Till innehåll på sidan

Lagändringar rörande jäv och bisyssla i offentlig förvaltning

Interpellation 2006/07:138 av Hultqvist, Peter (s)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2006-12-07
Anmäld
2006-12-07
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Sista svarsdatum
2006-12-21
Svar fördröjt anmält
2006-12-21
Besvarad
2006-12-22

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 7 december

Interpellation

2006/07:138 Lagändringar rörande jäv och bisyssla i offentlig förvaltning

av Peter Hultqvist (s)

till statsrådet Mats Odell (kd)

Under hösten har lämpligheten i kommunministerns aktieinnehav i en privat vårdkoncern som gör miljonaffärer med kommuner uppmärksammats. Enligt utsagor av statsrådet själv föreligger dock inget jävsförhållande. Kring detta förs en politisk debatt i särskild ordning.

Men det är intressant att studera hur det ser ut rent formellt för statstjänstemän med myndighetsansvar.

I lagen om offentlig anställning (1994:260) anges i 7 § villkoren för bisyssla för offentligt anställda:

”7 § En arbetstagare får inte ha någon anställning eller något uppdrag eller utöva någon verksamhet som kan rubba förtroendet för hans eller någon annan arbetstagares opartiskhet i arbetet eller som kan skada myndighetens anseende.”

Lagen om offentlig anställning gäller dock inte statsråd. Aktieinnehav i sig utgör ingen verksamhet i lagens mening. Men när den i statsrådets fall är upp mot 30 % av det totala aktiekapitalet utgör ägandet i sig att ägaren får ett stort inflytande över verksamhetens inriktning och företrädare.

Rättsfall visar att innehav av aktier i konkurrerande verksamhet i sig kan vara arbetsrättsligt grundade skäl för uppsägning. I en dom från AD (2003 nr 84) konstateras att en arbetstagare som under sin anställningstid för egen räkning förvärvat aktiemajoriteten i ett med arbetsgivaren konkurrerande bolag har åsidosatt sin lojalitetsplikt enligt anställningsavtalet.

Om lagen om offentlig anställning hade gällt för statsråd hade det därför, enligt min mening, varit omöjligt för statsrådet Odell att ha bägge de roller han har nu, dels som aktieägare i företag som gör miljonaffärer med svenska kommuner och som står under tillsyn av länsstyrelsen, dels som minister med ansvar för kommuner och länsstyrelser.

Min fråga till statsrådet är därför:

Avser statsrådet att initiera några förändringar i ovan nämnda lagar så att alla statligt anställda får samma möjligheter som statsrådet själv att delta i ekonomisk verksamhet inom det område där man också har myndighetsansvar?

Debatt

(10 Anföranden)

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 17 Mats Odell (Kd)
Fru talman! Peter Hultqvist har frågat mig om jag avser att initiera några förändringar i lagarna om jäv och bisyssla i offentlig förvaltning så att alla statligt anställda får samma möjligheter som statsrådet själv att delta i ekonomisk verksamhet inom det område man också har myndighetsansvar. Inledningsvis vill jag bara fästa uppmärksamhet på att svaret tar sikte på bisysslereglerna i lagen om offentlig anställning (LOA). Peter Hultqvists fråga, om jag avser att "initiera några förändringar i ovan nämnda lagar" får uppfattas så, eftersom det är endast denna lag som han nämner i texten. Jag vill dock för tydlighetens skull påpeka att för statsråd gäller i detta avseende reglerna i 6 kap. 9 § andra stycket regeringsformen. Peter Hultqvist gör också en tolkning av hur han anser att rättsläget skulle vara om reglerna i lagen om offentlig anställning vore annorlunda än vad de är i dag. Han gör det med bäring på att jag äger aktier i ett bolag som är verksamt inom vårdsektorn. Det är omöjligt för mig att uttala mig om hur ett enskilt fall skulle bedömas om lagreglerna såg annorlunda ut än vad de gör i dag. Det är naturligtvis våra domstolar som har att bedöma rättsläget i olika tänkbara situationer som kan uppkomma. Bisyssleutredningen lämnade i september 2000 sitt betänkande Offentligt anställdas bisysslor som innehöll en översyn av bisyssleregleringen inom den offentliga sektorn. Riksdagen beslutade i november 2001 om ändringar i lagen om offentlig anställning. Ändringarna innebär bland annat att en arbetsgivare ska besluta att en arbetstagare som har eller avser att åta sig en bisyssla som inte är förenlig med bestämmelsen om förbud mot förtroendeskadliga bisysslor i 7 § lagen om offentlig anställning ska upphöra med eller inte åta sig bisysslan. Beslutet ska vara skriftligt och innehålla en motivering. En arbetstagare som inte är nöjd med ett sådant beslut kan få det överprövat slutligt i Arbetsdomstolen. Några ändringar i sak i regleringen av vilka bisysslor som är otillåtna för offentliganställda infördes inte i och med beslutet i riksdagen. Förutom den nämnda allmänna bisyssleregeln i lagen om offentlig anställning finns dessutom sedan tidigare regler i kollektivavtal om förbud mot arbetshindrande bisysslor och konkurrensbisysslor. Sammantaget är min bedömning att nuvarande lagregler i lagen om offentlig anställning beträffande bisysslor är väl avvägda, och jag har inte i nuläget för avsikt att initiera några förändringar i lagreglerna inom detta område.

