Kvaliteten inom sfi-undervisningen
Interpellation 2015/16:148 av Jenny Petersson (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2015-11-05
- Överlämnad
- 2015-11-06
- Anmäld
- 2015-11-10
- Svarsdatum
- 2015-11-17
- Besvarad
- 2015-11-17
- Sista svarsdatum
- 2015-11-20
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Aida Hadzialic (S)
Sfi är obligatoriskt för alla som kommer som flyktingar och en förutsättning för att få etableringsersättning. Regeringen har nu föreslagit ett antal åtgärder för att flyktingar snabbare ska få undervisning i svenska; bland annat vill man öppna för att även asylsökande ska få undervisning. Det är ett välkommet omtänkande, men det kan omöjligen fungera i praktiken när nu så många söker sig till Sverige samtidigt som bristen på sfi-lärare redan är stor.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Aida Hadzialic:
– Vilka konkreta förändringar avser statsrådet och regeringen att genomföra vad gäller sfi-undervisningen?
– Hur kommer statsrådet att se till att kvaliteten i sfi-undervisningen säkras?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:148
Webb-tv: Kvaliteten inom sfi-undervisningen
Dokument från debatten
- Tisdag den 17 november 2015Kammarens föredragningslistor 2015/16:28
- Protokoll 2015/16:28 Tisdagen den 17 novemberProtokoll 2015/16:28 Svar på interpellation 2015/16:148 om kvaliteten inom sfi-undervisningen
Protokoll från debatten
Anf. 127 Statsrådet Aida Hadzialic (S)
Herr talman! Jenny Petersson har frågat mig vilka konkreta förändringar jag och regeringen avser att genomföra vad gäller sfi-undervisningen och hur jag kommer att se till att kvaliteten i sfi-undervisningen säkras. Frågorna ställs mot bakgrund av att regeringen nu öppnar för att även asylsökande ska få undervisning.
Jag antar att den undervisning i svenska för asylsökande som Jenny Petersson syftar på är den särskilda folkbildningsinsats för asylsökande och vissa andra nyanlända som studieförbunden kan tillhandahålla och som finansieras genom statsbidrag som fördelas av Folkbildningsrådet i dialog med Migrationsverket.
Detta är en undervisning som ger en möjlighet för människor att börja lära sig svenska och stärka sina kunskaper om det svenska samhället redan innan de flyttar ut i ett permanent boende i en kommun. Den konkurrerar inte på något sätt om resurserna för sfi-undervisningen.
Kommunen är huvudman för sfi och ansvarar för att den håller hög kvalitet. För detta krävs tillgång på lärare med rätt behörighet och hög kompetens, och som Jenny Petersson påpekar är bristen på sfi-lärare stor. Därför har regeringen i budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1) föreslagit att 100 miljoner kronor avsätts för 2016 och beräknat motsvarande belopp per år från och med 2017 för insatser som bland annat ska motivera fler att vilja bli lärare inom detta område och se till att fler lärare fördjupar sin kompetens i ämnet svenska som andraspråk.
Att öka andelen behöriga lärare är ett sätt att upprätthålla och stärka kvaliteten i sfi-undervisningen. Ett annat sätt är att ge sfi-lärare kompetensutveckling som gör att de på ett bättre sätt kan anpassa sin undervisning till varje elev. Regeringen har därför gett Skolverket i uppdrag att ta fram ett stödmaterial om alfabetisering. Skolverket har också i uppdrag att arbeta med att attrahera fler att vilja bli sfi-lärare samt att motivera lärare som arbetar inom sfi att stärka sin kompetens genom kompetensutveckling i svenska som andraspråk.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fler människor än någonsin tidigare söker asyl i Sverige. Det pågår ett intensivt arbete för att hantera de stora utmaningar som en så snabb befolkningstillväxt medför. En viktig del i det är att öka kapaciteten och fortsätta att stärka kvaliteten inom sfi-undervisningen.
Anf. 128 Jenny Petersson (M)
Herr talman! Som gymnasie- och kunskapsminister Aida Hadzialic - jag säger alltid fel; förlåt, Aida! - säger i sitt svar har jag frågat vilka konkreta förändringar regeringen avser att göra när det gäller sfi-undervisningen. Regeringen har föreslagit ett antal åtgärder för att flyktingar snabbare ska få undervisning i svenska. Man vill bland annat öppna för att även asylsökande ska få undervisning. Det välkomnar jag jättemycket. Jag gillar det omtänkandet. Men det gör också att min fråga är ännu mer berättigad.
