Långa handläggningstider för vapenlicens

Interpellation 2013/14:509 av Isak From (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2014-05-28
Överlämnad
2014-05-28
Anmäld
2014-06-02
Besvarad
2014-06-13
Sista svarsdatum
2014-06-13

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Justitieminister Beatrice Ask (M)

 

Svenska jägarkåren har i dag många uppdrag från samhället: att sköta viltvården, bibehålla lagom stora viltstammar, minska skador, eftersöka trafikskadat vilt, avliva djur, dokumentera sjukdomar, besiktiga kött med mera. Det innebär att jägarkåren har ett stort ansvar och ett stort förtroende från samhället att sköta detta, vilket också görs på ett mycket bra sätt.

Ett stor bekymmer är polisens långa handläggningstider av vapenlicenserna, i flera län orimligt långa handläggningar. Handläggningstiden för vapenlicenser är för närvarande lång och i vissa fall kan en licensansökan ta många månader att behandla.

Jägare rasar mot långa handläggningstider för vapenlicenser. Flera av dem har JO-anmält polisen för ärenden som inte har avgjorts flera månader efter att ansökan lämnades in. Bara hos polisen i Stockholms län finns en kö på 5 000 ärenden.

Vapenhandlare har också märkt av de långa handläggningstiderna, som syns på raderna av sålda vapen som inte får hämtas ut. Det medför också orimliga konkurrensnackdelar för vapenhandlare i län med långa handläggningstider. Handlarna säljer jaktvapen som kunden lägger en handpenning på, ofta ca 10 procent, och sedan får handlaren inte betalt förrän efter fyra fem månader.

Därför vill jag fråga vilka insatser justitieministern tänker vidta för att viltvård och viltförvaltning inte ska lida skada av polisens långa handläggningstider för vapenlicens.

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2013/14:509, Långa handläggningstider för vapenlicens

Interpellationsdebatt 2013/14:509

Webb-tv: Långa handläggningstider för vapenlicens

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 8 Justitieminister Beatrice Ask (M)
Fru talman! Isak From har frågat mig vilka insatser jag tänker vidta för att viltvård och viltförvaltning inte ska lida skada av polisens långa handläggningstider för vapenlicens. Regeringens övergripande målsättning för rättsväsendet är att ärenden ska handläggas på ett rättssäkert och effektivt sätt. Handläggningstiderna i tillståndsärenden för vapenlicenser är långa och varierar i alltför stor utsträckning mellan olika polismyndigheter. Problemet är särskilt påtagligt i storstadsregionerna. Rikspolisstyrelsen vidtar nu en rad åtgärder för att minska handläggningstiderna. I slutet av 2013 infördes ett nytt it-stöd för vapenärenden inom polisen. Syftet med systemet är att möjliggöra en ändamålsenlig och mer effektiv ärendehandläggning hos polismyndigheterna. Rikspolisstyrelsen har nyligen genomfört en tillsyn av polismyndigheternas hantering av vapenlicensprövningar. Slutsatserna av tillsynen kommer att redovisas inom kort. Därefter bedömer Rikspolisstyrelsen om ytterligare åtgärder behöver vidtas. Många av de licensansökningar som kommer in till polismyndigheterna är ofullständigt ifyllda. Detta fördröjer hanteringen av dem. Rikspolisstyrelsen har därför påbörjat ett arbete med att skapa ett digitalt ansökningsförfarande som säkerställer att en ansökan är fullständig när den skickas. Polismyndigheterna arbetar också aktivt för att sprida information om vilka uppgifter som måste framgå av en ansökan. Polisens långa handläggningstider kan leda till att personer med tidsbegränsade vapentillstånd inte hinner få sina tillstånd förnyade innan de gamla löper ut. För att de som drabbas av detta inte ska sakna tillstånd under en period har regeringen i propositionen Skärpningar i vapenlagstiftningen föreslagit att tidsbegränsade vapentillstånd ska fortsätta att gälla även efter tillståndstidens utgång under den tid då prövning av ett nytt tillstånd pågår. Lagändringen föreslås träda i kraft den 2 januari 2015. Hanteringen av vapenlicenser är dessutom ett av många områden som behandlas inom ramen för ombildningen av polisen till en myndighet. Syftet med översynen är att effektivisera ärendeprocesserna, vilket förväntas leda till större enhetlighet, ökad nationell samordning och kortare handläggningstider. Jag följer särskilt utvecklingen av handläggningstiderna för vapenlicenser, och det kommer jag att göra även fortsättningsvis.