Anf. 18 Peter Hultqvist (S)
Fru talman! Tack för svaret! Jag tycker att det är synnerligen intressant att ta del av Odells funderingar och synpunkter i det här ärendet. Det är mycket intressant därför att statsrådet tycks sakna insikt i det orimliga i den situation som uppstått. Läget är alltså följande: Odell är 30-procentig delägare i Bellstasund AB som driver verksamhet inom vårdsektorn. Enligt koncernredovisningen, daterad den 24 april 2006, verkar Odell också som styrelseordförande. Det är ett uppdrag som han nu har avsagt sig. I Aftonbladet den 2 juli 2005 uppmärksammades att länsstyrelsen i Södermanland hade kritiserat ett vårdhem som drivits inom ramen för koncernen Bellstasund. Länsstyrelsens kritik riktas mot bakgrund av myndighetens ansvar som tillsynsmyndighet. Rubriken i Aftonbladet, som jag har här, innehåller begrepp som tvångsmatning, kränkningar, inkompetens, övergrepp, kd-politiker i vårdskandal. Nu är Odell minister. Han är högst ansvarig för länsstyrelsernas utveckling. Vi har en situation där den högste ansvarige för länsstyrelsernas utveckling också är företagare i vårdbranschen. Själva tillsynen av den här typen av verksamhet styrs enligt LSS-lagstiftningen. Håller det här? Har Odell det säkerhetsavstånd till privat vårdföretagande som är nödvändigt i den position han sitter i? Säkerhetsavstånd var ett begrepp som användes inte minst under den förra valperioden av den dåvarande oppositionen som senare bildade den så kallade högeralliansen. Jag vill bara påminna om detta. I en skrift, Om mutor och jäv , som Finansdepartementet gett ut där Odell nu är minister och som man har gett ut tillsammans med SKL - den ser ut så här och känns kanske igen - står det: En grundförutsättning är att vi aldrig agerar på ett sådant sätt att förtroendet för myndigheters styrelser och nämnders eller förvaltningars saklighet eller opartiskhet kan rubbas. En anställd eller förtroendevald ska inte ens kunna misstänkas för att låta sig påverkas av ovidkommande önskemål eller hänsyn i sitt arbete. Jag säger inte att Odell har missbrukat sin ställning, men det som sker genom ministerns ägande och engagemang skapar en situation där hans oväld och säkerhetsavståndet hela tiden kan ifrågasättas. Det skapas en blotta. Det skapas en svag punkt. Men det är inte bara det. Det kan uppstå situationer, beroende på händelseutvecklingen i givna situationer, där Odell kan tvingas agera på ett sätt som inte är förenligt med ministerrollen. Ser inte Odell det problematiska i situationen? Jag tror att de flesta utanför det här ägandet ser det orimliga i arrangemanget. När Odell i slutet av sitt svar till mig konstaterar att han inte ser några behov av förändringar i nuvarande regelverk beträffande bisysslor blir det här väldigt tydligt. En typ av regelverk och synsätt ska gälla för statliga offentliga tjänstemän. För ministrar gäller något annat. Det blir i praktiken en gräddfil. Vissa blir höjda över andra. Man behöver inget säkerhetsavstånd. Om man ska gå i bräschen för den typ av skrifter som Om mutor och jäv som Finansdepartementet gick ut med måste man ha rent omkring sig. Det här blir lite magstarkt. Är det inte dags att göra något åt den här situationen? Du är på hal is och på fel väg. Känner du inte det själv?