När det nu är fler som behöver stöd av sfi-lärare, på vilka bristen redan i dag är stor, undrar jag vilka ytterligare förslag eller förändringar som kommer. Jag anser inte att det som regeringen framför är tillräckligt. Det är inte bara jag som är orolig för detta. Bland annat har Marcus Strömberg, vd för Academedia, som är en av sfi-branschens största aktörer, framfört sin oro i Dagens Industri över bristen på sfi-lärare. Han anser att man behöver utbilda fler lärare. Detta påverkar kvaliteten för de elever som ska undervisas. Det är också redan i dag en ojämlik fördelning av sfi-utbudet mellan Sveriges kommuner. Detta måste åtgärdas, anser jag. Dessutom måste flexibiliteten öka.
Det krävs en omprövning på sfi-området. Vi i Moderaterna har till exempel lagt fram ett förslag om sfi på distans. Jag vet att det sker. Men det handlar också om undervisning via webben och på obekväma tider. Det är väldigt viktigt. Man ska kunna läsa kurser och gå vidare. Jag vet att det där redan går och att det är förslag. Men det behövs som sagt fler förslag på det här området.
Därför undrar jag åter vilka fler konkreta förslag Aida Hadzialic tänker genomföra.
Anf. 129 Statsrådet Aida Hadzialic (S)
Herr talman! Jag tackar Jenny Petersson för interpellationen och följdfrågan.
För det första kan man säga att regeringen har fått ett tufft arv att hantera. De senaste åren har situationen för sfi-undervisningen varit tuff. Det har varit en stor lärarbrist. Men - handen på hjärtat - så har det varit under många år. Jag vill inte peka finger åt något håll, utan konstaterar helt enkelt att det har funnits problem för den här verksamheten väldigt länge, trots att de insatser som görs av lärarna, rektorerna och andra i skolan dagligdags är väldigt bra. Vi har som sagt en lärarbrist som rått väldigt länge. Problemet har intensifierats med anledning av alla de nyanlända som kommer nu.
Det regeringen redan har gjort, bara under det första året sedan vi tillträdde och trots den parlamentariska situationen, är att vi har infört något som heter svenska från dag ett, vilket innebär att nyanlända ska få lära sig svenska redan under asyltiden. De får också samhällsorientering, så att de lär sig mer om det svenska samhället.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi vet nu att drygt 40 000 individer har fått möjlighet till detta. Det är en fantastisk insats. Språket är nyckeln in i samhället. Vi har också avsatt resurser, precis som jag beskrev. Det är 100 miljoner för att öka rekryteringen av fler lärare och ge fler möjlighet att bli behöriga.
Vi har gjort sfi:n mer yrkesinriktad så att människor ska kunna läsa svenska samtidigt som de läser exempelvis en utbildning för att bli svetsare eller byggarbetare så att nyanlända ska kunna etablera sig i samhället än fortare.
Vi bereder nu förslag om uppbyggnad av ett nationellt sammanhållet valideringssystem. Jag hoppas att kunna återkomma med det i början av nästa år. Delkomponenter kommer att offentliggöras redan nu under hösten.
Redan under det första året sedan regeringen tillträdde har mycket gjorts som jag tror kommer att vara viktigt för att vi ska kunna ta ett steg framåt för sfi-verksamheten.
Vi har också givit Skolverket i uppdrag att ta fram en digitaliseringsstratregi som omfattar förskolan och grundskolan men också en specifik strategi för gymnasieskolan och vuxenutbildningen.
Det handlar om att se hur de digitala verktygen kan användas än bättre för att undervisningen ska bli mer kvalitativ. Detta kommer självfallet också sfi-eleverna och sfi-undervisningen till del.
Anf. 130 Jenny Petersson (M)
Herr talman! Jag tackar för dina svar, Aida Hadzialic. Du svarade bland annat på frågan om flexibiliteten, utbildning på distans via webben och obekväma arbetstider. Det är steg i rätt riktning.
I Halland jobbar man med det som Aida lyfte fram. Det börjar gälla från nyår. Man arbetar fram en arbetsmetod med studiecirklar där människor från dag ett ska få direkt samhällsinformation. Det är ett steg i rätt riktning.
Däremot är läget ansträngt när det gäller sfi. Det låter som att regeringen säger att läget är under kontroll. Jag håller inte med om att läget är under kontroll. Man måste göra mer.
Det är bra att regeringen nu skaffar sig kontroll. Till exempel börjar den nya lagen om sfi- och vuxenutbildning att gälla den 1 januari 2016. Därför är det jätteviktigt att regeringen skaffar sig kontroll över läget.
Jag vet att sfi-lärare jobbar väldigt hårt och gör allt vad de kan för att bidra med det som de ska göra i undervisningen i yrkeskåren. Det är absolut inte det som mina frågor handlar om. Det gäller snarare vad ansvariga i regeringen gör på området.
