Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

kvinnoorganisationernas centrala verksamhet

Interpellation 2002/03:199 av René, Inger (m)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-02-21
Anmäld
2003-02-21
Besvarad
2003-03-04
Sista svarsdatum
2003-03-14

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 21 februari

Interpellation 2002/03:199

 av Inger René (m) till vice statsminister Margareta Winberg om kvinnoorganisationernas centrala verksamhet

Varje år beslutar regeringen om att fördela statsbidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet. Bidraget ska användas till kostnader för den centrala verksamheten samt till förnyelse och utveckling av verksamheten. Under de senaste åren när bidragen fördelats utgick inget stöd till moderatkvinnorna och vänsterkvinnorna @ de två politiska kvinnoorganisationer som har tagit ett seriöst grepp kring förnyelse och utveckling av verksamheten. Centerkvinnorna, Kristdemokratiska Kvinnoförbundet och Sveriges Socialdemokratiska kvinnoförbund har däremot under åren beviljats bidrag på flera miljoner kronor!

Det utmärkande för de organisationer som för närvarande beviljas statsbidrag är att de fortfarande arbetar efter mycket traditionella organisationsformer. Man valde bort de två politiska partier som vitaliserat sina strukturer. Man kan inte bortse från risken att regeringen genom denna politik bidragit till en konservering av gamla organisationsmodeller, i stället för en vitalisering bland annat av det politiska arbetet ur ett kvinnoperspektiv.

När beslutet fattades att omvandla det gamla moderata kvinnoförbundet till en modern nätverksorganisation gjordes grundliga genomgångar för att säkra nätverkets fortlevnad. Till detta hör att man också undersökte möjligheten till att även fortsättningsvis få ta del av de statsbidrag som delas ut till kvinnoorganisationer. Svaret man då fick från företrädare från regeringen var att bidraget inte var hotat. Den förändrade organisationsmodellen applåderades då den ansågs modern och potentiell för att öka kvinnors deltagande i politiken.

Moderata kvinnoförbundet har efter ett omfattande omprövningsarbete omvandlats till en nätverksorganisation inom Moderaterna. Moderatkvinnorna har egna beslutsorgan i form av nationellt råd och styrelse och i varje län finns länsansvariga. Arbetet bedrivs i nätverk, föreningar eller projektgrupper. Verksamheten inte minst vad gäller kvalificerad ledarskapsutbildning är omfattande. Anledningen till förändringen är att förenkla för engagemang i politiken. Kraften ska inte behöva läggas på att organisatoriskt hantera föreningsuppdraget. I stället ska engagemanget kunna riktas mot det väsentliga, att driva politik ur ett kvinnoperspektiv. Att rekrytera, engagera och utbilda kvinnor för att få bredare engagemang i moderat politik.

För närvarande missgynnas alltså moderatkvinnorna ekonomiskt jämfört med de flesta andra politiska kvinnoorganisationer.

Vilka åtgärder avser jämställdhetsministern att vidta för att ekonomiskt säkra arbetet i de politiska kvinnoorganisationerna oavsett organisationsform?

Debatt

(6 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2002/03:199, kvinnoorganisationernas centrala verksamhet