Anf. 9 Isak From (S)
Fru talman! Tack för svaret, justitieministern! Med anledning av den tidigare debatten tycker jag att vi ska ta vara på det fina svenska kött som vi har springande i skogen. Jag har ställt frågan utifrån att jag har blivit uppmärksammad på att vi i dag inte har likhet inför lagen. I vart fall är den likheten ganska olika i tid, beroende på var i landet man befinner sig. Bostadsorten verkar vara helt avgörande för om du som jägare ska kunna utöva din hobby och delta i viltvården. Bostadsorten är också helt avgörande för om du som nyutbildad jägare ska kunna utöva din hobby och delta i viltvården. Oftast läser man in jägarexamen under vintern, gör skjutprov under våren och förhoppningsvis blir godkänd någon gång i maj-juni. Då skickar man in ansökan och gör upp affären om att skaffa sig ett eget vapen. Nyutbildade jägare som bor i län som Stockholms län, Västra Götalands län och Norrbottens län får då tyvärr vänta långt över tolv veckor, medan tiden i andra län kommer ned till tre fyra veckor, vilket kan anses som en rimlig tid. Ministern hänvisar i sitt svar till att många av de licensansökningar som kommer in till polismyndigheterna är ofullständigt ifyllda och att det fördröjer hanteringen av dem. Så kan det naturligtvis vara. Men är det då så att man i vissa delar av landet är betydligt sämre på att fylla i ansökningarna? Är man sämre på att fylla i ansökningarna i Västra Götaland och Norrbotten än man är i Sörmland och Västerbotten, till exempel? Jag tycker inte att man kan ha ett system som fungerar så. Det visar sig också i antalet JO-anmälningar som har kommit in. Man har fått vänta orimligt länge på sin licens, och i Stockholm finns det också ett antal fall där licensansökningarna helt och hållet har försvunnit, så att man har fått lämna in en ny licensansökan. Det är ovärdigt ett rättssamhälle att man ska ha det på det viset. Man kan också ställa sig frågan: Varför behöver man egentligen ha ett så överbyråkratiserat system? Naturligtvis ska det vara riktiga ansökningar. Speciellt viktigt är det vid första ansökningstillfället. Det är i princip samma ansökningsprocess om man ska byta ett vapen, vilket tar tid från annan ansökningsverksamhet. Polisen borde kanske lägga lite mer tid på den första ansökningen och kan kanske korta prövningarna när man byter ett vapen i sin garderob. Detta är väl något som den nya polismyndigheten kan titta på. Det är inte rimligt med så stora skillnader beroende på att man har sin bostadsort i ett visst län och att det helt plötsligt är flera månader längre ansökningstid om man har sin bostadsort i grannlänet. Det måste man komma till rätta med. Jag tror att man tydligt måste peka på att detta är orimligt.