Aida nämner också att det ska bli en validering nationellt. Det är ytterligare ett moderat förslag att Skolinspektionen måste ges möjlighet att granska samtliga utbildningar inom ramen för sfi i syfte att stärka utbildningen så att man inte ska ha ojämlikheten i den sviktande kvaliteten i Sverige runt om i kommunerna.
Det är några förslag som jag lyfte fram som man bör jobba vidare med. Det låter som att regeringen tror sig ha kontroll. Men jag är orolig för läget. Vi får inte ha ett ökande utanförskap utan ska snarare ha ett minskat utanförskap. Här är sfi och språket en mycket viktig nyckel.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Man kan också bygga ännu fler broar mellan arbetsmarknad och sfi. Jag är lite nyfiken. Finns det några konkreta förslag på området för hur man kan arbeta med just broar mellan arbetsmarknad och sfi? Det har visat sig vara en nyckel på detta område.
Anf. 131 Statsrådet Aida Hadzialic (S)
Herr talman! Precis som jag sa här innan har vi gjort sfi:n mer yrkesinriktad. Människor ska kunna kombinera sin språkundervisning med yrkesutbildningar på ett annat sätt än vad som har varit fallet tidigare. Det kommer att göra att etableringstiden kortas.
Vi har sett till att nyanlända ska få lära sig svenska från dag ett. Vi bygger ut den kapaciteten än mer. Förra torsdagen redogjorde finansministern för att vi nu lägger än mer resurser på att verksamheten ska kunna byggas ut.
Vi ämnar också se till att kapaciteten för hela vuxenutbildningen byggs ut markant. I budgetpropositionen för 2016 säger vi att vi vill bygga upp yrkesskolan med 20 procent. Vi vet att nio av tio som tar sig igenom en sådan utbildning får jobb efteråt. Det kommer att betyda mycket för de nyanlända men också många andra.
Vi vill se till att den yrkesinriktade vuxenutbildningen får permanenta och långsiktiga förutsättningar för att alla ska få en möjlighet att läsa in en yrkesinriktad gymnasieutbildning.
Jag vill också se till att alla har en chans att läsa in en gymnasieutbildning generellt. Så är icke fallet i dag. Det beror på vilken ort du bor på eller var någonstans i livet du befinner dig. Det är väldigt avgörande för om du ska få läsa in en gymnasieutbildning. Vi vet att drygt 400 000 individer omfattas av problemet i dagsläget. Den som inte har gått färdigt gymnasiet har också väldigt svårt att etablera sig på arbetsmarknaden.
Genom att vi genomför alla dessa reformer som jag nu talar om, vilka är finansierade i regeringens budgetproposition, kommer vi att se till att kopplingen mellan etablering och arbetsmarknadens funktionalitet kommer att förstärkas. Jag ser med tilltro på många av de saker som vi nu genomför.
Sedan ställdes frågan om vi nu har kontroll på läget. Det vill jag hävda. Situationen är ansträngd. Problemet har som sagt funnits under många år. Nu kommer det fler människor än någonsin. Jag får i princip dagliga rapporter från departementet där man har en tillsyn över situationen runt om i landet.
Man menar på att våra hjältar till lärare och verksamhetsföreträdare får det att gå ihop på ett bra sätt. Med det är inte sagt att vi inte kan och ska göra mer, för det ska vi.
Anf. 132 Jenny Petersson (M)
Herr talman! Gymnasie- och kunskapsministern Aida Hadzialic säger, precis som arbetsmarknadsminister Ylva Johansson sagt vid ett flertal tillfällen, att yrkesprogrammen behövs och är bra och att de bör växa. Samtidigt visar färska siffror att de tvärtom minskar. Min fråga blir: Vad gör ministern åt detta? Sedan talar Aida Hadzialic om hjältarna, sfi-lärarna. Jag har ytterligare en fråga. Varför ingår inte sfi-lärare i lärarlönelyftet?
Anf. 133 Statsrådet Aida Hadzialic (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Läget är att resurserna är begränsade, Jenny Petersson. Regeringen prioriterar i dagsläget en höjning av lönerna för grundskollärarna och gymnasielärarna. Skolan generellt har en väldigt stor lärarbrist. Man räknar med att det kommer att saknas 65 000 lärare fram till 2020. Om inte trenden ändras kommer vi troligtvis ha ett stort problem framför oss.
Vi måste se till att våra barn och ungdomar får de allra bästa förutsättningarna. Det är läraren som är nyckeln till kunskap. Det är därför som regeringen nu ser till att vi ger lärarna en belöning för den insats de gör. Vi vill därmed också göra yrket mer attraktivt. Min omedelbara tanke när Jenny Petersson ställer frågan är: Varför gör inte Moderaterna några satsningar över huvud taget för att höja lönerna för lärarna? Kan Jenny Petersson svara på den frågan?
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.