Interpellationsdebatt 2002/03:199

Webb-tv: kvinnoorganisationernas centrala verksamhet

Protokoll från debatten

Mona Sahlin (S)
Anf. 8 Mona Sahlin (S)
Herr talman! Jag får tacka för det väldigt defensi- va svar som jag fått. Det är ganska exakt ett år sedan riksdagen tog beslutet att inrätta Statens bostads- nämnd, som gör det möjligt att ge bidrag till kommu- ner som har problem med sina bostadsföretag. Det står dock i propositionen att det också finns möjlig- heter att ge direkt bidrag till bostadsföretagen. Riks- dagen fattade sedan också beslut härom. Jag kan direkt säga att Moderaterna inte var med på detta. Man kan förstå att det då någonstans blir en kon- kurrenssnedvridning. Ett kommunalt bostadsföretag som har problem och som får ta bort en del av sitt bostadsbestånd ligger faktiskt bättre till än ett privat företag som måste har kvar hela sitt bostadsbestånd. Vi vet samtidigt att det finns ganska mycket utländskt ägande på den privata sidan när det gäller bostäder här i Sverige. De äger kanske inte bostäderna helt, men de är delägare i olika bostadsföretag som finns i Sverige. Det är märkligt att regeringen inte anmälde att man skulle göra detta till EU, eftersom det har både med statsstödsregler och med konkurrensregler att göra. När jag läser svaret tycker jag att hela argumente- ringen för varför regeringen inte gjorde något för ett år sedan har fallit. Det står, som statsrådet själv läste upp, att när regeringen lade förslaget gjorde man den bedömningen att det här var något som medlemssta- terna sköter själva. Det var det statsrådet sammanfat- tade med. Ändå slutar det med att man anmäler det nya stödet som ska komma till EU-kommissionen. Då har ju all argumentering fallit för varför man inte gjorde det förra gången. Om man var så säker på att medlemsstaterna själv sköter sin bostadspolitik så behöver man ju inte anmäla det den här gången hel- ler. Jag tror inte att regeringen är så helt övertygad om att man gjorde rätt förra gången. Det är ju bra att man skickar iväg det nu. Egentligen skulle jag vilja höra argumenteringen för varför det inte är något statsstöd. Har det inte med konkurrens att göra? Är det inte konkurrenssnedvri- dande att kommunala bostadsföretag kan bli befriade från betungande delar av sitt bostadsbestånd medan privata företag inte kan bli det? Är inte det ett stats- stöd till en väldigt liten del av en marknad? De frå- gorna skulle jag faktiskt vilja få svar på av statsrådet. Jag kan till slut konstatera att på något sätt har väl statsrådet kanske krupit till korset och erkänt att det är statsstöd och konkurrenssnedvridande.
Inger René (M)
Anf. 9 Inger René (M)
Herr talman! Man kan ha olika uppfattningar om det här är ett defensivt eller offensivt svar. För mig är det ett offensivt svar. Genom de åtgärder som vi har vidtagit för att hantera problemet med kommunernas tomma lägenheter tar vi ett statligt ekonomiskt an- svar. Vi betraktar inte det som en fråga som rör EG- rätten. Statens bostadsnämnd och de åtgärder som riks- dagen i fjor fattade beslut om är ju en fortsättning på det arbete som vi har bedrivit under ett antal år ge- nom Bostadsdelegationen. Genom Bostadsdelegatio- nen har vi gett ett stöd på drygt 2 miljarder kronor för att kunna hantera problemet i kommuner med många tomma lägenheter i sina allmännyttiga företag. Nu vet jag ju att Moderaterna har ställt sig vid si- dan av det stödet och sagt att staten inte ska gå in och ta något ansvar för den ekonomiska situation som många kommuner har hamnat i till följd av de tomma lägenheterna, utan det är upp till kommunerna att hantera problematiken på egen hand. För mig är det självklart att staten hjälper kommuner som har ham- nat i en utsatt situation på grund av befolknings- minskningar och den regionala obalans som ju har vuxit fram i Sverige. Det är väldigt naturligt att staten går in och tar ett ekonomiskt ansvar och stöder kom- munerna i deras roll som ägare av kommunala bo- stadsbolag. Jag ser detta också som en viktig åtgärd för att skapa balans på de lokala bostadsmarknaderna. Jag tror att de privata fastighetsägarna, som genom sina organisationer anmält det här till EU-kommissionen, har begått ett väldigt stort misstag. Om man hade tänkt efter hade man kanske kommit till en annan slutsats. Genom de här åtgärderna åstadkommer vi en balans på den lokala bostadsmarknaden som natur- ligtvis också i sin förlängning gynnar de privata fas- tighetsägarna. Jag vill understryka än en gång att det stöd som staten ger, det ger vi till kommunerna i deras egen- skap av ägare av kommunala bostadsbolag, och det är ett stöd som är nödvändigt för att den övriga kommu- nala verksamheten inom vård, skola och omsorg inte ska drabbas genom de åtaganden som kommunen har gentemot sina kommunala bostadsföretag och genom problemet med de tomma lägenheterna. Sammanfattningsvis: Regeringen gör ingen annan bedömning i dag än vad vi gjorde när vi lade fram förslaget till riksdagen om att inrätta Statens bostads- nämnd och ge Statens bostadsnämnd de verktyg som de har fått för att kunna hjälpa kommuner i en utsatt situation.