Anf. 10 Justitieminister Beatrice Ask (M)
Fru talman! Isak From och jag är helt överens om att vi inte kan ha de olikheter som vi ser i handläggningstider mellan olika polismyndigheter. Det är av just det skälet som Rikspolisstyrelsen har gjort tillsyn och vidtar en rad åtgärder. Däremot blir jag lite bekymrad när jag får höra att vi inte ska ha ett så noggrant tillståndsförfarande. Reglerna för att säkerställa att man gör en ordentlig tillståndsprövning är viktiga. Det är inte så att om man en gång har fått licens kan det sedan vara ett lättare förfarande. Det är snarast så att vi har problem med att personer som har licens men kanske inte längre borde ha det sällan kommer till myndigheternas kännedom. Jag tycker nog att det är bra att man gör en ordentlig prövning vid varje tillfälle. Men det får ju inte ta så här lång tid, och det får inte vara de stora olikheter som finns mellan myndigheterna. När man tittar på hur det ser ut kan man se att det varierat lite grann hur myndigheterna anger skälen för att det har blivit på det här sättet. Polismyndigheten i Stockholm säger att antalet ansökningar har ökat med 50 procent sedan 2005, samtidigt som den enhet som arbetar med vapentillståndsärenden har haft många pensionsavgångar. De menar att det har ställt till det. I Västra Götaland menar man att det främsta skälet till de långa handläggningstiderna är resursbrist och stor omsättning på personal. I Skåne menar man att de skulle behöva mer personal men pekar också på pensionsavgångar och annat. Just utbildning av nya medarbetare för arbetet med de här ärendena är något som Rikspolisstyrelsen har tagit tag i. I flera fall har det också varit så att den personal som sysslar med detta fått arbeta med de vapenamnestier som har varit, och det blir en extra kraftansträngning. Vi kan alltså se lite olika argumentation hos olika myndigheter. Det som nu görs är att man bygger upp ett bättre it-stöd för hanteringen, för att få det rättssäkert och enhetligt. Man utbildar personal som kan arbeta med detta och kan fungera i ett snabbare och mer kompetent hanterande av frågorna. Man försöker också förbättra för den som söker, så att det verkligen blir en fullständig ansökan som lämnas in, så att det inte blir stando i processerna på grund av att det brister i detta. Det är åtgärder som jag tycker är riktiga och som går i rätt riktning. Jag konstaterar också att Rikspolisstyrelsen har gjort en tillsyn som snart kommer att redovisas och att man räknar med att man då kommer att behöva vidta ytterligare åtgärder. Rikspolisstyrelsen har sett det här problemet. Vi är alla medvetna om det. Vi behöver rätta till det, för så här kan vi inte ha det. Men vi ska ha en enhetlig, rättssäker prövning med god kvalitet av vapenlicenserna. Det är viktigt eftersom vi behöver våra jägare, behöver ordning och reda i de här frågorna. Jag menar att vi är på väg att få en bättre tingens ordning. Då får vi också likhet inför lagen, som det pekades på här. Jag tycker inte att det finns något som ursäktar att man får vänta väldigt länge. Men vi måste också se på vad som är skälet till att det har varit problem och se på vilket sätt man nu arbetar för att rätta till de bristerna, så att man inom någorlunda rimlig tid ska kunna få den prövning som behövs för att till exempel använda ett vapen, vilket är riktigt. På den punkten är vi helt överens.

Anf. 11 Isak From (S)
Fru talman! Justitieministern hänvisar här till något som kanske är nya fakta. Det verkar stå rätt illa till i vissa delar av landet, hur det är med polismyndigheten och hur man jobbar med de här frågorna. Om man inte har sett att man behöver rekrytera ny personal och kompetensförstärka personalen är det ett kraftigt underbetyg åt de polismyndigheterna, och det blir också i förlängningen ett underbetyg åt ministern. Man har känt till detta under lång tid och har inte kunnat åtgärda bekymren, medan man i andra delar av landet tydligen har prioriterat på ett bättre sätt. Man kanske just där inte har behövt rekrytera personal, men det är i alla fall ett antal län som ligger hyfsat bra till. Jag är helt enig med ministern om att vi ska ha en rättssäker handläggning kring dessa frågor. Det är klart att om man kan komma bort från onödiga misstag genom att man får ett it-system som fungerar är det en bit på vägen. Men det tycks vara väldigt mycket bekymmer med dessa it-system. Jag har fått höra att när man startade processen här i Stockholms län stängde man helt och hållet ned processen under en månads tid medan man skulle sätta i gång det nya systemet. När man sedan körde i gång det funkade det inte riktigt som det skulle. Det är klart att de som är drabbade blir frustrerade. Det är flera tusen som väntar i det här länet. Jag tror att alliansregeringen inte har tagit denna utveckling på tillräckligt stort allvar. Svensk polis ligger efter när det gäller att komma åt de illegala vapnen i samhället. I detta fall är det lätt att se att det är vanliga jägare som straffas för att vår ansvariga minister inte har agerat för att uppnå en likhet inför lagen. Hur lång tid ska det ta? Den här frågan har varit känd under en längre tid. Ministern säger i sitt svar att vi efter 2015 kanske kommer att nå en förbättring. Det är rätt viktiga signaler som Sveriges justitieminister sänder ut till Sveriges jägare. För en annan framtida regering kommer detta att innebära att man måste prioritera och ta krafttag för att åtgärda dessa skillnader i fråga om likhet inför lagen, framför allt när det gäller tidsaspekterna.

