sätt.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 vidare föreslagit ett statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling, i enlighet med Skolkommissionens förslag. Med en infasning på tre år föreslås 6 miljarder kronor avsättas för syftet. Mer resurser kommer att underlätta för lärarna och innebära förbättrade möjligheter för dem att utföra sina uppdrag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller att skapa mer tid för förberedelser och uppföljning och tid för varje elev är det såklart också viktigt att ca 20 000 fler personer, omräknat i heltidstjänster, anställts i skolväsendet sedan läsåret 2014/15, bland annat genom regeringens nu flera gånger nämnda satsningar på fler anställda i förskoleklass och i lågstadiet.

Regeringen har således vidtagit och vidtar flera åtgärder för att minska lärarnas administrativa börda.


Anf. 117 Erik Bengtzboe (M)

Fru talman! Tack så mycket, statsrådet, för svaret!

Ja, att skickliga lärare får ägna merparten av sin tid åt att planera, genomföra och följa upp undervisning är ju grunden för att eleverna ska få den undervisning som de faktiskt har rätt till.

Om vi har höga ambitioner för svensk skola och vill se bättre kunskapsresultat, ja då måste också lärarna få ägna sin tid åt att göra det som de gör bäst, nämligen undervisa. De ska inte ägna sig åt administration, att byta gardiner, ställa i ordning lokaler, agera rastvakter eller agera skolkuratorer, utan deras arbetstid måste få gå till att bedriva undervisning.

Som vi konstaterade i den interpellationsdebatt vi hade alldeles nyss har Sverige avsevärt mycket mindre undervisningstid än vad andra länder har. Det går inte att tolka som något annat än att vi faktiskt har lägre ambitioner för hur långt våra elever ska gå. Vi behöver kraftigt bygga ut undervisningstiden. Om det ska vara möjligt måste lärarnas administrativa börda lättas.

Lärarförbundet konstaterar att bördan har ökat de senaste fem åren. Sex av tio lärare påstår att den administrativa bördan har ökat kraftigt, ytterligare tre av tio lärare håller med om att den har ökat, åtminstone något till mycket. Det är ett stort problem när lärare tvingas ägna sin tid åt administration i stället för att ta hand om sina elever.

I internationella jämförelser, exempelvis Vitalis, kan man konstatera att svenska lärare använder i genomsnitt två timmar mindre per vecka till undervisning jämfört med lärare i andra länder i OECD. Man använder också två timmar mer än andra länder till administration.

Enligt Skolverket, som sammanställer lärarnas egna uppfattningar om hur de använder sin tid, går två timmar per dag för en svensk lärare till administrativa åtgärder och ordnings- och omsorgsåtgärder som inte handlar om att förmedla kunskap och inte handlar om kunskapsuppdraget. Det exemplifieras med iordningsställande av lokaler, behandla ledighetsansökningar, agera rastvakt och övervaka omklädningsrum två timmar per dag. Det är mer än 20 000 heltidstjänster bara i den svenska grundskolan. Det är en sådan aggressiv mängd lärare i ett läge där vi har lärarbrist att det blir helt sanslöst och man blir helt mållös.

Detta är en utveckling som har pågått i Sverige under lång tid. Och det är tyvärr en utveckling som vi ser i många länder där skolresultaten börjar falla. Det politiska svaret är att man kräver mer kontroller och uppföljning, och myndigheterna kräver också mer kontroll och uppföljning, för man vill ta reda på vad det över huvud taget är som går fel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Alliansregeringen, de socialdemokratiska regeringarna innan dess och också den rödgröna regeringen nu har bidragit till att öka den administrativa bördan. Det är en utveckling som vi alla måste ta ansvar för att vända.

Sveriges Kommuner och Landsting driver ett projekt som heter PRIO, där man tillsammans med skolorna skalar bort det som är onödigt. Det är viktigt. Att digitalisera och centralisera rättningen av de nationella proven är också viktigt för att frigöra mycket tid. Att se till att vi får in annan personal i skolan som faktiskt kan bidra till att lösa de arbetsuppgifter som lärare tvingas att utföra, eftersom det inte finns någon annan som kan utföra dem, är viktigt.