Mona Sahlin (S)
Anf. 10 Mona Sahlin (S)
Herr talman! Statsrådet använde större delen av sin tid till att argumentera för varför kommuner ska få hjälp när de har problem med sina bostadsföretag. Det är egentligen inte det min fråga handlar om. Min fråga handlar om ifall regeringen har handlat rätt när man inte anmälde det här till EU-kommissionen. Det är det min fråga handlar om. Som en parentes ska jag tala om att statsrådet har fel när han säger att Moderaterna inte vill hjälpa kommuner som har ekonomiska problem. Vi har fördelat pengarna just för att hjälpa kommuner som har ekonomiska problem. Men om man läser i propo- sitionen som sedan också låg till grund för riksdagens beslut så står det klart och tydligt att man kan ge bidrag direkt till bostadsföretagen. Det står så. Man kan läsa sida upp och sida ned om detta. Jag tror inte att jag behöver citera det. Det borde statsrådet själv känna till. Det står att man kan göra det, och det är en helt annan sak, därför att då snedvrider man faktiskt konkurrensen. Det här kan inte något privat bostads- företag åtnjuta. Dessutom är bostadsmarknaden inte bara en angelägenhet för Sverige eftersom det finns utländskt ägande i bostadsföretagen, och det är något som regeringen totalt har missat. Det sägs också på flera ställen att de bostäder som man tar bort från marknaden inte ska användas som bostäder igen. Så är det inte. Jag har exempel från Klippan, Ljungbyhed, där man har sålt det som man har fått hjälp att ta bort från det kommunala bostads- företaget till danskar för att de ska använda det till att bo i. Då är det ju fortfarande kvar på marknaden, och det är en väldigt illojal konkurrens. Det är mycket anmärkningsvärt, vill jag säga, att det går till på det här sättet. Om nu statsrådet och regeringen var så övertyga- de om att man gjorde rätt förra gången: Varför an- mäla det den här gången? Statsrådet hör ju att han pratar emot sig själv. Om ni var så övertygade behöv- de ni väl inte göra det den här gången heller? Själv- fallet skulle ni ha gjort det redan förra gången, och det är bra att ni gör det den här gången.
Inger René (M)
Anf. 11 Inger René (M)
Herr talman! Jag vill än en gång konstatera att Moderaterna inte har velat bidra till att hjälpa kom- muner i en utsatt situation. Ni avslog de insatser som vi gjorde via Bostadsdelegationen. Ni var också star- ka motståndare till inrättandet av Statens bostads- nämnd. Jag ska inte vidga den här debatten till att handla om Moderaternas uppfattning om det allmän- na generella stödet till kommunsektorn, annars skulle det också kunna föranleda en lång diskussion om hur Moderaterna ser på kommunernas handlingsutrymme framöver. De avtal som har ingåtts genom dåvarande Statens bostadsdelegation - det nämndes några exempel här, till exempel Klippan - har Statens bostadsnämnd i dag i uppdrag att följa. Är det så att kommunerna bryter mot de ingångna avtalen så finns det också förpliktelser och möjligheter i avtalen att kräva åter- betalning av pengar eller andra åtgärder för att rätta till förhållandena. Det är Statens bostadsnämnd som har den uppgiften. Jag vill också, herr talman, kommentera det som Marietta tar upp om att vi, när det gäller det särskilda investeringsstödet har anmält ärendet till EU- kommissionen. Ja, vi gjorde det, inte för att det var den minsta tveksamhet i vår bedömning utan för att undanröja varje osäkerhet som kan uppstå på mark- naden mot bakgrund av att Fastighetsägarföreningen har medverkat till att anmäla det tidigare ärendet. Det är för att inte skapa osäkerhet på marknaden. Vår bedömning är alldeles entydig: Det investeringsstöd som vi nu avser att genomföra och som vi kommer att presentera för riksdagen före den 20 mars står på intet sätt i strid med EG-fördraget.
Mona Sahlin (S)
Anf. 12 Mona Sahlin (S)