Anf. 12 Justitieminister Beatrice Ask (M)
Fru talman! Det går ju att vara på torgmötesnivå och säga att det är underbetyg om man inte har sett behovet av personal för denna typ av arbetsuppgifter. Man har nog sett behovet av personal. Men jag kan konstatera att personalrörligheten har varit ovanligt stor. Att vi har stora variationer mellan olika polismyndigheter beror inte på att ministern inte har agerat utan just på att det är olika myndigheter. Det är ett av många skäl till att vi nu genomför den största omorganisationen av svensk polis sedan 1965. Vi gör det för att vi vill ha större enhetlighet och bättre effektivitet. Detta är alltså någonting som åtgärdas. När det gäller it-stödet kan man raljera och säga att de hade inkörningsproblem. Det behövs ett bra it-stöd för att vi ska få en enhetlig och bra hantering i hela landet av dessa ärenden. Införandet av detta it-system har medfört inkörningsproblem. Så är det. Samtidigt har handläggare från samtliga polismyndigheter haft möjlighet att vara med i utvecklandet av systemet och fått utbildning för att arbeta med det. Om jag har rätt information räknar Rikspolisstyrelsen med att man före sommaren ska vara klar med de justeringar och annat som behöver göras. Jag tror att det är bra att man får ett genomarbetat system. Det är inte ovanligt att det finns driftproblem vid införande av ett nytt it-system. Men det är alldeles nödvändigt att personalen får utbildning och får vara med i det arbete som detta kräver. Det innebär samtidigt att man under en period får lägre effektivitet i de praktiska arbetsuppgifter för vilka detta stöd ska vara till hjälp. Men i det längre perspektivet ökar man effektiviteten. Det är det vi ser fram emot eftersom vi, som sagt, inte ska ha dessa långa handläggningstider. De är ett bekymmer. Det är viktigt att säga att vi har gått från en situation där tillstånden prövades mycket lokalt. Då var det enklare men också mycket spretigare i fråga om vilka krav som ställdes och hur olika tillståndsärenden bedömdes. Av det skälet valde man att centralisera och göra detta vid färre enheter. Till en viss gräns har det gett resultat och fungerat väl. Men det har också skapat bekymmer som man kanske inte hade i det mycket lokala systemet. Men vi måste komma ihåg att skälet till att vi vill ha ett rättssäkert och enhetligt system är att bland andra Sveriges riksdag har varit mycket noggrann med att vi ska ha en vapenlagstiftning som möjliggör för vår stora jägarkår att arbeta med vapen där det behövs och på ett riktigt sätt. Samtidigt vill vi säkerställa att vi minskar och minimerar en illegal hantering av vapen och säkerställer den trygghet som måste finnas kring hur man hanterar vapen. Jag tycker, som sagt, inte att det finns skäl att i något avseende försvara att folk får vänta orimligt långa tider. Det är också ett av skälen till att regeringen har lagt fram ett förslag som egentligen är lite märkligt. Där säger vi att om man inte hinner hantera en ny ansökan för den som har haft en licens tidigare gäller den gamla tills det är gjort. Detta görs utifrån att vi vill underlätta för bland andra jägarna att kunna fortsätta med sin viktiga uppgift. Vi försöker alltså på ett pragmatiskt sätt hantera de problem som vi har sett. Rikspolisstyrelsen arbetar också mycket tydligt och målmedvetet för att vi ska få en bättre tingens ordning.