Det behövs också en tydligare styrning av svensk skola, där detaljregleringarna minskar, där kommunpolitikers och riksdagspolitikers klåfingrighet minskar och där det blir tydligt vad lärarens och skolans uppdrag faktiskt är, nämligen att förmedla kunskap.


Anf. 118 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Fru talman! Tack, Erik Bengtzboe, för vad jag tror är den viktigaste interpellationen, om jag nu får värdera men det får jag inte, men ändå en mycket viktig interpellation för dagen!

Ska vi lyckas med någon av de andra insatser vi talar om handlar det slutligen om att läraren ska ha möjlighet att brinna för sitt jobb, utveckla sig i sitt jobb och genomföra undervisning av hög kvalitet.

För ett par år sedan kom det siffror som pekade på att lärare är en av landets mest stressade yrkeskårer. Av allt vi vet om stress vet vi att det riskerar att slå ut några av de kompetenser som är allra viktigast i läraryrket. Möjligheten att se en annan individ, utgå från individen, anpassa sin planering utifrån individen, hantera oförutsedda situationer - allt det som vi vet att skickliga lärare gör varje dag - hotas när lärarkåren blir stressad.

Samtidigt vet vi att alla kan beskriva, precis det som Erik Bengtzboe beskriver, hur lärare så ofta blir tusenkonstnärer, att det så ofta finns en uppgift till och en uppgift till som antingen åläggs lärare eller som lärare tar sig an därför att man annars upplever att ingen annan skulle göra det och att det är en del av ens ansvar att göra det.

Vi har kunnat se hur Arbetsmiljöverket gett viten, alltså böter, till huvudmän för att de inte kunnat prioritera lärares arbetsuppgifter på ett sådant sätt att de rimligen ryms inom lärares arbetstid och hur dåligt styrd skolverksamheten varit på många håll. Man har formellt ålagt lärarna arbetsuppgifter som man som arbetsgivare inte kan förklara hur de ska rymmas inom den tid som man ger lärarna.

Utifrån detta arbete har vi också upptäckt ett antal framgångsfaktorer, och jag tänker återkomma till dem. Jag vill dock först konstatera, precis som Erik Bengtzboe gör, att det finns ett antal insatser som vi kan och ska göra från statligt håll och som vi nu gör och är eniga om. Några exempel är digitaliseringen av nationella prov, digitaliseringen i stort, där vi går ifrån att alla har sitt eget system, med de stora tidsproblem som det kan innebära, till mer av gemensamma lösningar med de tidsvinster som det kan innebära och mer resurser som gör att lärare kan avlastas andra uppgifter och vet att det finns andra som gör det man ska göra. Till detta kommer det viktiga lokala arbete som måste göras, och det skulle jag säga är i två delar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det ena är att man behöver klara att prioritera i lärares arbetsuppgifter. Man måste göra det tillsammans med lärarna. Anledningen till att man måste göra det lokalt och tillsammans med lärarna är att förutsättningarna på olika skolor är något olika för vad det är som skapar kvalitet i undervisningssituationen och vad det är som måste lyftas bort. På en skola har man hittat ett gott arbete för att använda rasten till lärande för de yngsta barnen, och man gör det tillsammans med fritidshemspersonalen. På en annan skola agerar lärarna rastvakter enligt traditionell modell, något som mycket väl annan personal skulle kunna göra. På en skola behöver lärarna stöd i att söka upp föräldrarna men sedan använda föräldrakontakten i sitt motiverande arbete gentemot sina elever. På en annan skola behöver lärarna fredas från alltför många intensiva föräldrakontakter som tar tid från arbetet med eleverna. Det ser olika ut.

En sak är dock säker: Alla lärare har högst 24 timmar om dygnet och färre än så i arbetade timmar, och ska så ha. Därför måste prioriteringen göras överallt.