Anf. 19 Mats Odell (Kd)
Fru talman! Vem som är på hal is och på fel väg kan man alltid fråga sig. Peter Hultqvist ställer en fråga till mig: Avser ministern att initiera några förändringar i ovan nämnda lagar så att alla statligt anställda får samma möjligheter som statsrådet själv att delta i ekonomisk verksamhet inom det område man också har myndighetsansvar? Jag har svarat på den frågan. Jag har sagt att jag inte har för avsikt att initiera några förändringar i den här lagstiftningen. Peter Hultqvist pekar på det han anser vara orimliga konsekvenser. Det innebär att gällande lagstiftning, enligt Peter Hultqvist, är orimlig och att han indirekt vill att lagstiftningen ska ändras. Det är regeringsformen som Peter Hultqvist vill förändra. Eller är det lagen om offentlig anställning? Jag blir inte riktigt klok på vad det är han vill åstadkomma.

Anf. 20 Peter Hultqvist (S)
Fru talman! Det är inte så, Odell, att jag egentligen är ute efter att förändra lagstiftningen. Det är ditt ägande som jag ifrågasätter. Om man tittar på konsekvensen, etiken och moralen i din egen situation kanske du borde ta initiativ till någon sorts förändring. Om du tar initiativ till en förändring i den typ av fråga som jag ställer i min interpellation kommer vi att ha en helt orimlig situation. Jag tycker egentligen att du ska lösa upp den här problematiken genom att sälja dina aktier. Det skulle vara det bästa för dig också. Jag tycker att du skakar av dig det här och försöker glida ur problemet. Om man ska bli ytterligare konkret i sammanhanget: Om exempelvis generaldirektören för Vägverket var storägare i asfaltbranschen, hur skulle du se på det? Och hur skulle du då reagera? Eller om generaldirektören för Banverket var storägare i ett företag i sliperbranschen, hur skulle du då reagera? Förmodligen skulle du som minister och ansvarig för statsförvaltningen ta initiativ till någon form av kontakt med berörd verkschef och upplysa om det orimliga i arrangemanget. Förmodligen skulle det omgärdas av lite skandalsituation, och hot om avgång skulle hänga i luften om frågan inte skulle hitta sin lösning, det vill säga att ägarintressen avvecklades. Om man inte skulle ta det initiativet från regeringens sida skulle det naturligtvis uppstå en situation där någons ämbete skulle ifrågasättas. Om man ska leda en verksamhet och vara ytterst ansvarig för en verksamhet är det viktigt att ha rent omkring sig. Då är det viktigt att inte ha olika typer av intressen och vara höjd över den typen av möjlighet till anklagelser. Det är egentligen det jag vill åstadkomma och möjligen skapa en insikt hos dig. För att understryka allvaret i det här: Det finns många genom tiderna som har engagerat sig i den här typen av frågor, bland annat OECD som i en skrift som heter OECD guidelines for managing conflict of interest in the public service , som jag har här, skriver: The decision maker's religious, professional, party-political, ethnic, family, or other personal preferences should not affect the integrity of official decision making. At the same time public officials should dispose of, or restrict the operation of, private financial interests, personal relationships or affiliations that could compromise official decisions in which they are involved. Även där är man noga med att peka ut säkerhetsavståndet. Principer som dessa är internationellt vedertagna. Det finns till och med i andra länder mycket nogsamma lagstiftningar och regelverk där man frigör ministrar från den här typen av ägande innan de över huvud taget får tillträda posten. Men Odell skakar av sig och försöker glida ur. Signalverket blir här helt fel när ministern agerar företagsägare samtidigt som han inom offentlig verksamhet i övrigt har en hård inställning när det gäller bisyssla och oväld. Det blir alltså dubbla signaler. Så min uppmaning till dig är: Sälj aktierna! Befria dig från att bli ifrågasatt på den här punkten! Du kan inte agera med full trovärdighet så länge du har ekonomiska intressen i vårdbranschen. Ser du inte problemet?