Anf. 13 Isak From (S)
Fru talman! En bättre tingens ordning är välkommen. Den svenska jägarkåren och Svenska Jägareförbundet har jobbat mycket aktivt framför allt med utbildningsinsatserna. När jägarexamen infördes var den ifrågasatt. Nu är det ingen som ifrågasätter att man ska ha en gedigen utbildning, att man ska träningsskjuta och bli godkänd och att man ska ha vapenskåp och hög säkerhet. Det blir lite tråkigt för en nyutbildad jägare som har blivit godkänd och kan ansöka om licens när det tar ett halvår att få licens bara för att man bor i ett visst län. Det innebär kanske att hela jaktsäsongen under det första året, då man kanske är mest spänd på att få vara med, blir helt spolierad. Det blir i alla fall mer besvärligt att låna vapen och så vidare. Jag tror att det är nödvändigt och bra att vi en gång för alla blir överens om att det inte är i den svenska jägarkåren som banditerna finns. De illegala vapen som florerar på marknaden är till nästan 100 procent insmugglade från andra länder. En mycket liten del av dem är stulna ur svenska jaktgarderober och ur svenska mobiliseringsförråd. Det är tydligt att insatserna för att stoppa de illegala vapnen måste ske på annat sätt än genom att man gör det besvärligt för de svenska jägarna att ägna sig åt sin hobby och att utföra viktig viltvård.

Anf. 14 Justitieminister Beatrice Ask (M)
Fru talman! Vi är, som sagt, överens om att vi inte ska ha långa handläggningstider. Men låt mig bara avslutningsvis säga vad det är vi prövar och varför. Vi har en vapenlag som trädde i kraft 1996 och är mycket viktig. Prövningen må uppfattas som byråkratisk. Men det handlar om att polisen prövar tillstånd i enhetlighet med den vapenlag som riksdagen har fattat beslut om. En enskild person får ha skjutvapen bara om vapnet behövs av ett godtagbart skäl. Varför ska man ha detta vapen? Det får inte finnas någon risk för att vapnet kommer att missbrukas. Där behöver man pröva om sökanden är känd som pålitlig, omdömesgill och laglydig. Man tittar i belastningsregister med mera för att hantera det. Det finns ålderskrav. Det krävs att man är skjutskicklig. Om man ska jaga ska man ha sin jägarexamen. Om det handlar om målskjutningsvapen krävs det att man är aktiv medlem i en skytteförening och att man vid prov har visat att man faktiskt kan hantera vapen. Därtill har vi regler som rör hur man hanterar sitt vapen, hur det förvaras och mycket annat. När vi har en sådan lagstiftning blir det ett visst arbete med att i varje enskilt ärende pröva om personen i fråga uppfyller dessa kriterier. Jag tycker att man ska ha respekt för det. Det är ingen ursäkt för att det tar för lång tid. Men jag vill också gärna säga att det handlar om ganska många ärenden. Vi har 600 000 vapeninnehavare i Sverige och två miljoner skjutvapen. Över hälften innehas för jaktändamål. År 2013 kom mer än 140 000 vapenärenden till svensk polis. Nästan 64 000 ansökningar handlade om vapenlicens, och det handlar om en ökning från 2011. Vi pratar alltså om en ganska omfattande verksamhet. Krav på likvärdighet i landet tycker jag att vi ska ha, men vi ska också ha kvalitet i den prövning som görs. Det är klart att vi kan göra det bättre, och det arbetet pågår.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.