Herr talman! Jag förstår att statsrådet gärna vill diskutera andra saker än vad det här verkligen handlar om. Brevet som kom från Europeiska kommissionen till regeringen säger ju ganska entydigt att verksam- het på bostadsuthyrningsmarknaden omfattar olika artiklar i EG-fördraget om kontrollregler avseende statligt stöd. Man påtalar också att man måste föran- mäla detta och också att det har med konkurrensen att göra. Ändå bortser statsrådet här från att det finns ett konkurrensförhållande mellan de kommunalt ägda bostadsföretagen och de privat ägda bostadsföretagen i kommunerna och att man har satt det ur spel genom att ge stöd till de kommunala bostadsföretagen. Det tycker jag är väldigt allvarligt. Statsrådet säger att Statens bostadsnämnd har möjlighet att vidta någon form av åtgärder, sanktio- ner, mot kommuner som inte lever upp till det avtal man har träffat. Vi besökte Statens bostadsnämnd för inte så länge sedan. Jag fick då inte intrycket att man hade några sanktionsmöjligheter. De tyckte inte själ- va att de hade några tänder så att de kunde göra nå- gonting. Statsrådet kanske vet bättre än dem. Jag kände att de inte kunde göra någonting egentligen. Jag kan bara konstatera att statsrådet inte verkar vara beredd att göra någonting åt det förhållande som redan råder. Jag tänkte att statsrådet skulle ha sagt att man skulle se över frågan så att stödet inte blir kon- kurrenssnedvridande och att det följer EU:s stats- stödsregler. Men det svaret har jag absolut inte fått. Det enda positiva besked jag har fått är att man i kommande förslag anmäler detta till EU- kommissionen så att kommissionen får en chans att titta på det. Det är ett erkännande av att man har gjort fel redan för ett år sedan. Det är att krypa till korset.
Inger René (M)
Anf. 13 Inger René (M)
Herr talman! Nina Lundström har frågat mig vad jag avser vidta för åtgärder för att staten i egenskap av markägare ska erbjuda billig mark till bostadsbyg- gande i enlighet med de krav som jag har ställt på kommunerna i tillväxtregioner samt om jag avser vidta åtgärder för att ändra ägardirektiven för Civitas Holding AB och dotterbolaget Vasakronan. Det är bra att bostadsfrågorna i sina olika skepna- der skapar ett så stort intresse och engagemang runt om i landet. Bostadsfrågorna har kommit i fokus de senaste åren och det är min uppfattning att det är en av de viktigaste frågorna på den politiska agendan just nu. Regeringen agerar på många olika sätt för att skapa förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande av främst hyresrätter som kan efterfrågas av bredare befolkningsgrupper, inte minst ungdomar. Regeringen arbetar aktivt för att råda bot på den brist på byggbar mark som råder i tillväxtregionerna. En arbetsgrupp i Regeringskansliet har gjort en in- ventering av mark i Stockholms län, ägd av statliga bolag och myndigheter, som skulle kunna göras till- gänglig för bostadsbebyggelse. En ny modern stadsdel med bostäder och arbets- platser avses bli uppförd på den mark som innehas av Vasallen AB på gamla Tullinge flygplats i Botkyrka kommun. Vid kontakter med kommunen har fram- kommit att ambitionen är att det på området ska upp- föras en varierad och blandad bebyggelse med såväl egnahem som bostadsrätter och hyresrätter. En sådan inriktning ligger väl i linje med regeringens bostads- politiska ambitioner. Landshövdingen i Stockholms län har fått ett upp- drag rörande ökat bostadsbyggande i Stockholms län. Som en del i uppdraget gäller att landshövdingen ska undersöka möjligheterna för kommunerna att förvär- va statlig mark för bostadsbyggande. Landshövdingen ska se över statliga markinnehav samt även vissa statliga bolags innehav, exempelvis Vasallen AB och Jernhusen AB, och medverka till att överenskommel- ser träffas om försäljning av marken för bostadsän- damål. Uppdraget kommer att redovisas till regering- en under mars månad. Den brist på byggbar mark som finns i tillväxtre- gionerna har sin förklaring i att under en lång följd av år har de stora rikstäckande byggentreprenadföreta- gen metodiskt förvärvat mark i attraktiva lägen i landets större tillväxtcentra. Enligt Byggkommissio- nen innehar de fyra största byggföretagen i dag byggrätter för mer än 60 000 lägenheter runt om i landet. Marken, som ofta förvärvats till höga priser, används för att i egenutvecklade projekt producera bostadsrätter och sedan sälja dessa till en bostads- rättsförening, som även den bildats av byggföretaget. Priserna på de färdiga bostadsrätterna bestäms av bostadsrättsmarknaden och har ofta hamnat på nivåer som vida överstiger produktionskostnaderna. Följden har blivit att såväl markpriserna som byggpriserna drivs upp. Jag vill betona att det är kommunerna som genom sitt planmonopol har ansvaret för markanvändningen i respektive kommun. Genom ett strategiskt markin- nehav, en aktiv markpolitik med bland annat markan- visningar och exploateringsavtal och en god planbe- redskap kan kommunerna påverka upplåtelseform och utformning av bebyggelsen. Självklart ska de statliga bolagen medverka till att de kommunala pla- nintentionerna uppnås. Motsvarande ansvar åligger även andra markinnehavare för att medverka till ett ökat bostadsbyggande.

Intressenter

Frågeställare

Inger René
Inger RenéModeraterna

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.