Anf. 21 Mats Odell (Kd)
Fru talman! Glider mellan olika - jag minns inte vad Peter Hultqvist sade. Mitt intryck är att Peter Hultqvist ganska fritt glider mellan olika svenska lagar som är stiftade av denna riksdag. Han kastas mellan vad offentligt anställda skulle kunna tillåta sig och vad ett statsråd kan göra. Jag har hänvisat till gällande lagstiftning. Jag har innan jag tillträdde mitt uppdrag frågat vad som gäller. Jag har fått ett tydligt svar från juristerna på Finansdepartementet att det inte finns någon generell jävssituation i mitt fall. Jag är delägare i ett familjeföretag som mina föräldrar startade för ca 50 år sedan. Det är 47 år sedan, för att vara riktigt noga. Jag har levt i detta företag. Jag är uppvuxen och har bott bland de personerna. Våra barn är uppvuxna tillsammans med dem. Det är en del av vår familj. Det är inte en aktie vilken som helst, Peter Hultqvist. Jag tycker att det här hamnar i vad lagen säger. Det kan vara en sak att Peter Hultqvist tycker att intressen som har med näringsverksamhet att göra ska stå i en särklass. Där måste man skaka av sig varje del innan man tar ett offentligt uppdrag. Gäller det också andra intressen, exempelvis ideella organisationer, fackliga organisationer? Kan de intressena finnas kvar? Peter Hultqvist berör väldigt intressanta principiella frågor, och han kan ha en annan uppfattning om detta. Men jag har att hålla mig till lagen. Vi har oerhört duktiga jurister i Regeringskansliet som har granskat detta, så det finns inget generellt jävsförhållande. Däremot kan det för alla statsråd som har olika typer av tillgångar, aktier eller annat, finnas konkreta beslut som ska fattas där det kan föreligga en jävssituation. Där har varje statsråd ett ansvar för att tillsammans med juristerna se till att man aldrig är med vid beredningen av sådana ärenden. Men att utfärda generella förbud för näringsidkare att finnas med i en regering exempelvis tycker jag är en tolkning av regeringsformen som är väldigt extensiv, för att uttrycka sig försiktigt.

Anf. 22 Peter Hultqvist (S)
Fru talman! När det gäller säkerhetsavståndet var det väl så att utrikesministern förklarade att han säljer sitt innehav av ryska gasaktier mot bakgrund av att det inte gick att upprätthålla det med hänsyn till uppdraget, med hänsyn till ovälden. Oavsett hur det är med historien här finns det en ekonomisk koppling i sammanhanget. Ekonomiska kopplingar är oftast djupare än andra typer av intressen. Det är det som gör att den typen av engagemang i statsrådsrollen är någonting utöver det vanliga. Jag har inte sagt att man ska ändra vare sig lagstiftning eller regeringsform. Men utifrån det som sagts i en lång rad olika sammanhang där etiken berörts och där man har berört hur ledarskapet i offentlig förvaltning och offentlig sektor måste vara för att signalverket ska bli tydligt har jag bedömt att det bör vara någon form av personlig konsekvens, i det här fallet i ditt fall, för att oväld och säkerhetsavstånd ska kunna upprätthållas. Kan du i din position kallt se på hur man bör hantera privata vårdföretag i olika sammanhang, eller är intressekopplingarna för dig som person för djupa i sammanhanget? Det är någonstans där som detta ställs på sin spets. Du är kanske den som ska ta dig en funderare med anledning av detta. Oavsett vilken historia man har och oavsett hur man levt med ett företag eller en verksamhet påverkar den ekonomiska kopplingen mycket starkt. Det är kanske så att man, när man inträder i en ministerroll, hamnar i en annan position där man också bör ta konsekvenserna av det. Inom näringslivet görs många saker som inte är olagliga men som moraliskt uppfattas som tveksamma.

Anf. 23 Sven-Erik Österberg (S)
Fru talman! Jag förstår att det här är besvärande för Mats Odell av nämnda skäl. Jag har full förståelse för den känslomässiga kopplingen till företaget, av de skäl som Mats här redovisat för oss. För inte så länge sedan pratade jag med konstitutionsutskottets förre vice ordförande, Göran Magnusson. Vi diskuterade just den här frågan. Det var i samband med att utrikesministern också var ifrågasatt beträffande sina aktieinnehav inom oljebranschen och om han då kunde agera som utrikesminister. Jag måste erinra om hur man på den borgerliga sidan under förra mandatperioden ideligen påpekade att statsråd måste ha ett säkerhetsavstånd kanske inte i lag men rent juridiskt för att vara oavhängig. Jag måste säga att det är en märklig situation att vara delägare i ett vårdföretag och att samtidigt vara statsråd ansvarig för den lagstiftning som ska sköta tillsynen av detta företag. Där är detta med säkerhetsavståndet inte uppfyllt, skulle jag vilja påstå. Vad gör man då? Ja, det är klart att man inte är tvingad att vara minister om man hellre vill ha kvar sitt ägande. Å andra sidan går det ju att justera portföljer så att det blir möjligt att hantera detta på ett annat sätt. Men just när det gäller den situation som Mats Odell just nu befinner sig i tycker jag att ett 30-procentigt ägande i ett vårdföretag samtidigt som han är ansvarig för lagstiftningen och tillsynen beträffande länsstyrelseenheten är bestickande om man nu ska vara oavhängig. Jag förstår inte, fru talman, att Mats Odell vill befinna sig i den situationen. Det här kan ju ideligen påpekas. Nu har det inte direkt uppstått någon situation just där. Men ponera, med tanke på vad som kan hända i sådana här sammanhang, att man av olika skäl kanske måste skärpa lagstiftningen eller justera lagstiftningen och det egna företaget kan vara, eller indirekt blir, inblandat. Mats Odell säger att man kan avstå från att delta i sådana beslut. Men det är klart att det här har en väldigt vid innebörd i sådana fall. Där är väl lagstiftningen tydlig. Men just när det gäller säkerhetsavståndet undrar jag om Mats Odell - med tanke på hur Mats Odells partivänner i oppositionssituationen under föregående mandatperiod ideligen talade om säkerhetsavstånd - tycker att han själv uppfyller vad som ligger i begreppet säkerhetsavstånd just i det fall som vi i dag diskuterar. Där skulle jag vilja ha ett svar.