Det andra som behöver göras lokalt, och som Skolkommissionen så tydligt konstaterar, är att rensa i de lokala kraven. Till de nationella krav som vi gemensamt är överens om tillför många huvudmän, inte minst kommuner, mängder av lokala krav som ska följas upp, och på detta ytterligare lokala uppföljningar som inte är kopplade till några krav men som tar tid från lärarna. Här måste det rensas för att tiden ska gå till att uppfylla de gemensamma kunskapskraven.


Anf. 119 Erik Bengtzboe (M)

Fru talman! Ja, det här är onekligen en ödesfråga. Vi ska inte bara kunna utöka undervisningstiden och se till att eleverna därmed får mer lärande och att lärarna får mer möjligheter att utvecklas, specialisera sig och kompetensutveckla sig själva. Det är helt enkelt också av den enkla anledningen att lärarna måste få en rimligare arbetssituation med mer ordning och reda i skolan, där hot och våld inte är något som accepteras eller blir kvar, men framför allt att lärarna måste få använda sin tid på ett vettigt sätt. Annars kommer vi inte att kunna rekrytera lärare i framtiden över huvud taget.

När man talar med lärare, oavsett om man gör det när man är ute och besöker skolor, om man gör det privat eller via lärarfacken, kan man konstatera att lärare vittnar om att de lägger timmar på dysfunktionella frånvarorapporteringssystem. De lägger timmar på att iordningsställa lokaler. De byter gardiner. De agerar rastvakter. De lägger väldigt mycket energi på arbetsuppgifter som de absolut inte borde utföra.

Det råder ingen tvekan om att om man ska klara av att avlasta lärarna i dag behöver det komma in andra yrkeskategorier i skolan. Det behöver komma in lärarassistenter som faktiskt kan ta ett ansvar i mentorskap för elever och i kontakter med elevernas familjer, ansvara för att planera för fritidsdagar, provrättningar, provsituationer och annat så att lärarnas tid frigörs.

Även om antalet vuxna i skolan har ökat, även under den senaste mandatperioden, är det tyvärr så att lärartätheten i Sverige minskar. Vi är nu uppe i tolv elever per lärare. Jag tror att det är första gången på 15 år som vi är över elva elever per lärare. Det behöver alltså komma in fler lärare. Och ska vi lyckas rekrytera lärare och behålla lärare måste det också bli en bättre fungerande arbetsmiljö.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att man äntligen digitaliserar de nationella proven är utmärkt. Jag förstår dock inte varför det ska dröja så fruktansvärt länge innan detta kan genomföras i realiteten. En rad länder i vår omgivning har jobbat med digitaliserade prov under ett flertal år, så det borde inte ta flera år att ta fram en modell för att digitalisera de nationella proven i Sverige.

När vi ändå genomför en digitalisering av de nationella proven, vilket är alldeles utmärkt och dessutom går att komplettera med att lärarassistenter och andra agerar provvakter när det skrivs så att vi frigör lärartid dubbelt upp, borde vi också införa central rättning av de nationella proven. Det skulle ge oss en mer oberoende bild av elevernas kunskapsresultat.

Det skulle även frigöra tid för lärarna när de inte behöver rätta alla nationella prov utan i stället kan fokusera på att gå in och titta på de uppgifter som är intressanta att jämföra, diskutera och ta med sig till sin undervisning. Att inte behöva sitta och maskinellt rätta de nationella provens skulle frigöra ännu mer tid och renodla lärarens roll.

Det handlar om renodling. Det handlar om renodling av lärarens roll, av lärarens tid och av lärarens uppgifter.

Då behövs det också, precis som statsrådet var inne på, rensas lokalt i vilka krav som ställs av huvudmännen på lärarna. Men det krävs också en benhård tydlighet från regering och riksdag om vad som är det centrala uppdraget för skolan. Alldeles för länge har svenska lärare fått ta ansvar för sociala frågor, för integration och för social anpassning när deras huvuduppgift borde vara att förmedla kunskap och inget annat. Det andra får vi på köpet.


