Långsiktig bekämpning av stickmyggor

Interpellation 2014/15:738 av Mikael Oscarsson (KD)

av Mikael Oscarsson (KD)

till Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)

 

I februari i år interpellerade jag om bekämpning av stickmyggor. I interpellationen lyfte jag upp problematiken med att sänka stödet för bekämpning av stickmyggor i nedre dalälvsområdet med 25 %. Så valde dock regeringen att göra och 4 miljoner blev i stället 3 miljoner.

Tidigt i somras uppstod dock ett akut bekämpningsbehov. Myggplågan blev värre än på länge på grund av den kalla och blöta våren. Pengar saknades för att upprätthålla den bekämpningsnivå som krävs för att hålla situationen i schack.  Tack och lov lyssnade regeringen på den massiva kritik som framfördes i media när vi i slutet av juni såg bekämpningsbehovet växa för varje dag. Regeringen sköt till 5 miljoner kronor extra som länsstyrelserna hade äskat och bekämpningen kan nu fortsätta.

På ett seminarium i riksdagen den 28 januari där bekämpningsledaren på Biologisk myggbekämpning, den enhet som jobbar för Nedre Dalälvens utvecklingsbolag (Nedab), medverkade framkom det att det årliga budgetbehovet ligger på 12,5 miljoner per år. Det betyder att regeringen skulle behöva öka stödet till dryga 6 miljoner, om regeringen har som ambition att fortsätta delfinansiera bekämpningen.

De mest drabbade områdena, bl.a. området runt nedre Dalälven samt orter runt Klarälven blir i praktiken obeboeliga när myggplågan är som värst. Myggbekämpningen är en verksamhet som kräver att det finns en buffert av resurser eftersom behovet av insatser skiljer sig mycket från år till år och kan komma plötsligt.

Regeringen har framfört att man önskar se alternativa metoder för myggbekämpningen, bland annat röja mark och använda betesdjur. Bekämpningsledaren kallar de alternativa metoderna för det löjligaste jag hört (SVT Nyheter Uppsala 28/5 2015). Han menar att gå från BTI, som idag är det enda kända fungerande bekämpningsmedlet, till dessa alternativa metoder kommer sluta i en katastrof för de boende i området.

BTI är en lösning som fungerar precis när problemet uppstår eller precis innan, det är inte en lösning som fungerar långsiktigt. För detta behövs nya metoder.

Forskningen runt nya metoder är lovande och på flugor har metoden SIT framgångsrikt använts. Metoden innebär att flugpopulationerna dramatiskt minskar tack vare att deras reproduktionsförmåga kraftigt försämrats. Denna metod är något Internationella atomenergiorganet IAEA i dag aktivt bedriver forskning kring. FN-organet IAEA har uttryckt sin vilja att få med fler aktörer i forskningen och de är intresserade av att jobba tillsammans med fler stater. Men då krävs det att den svenska regeringen också visar sitt intresse för att delta. Metoden ser lovande ut och man förbereder nu ett pilotprojekt i norra Sudan. Detta är något som Sverige borde visa intresse för att delta i. Denna metod skulle på några års sikt kunna förhindra att myggplågan ens uppstår, något både ekonomin och miljön, för att inte tala om de boende, skulle tjäna på.

Mina frågor till klimat- och miljöministern är:

Avser statsrådet att ge erforderligt stöd för att Sverige ska kunna delta i forskningen kring SIT-metoden?

Avser statsrådet att verka för en omprövning av beslutet om den statliga sänkningen av stödet för bekämpningen?

Interpellationen är återtagen

Händelser

Inlämnad: 2015-07-20 Överlämnad: 2015-07-20 Återtagen: 2015-07-21 Anmäld: 2015-08-27 Sista svarsdatum: 2015-09-09

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.