Anf. 24 Mats Odell (Kd)
Fru talman! Vi i detta hus stiftar lagar. Regeringen lägger fram förslag. Riksdagen granskar och godkänner eller avslår lagförslag från regeringen. Sedan har vi ett konstitutionsutskott som granskar statsrådens ämbetsutövning. Just det förhållande som Peter Hultqvist och Sven-Erik Österberg tar upp är av en partikamrat till er anmält till riksdagens konstitutionsutskott. Är det inte rimligt att utskottet då får pröva detta? Jag menar att den prövning som har gjorts av juristerna på Finansdepartementet är tydlig i den delen att det inte finns någon generell jävssituation, utan det kommer att prövas från fall till fall - som för alla statsråd. Om det finns minsta risk för en jävssituation deltar man inte i ett sådant beslut. Det är en självklarhet. Mot bakgrund av det Sven-Erik Österberg här tar upp förstår jag att ni i den förra regeringen känner att ni granskades väldigt hårt, så nu ska vi minsann bli granskade lika hårt. Det har jag full förståelse för. Jag får naturligtvis med glatt humör ha de här debatterna. Men jag ser med spänning fram emot vad konstitutionsutskottet kommer att säga i den här frågan.

Anf. 25 Sven-Erik Österberg (S)
Fru talman! Jo, det är riktigt att frågan är anmäld till konstitutionsutskottet. Men det som var av intresse i dag och som gjorde att jag gick hit för att lyssna på debatten var att jag ville höra Mats Odells egen inställning - om Mats Odell som statsråd tycker att det finns ett problem i den uppkomna situationen, att detta är störande i utövandet av hans uppdrag som statsråd och ansvarig bland annat för länsstyrelserna och den lagstiftning med vilken det bolag han är 30-procentig ägare i ska granskas. Jag var alltså intresserad av att höra Mats Odells egna synpunkter på detta. Efter vad jag så här långt i interpellationsdebatten förstått har Mats Odell inte minsta känsla för att det här på något sätt skulle vara störande. I stället hänvisar han till lagen och säger att det är helt i enlighet med vad lagen föreskriver. På så sätt kan han inte se några problem. Men jag är intresserad av att få veta om detta med säkerhetsavstånd är uppfyllt, som Mats Odell ser saken. Ser han inga bekymmer i den här delen? Mats Odell har ytterligare en chans att bemöta det, men så här långt tycker jag mig se att Mats Odell inte ser några som helst problem för sin del. Till sist: Den ganska känslomässiga beskrivning som Mats Odell här försökte förmedla kring sin relation till bolaget kan jag av mänskliga skäl och på många sätt förstå. Sådana situationer kan uppkomma. Men det är ingen förmildrande omständighet i den situation som Mats Odell befinner sig i. Det kan aldrig sägas att det är förmildrande att Mats Odells föräldrar en gång startade företaget. Det har ingen som helst betydelse i det här fallet. Jag vill alltså avslutningsvis höra vad Mats Odell har att säga på den här punkten.

Anf. 26 Mats Odell (Kd)
Fru talman! Jag är glad över den omsorg om mitt känsloliv som Sven-Erik Österberg visar. Det känns hedrande. Det är väl så att statsråd inte kan gå efter sitt eget känsloliv. Det tror jag inte att de socialdemokratiska statsråden gjorde när de kände sig på det sätt som Sven-Erik Österberg upplever. Jag vet inte om de vidtog några åtgärder med anledning av att den dåvarande oppositionen ställde interpellationer till dem. Jag kan inte bedöma det. För min del är känslolivet underordnat. Jag lever efter de lagar som riksdagen stiftar och just nu handlar det om hur konstitutionsutskottet uttolkar dem i mitt fall.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.