Anf. 120 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Fru talman! Ja, lärare ska ha tid att genomföra högkvalitativ undervisning och att skapa kvalitet i den genom goda förberedelser och relationsbyggande med elever, reflektion över undervisning, vidare bearbetning och kompetensutveckling. Det är här lärares fokus ska ligga. Vi ska ha en stark skolorganisation som innebär att man blir uppbackad och avlastad andra arbetsuppgifter och att man har tillgång till olika former av specialister i skolverksamheten. Det är en av anledningarna till att vi nu anställer många fler i svensk skola och måste fortsätta att göra det.

Därför tror vi att det förslag som Skolkommissionen har lagt fram om att staten ska ta ett större ansvar för skolans finansiering och vikta finansieringen bättre genom en stor statlig insats på totalt 6 miljarder är så viktigt.

Låt mig säga något om digitaliseringen eftersom jag fick ett antal konkreta frågor av Erik Bengtzboe om den. Rätt genomförd sparar digitaliseringen tid, men inte rätt genomförd stjäl den tid. Det finns nog ingen vuxen människa i Sverige som inte kan beskriva hur dåligt fungerande datasystem snarare har varit tidstjuvar än hjälp att spara arbete.

När vi gör denna stora reform där alla Sveriges elever i en årskurs vid samma tillfälle ska genomföra ett gemensamt prov från olika typer av hårdvara över hela landet, som dessutom ska vara skyddat från de olika typer av intrång som digitala lösningar kan innebära, behöver arbetet genomföras i etapper och ta viss tid. Det första helt digitala provet görs under nästa år, och sedan fortsätter vi att trappa in det.

De grannländer som Erik Bengtzboe nämner började tidigare än Sverige. Jag önskar att vi också hade börjat tidigare, men digitaliseringsstrategin för svensk skola kom först under denna mandatperiod. Dessa grannländer kan också i några fall redovisa att det gick lite för snabbt och att systemen för de digitala proven inte från början höll den kvalitet man önskade eller blev den besparing av tid för lärarna man önskade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Digitalisering innebär också större möjligheter till central rättning, framför allt för digital rättning. Den typ av uppgifter i de nationella proven som inte behöver rättas av legitimerade lärare bör i normala fall vara uppgifter som ska kunna rättas digitalt. De uppgifter som inte går att rätta digitalt gör inte det för att de kräver lärarkompetens, alltså legitimerade lärare för att rätta. Ibland går det att hitta andra lösningar. Men detta är grundkonceptet, och det är de legitimerade lärarnas tid vi ska spara.

Mer kommer att kunna rättas centralt med digital rättning när vi har digitala prov. Det blir också större möjlighet att organisera rättningen på ett enklare sätt, vilket statsrådet Anna Ekström har beskrivit i de diskussioner ni tidigare har haft.

Måste vi spara tid från de nationella proven är det kanske det tydligaste exemplet på ett statligt påbud som i stor utsträckning är rätt i sak men som genomförs på ett sådant sätt att det stjäl mycket mer tid runt själva genomförandet än vad vinsten för genomförandet blir.

Det var anledningen till att vi kom överens om att man för proven i SO och NO i sexan ska ha möjlighet att besluta lokalt om när och hur man gör dem. Det ska finnas tillgång till nationella prov, den formella termen är bedömningsstöd, som man ska kunna använda som lärare, men det ska finnas ett lokalt beslut om när och hur man använder dem för att man ska spara tid runt dem.

Den utredning som sedan tittade vidare på det tyckte att argumenten höll för att också genomföra samma reform i nian. Här görs också proven i övriga ämnen som man har nationella prov i, men det finns också ett krav på prov i ett av SO- och ett av NO-ämnena. Det har vi inte gått vidare med, bland annat för att vi ser att det inte finns stöd för det i riksdagen. Skulle borgerligheten vilja att man också minskar denna tidsåtgång är vi beredda att föra den diskussionen.


Anf. 121 Erik Bengtzboe (M)

Fru talman! Det är hög tid att genomföra en digitalisering av de nationella proven. Min poäng med jämförelsen med andra länder var inte att de var före oss utan att de redan har gjort det. Alltså behöver vi inte uppfinna hjulet igen.

Det är annars en svensk sjuka som vi ständigt ägnar oss åt. Det spelar ingen roll om vi ska bygga sjukhus eller skolor eller införa nationella digitala prov. Vi ska alltid bygga vårt eget system i stället för att ta något som är beprövat och fungerar. Därför blir det alltid dyrare och krångligare, och vi tvingas leva med barnsjukdomar trots att vi är efter.

Den huvudsakliga poängen med central rättning är inte enbart att rätta de lätta uppgifterna utan att ge lärarna ett stöd i att få en oberoende bedömning, även av deras egen undervisningsinsats. Det är självfallet lärarna på plats som ska sätta betygen, och det är självfallet lärarna på plats som också kan gå in och titta på uppgiften och konstatera att de nog hade gjort en annan rättning och inte delar uppfattningen. Vi får på detta vis en ytterligare uppfattning av hur det ser ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ett av huvudproblemen när det gäller uppföljning i svensk skola är att vi saknar oberoende mätpunkter. Vi debatterar Timss, Pirls och PISA för att vi inte kan följa upp hur resultaten är för svensk skola, för det enda vi har att gå på är betygen. De är jämförbara över tid men har sina egna problem.

Vi lider av ett systemfel i Sverige. Det är bara att konstatera. Vi lägger mer pengar på skola och utbildning än praktiskt taget alla jämförbara länder. Ändå får vi ut mindre undervisningstid. Vi får mindre fokus både på undervisning och, som Skolkommissionen konstaterar, på elevhälsa. Det är två av de saker som vi vet är mest väsentliga.

Bakgrunden till detta är att vi uppenbarligen gör fel. Det finns också en politisk klåfingrighet där vi detaljreglerar på ett sätt som inte bara stjäl lärarnas tid utan dessutom kapar deras mandat. Det måste vi ändra på.


Anf. 122 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Fru talman! Diskussionen om central rättning är intressant på många sätt. Men om det inte är de enkla uppgifterna som ska rättas centralt för att de kan rättas digitalt utan de svårare uppgifterna har jag svårt att se vem som inte är legitimerad lärare och därmed behövs i skolväsendet som ska ha tid att rätta dessa uppgifter och dessutom kunna göra det med högre kvalitet än vad de legitimerade lärarna kan. Det är ju en legitimerad lärare som har kompetensen att rätta uppgifter som är utformade för att passa det svenska skolväsendet och de kunskapskrav vi ställer på eleverna.

Det är här problematiken uppstår. Eftersom vi inte har ett förråd utanför skolväsendet av legitimerade lärare som kan hoppa in och göra den centrala rättningen skulle det riskera att stjäla lärartid från skolan oavsett var och hur man organiserar det.

Men de digitala proven ger möjlighet till olika lösningar som fortsätter att spara lärarna tid. Jag tror dock att de frågor som ställs i utredningen om nationella prov, som förslaget bygger på, om mängden prov bör fortsätta att prövas seriöst av oss alla.

Vi lägger inte mer resurser än andra länder på skolsystemet; vi ligger på OECD-snittet. Vi lägger dock mindre på undervisning och elevhälsa. Det beror bland annat på att vi är ett stort land och har mer skolskjuts än andra länder. Vi är också ett kallt land och har dyrare lokalkostnad än andra länder. Vi har dessutom valt att investera i ett antal viktiga kompensatoriska uppgifter vid sidan om undervisning och elevhälsa, till exempel fria skolmåltider, vilket är bra.

Vi måste dock öka resurserna till undervisning och elevhälsa, och det är anledningen till att regeringens budget innehåller ett förslag om utökningar med 6 miljarder till de skolor som behöver det mest. Genomförs det kommer vi upp i snittet i resurser till undervisning och elevhälsa i OECD. Jag skulle gärna vilja fortsätta för att komma högre.

Överläggningen var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.