Kunskapskravet vad gäller allemansrätten

Interpellation 2019/20:332 av Cassandra Sundin (SD)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-02-12
Överlämnad
2020-02-13
Anmäld
2020-02-14
Svarsdatum
2020-02-21
Besvarad
2020-02-21
Sista svarsdatum
2020-03-05

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Utbildningsminister Anna Ekström (S)

 

I Skolverkets senaste ändringsförslag till kurs- och ämnesplaner har man valt att ta bort de kunskapskrav som gäller allemansrätt och orientering. Dessa ämnen finns visserligen kvar under innehåll, men då de inte längre finns med under kunskapskrav riskerar de att prioriteras ned eller bort till förmån för delarna som utgör kunskapskrav. Detta är högst anmärkningsvärt och mycket problematiskt.

Allemansrätten är viktig för den enskilda individen men också för turismen, många föreningar och organisationer, samt för förståelsen för vår natur. Inte minst är den oerhört viktig för friluftslivets förutsättningar, folkhälsa och för såväl natur- som kulturarv. Förståelse för allemansrätten ökar också kunskapen och förståelsen för vad man får och inte får göra i förhållande till äganderätten.

Det är viktigt att kunskap om allemansrätten prioriteras som den nyckel till naturförståelse den utgör. Kunskaperna om allemansrätten behöver öka, inte minska.

Med anledning av ovanstående är min fråga till utbildningsminister Anna Ekström:

 

Avser ministern och regeringen att verka för att kunskapskravet vad gäller allemansrätten ska bibehållas eller kommer förslaget om ett borttagande att accepteras?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2019/20:332, Kunskapskravet vad gäller allemansrätten

Interpellationsdebatt 2019/20:332

Webb-tv: Kunskapskravet vad gäller allemansrätten

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 1 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Fru talman! Cassandra Sundin har frågat mig om jag och regeringen avser att verka för att kunskapskravet vad gäller allemansrätten ska bibehållas eller om förslaget om ett borttagande kommer att accepteras.

Svensk skola ska fokusera på kunskap och bildning. Det är viktigt att kurs- och ämnesplanerna utgör ett bra arbetsverktyg för lärarna både vid planering av undervisningens innehåll och vid bedömning av elevernas kunskaper. Den 18 december 2019 överlämnade Statens skolverk förslag om reviderade kurs- och ämnesplaner till regeringen. Skolverkets förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet och tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna.

Jag kan inte förekomma den beredning som nu görs. För mig är det dock viktigt att kurs- och ämnesplanerna tar upp det man behöver lära sig i svensk skola. Den grundlagsskyddade allemansrätten och kunskapen om vad den innebär är viktiga frågor, och jag noterar att i Skolverkets förslag till reviderad kursplan för ämnet idrott och hälsa finns allemansrätten tydligt framskriven i det centrala innehållet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är i sammanhanget viktigt att understryka att grundskolans kursplaner består av ämnets syfte och centralt innehåll och kompletteras med kunskapskrav.

Ämnets syfte beskriver vilka kunskaper eleverna ska få möjlighet att utveckla genom undervisningen och avslutas med ett antal punkter som fungerar som långsiktiga mål.

Det centrala innehållet anger vilket obligatoriskt innehåll som undervisningen ska behandla.

Kunskapskraven anger vilka kunskaper som krävs för de olika betygen. De är formulerade utifrån de långsiktiga målen och det centrala innehållet och behöver läsas och tolkas i förhållande till syftet, det centrala innehållet och den undervisning som har bedrivits.


Anf. 2 Cassandra Sundin (SD)

Fru talman! Tack, ministern, för svaret!

Jag har viss förståelse för att ministern inte kan förekomma beredningen, men jag tycker ändå att det är rimligt att få veta ministerns ståndpunkt i denna fråga just nu. Detta har ju ändå varit aktuellt ett tag. Många röster har hörts, och många argument har lyfts fram i frågan.

Jag håller med om att svensk skola ska fokusera på kunskap och bildning. Det är också därför frågan om just kunskapskrav är så viktig. Det är självklart bra att ämnena finns i innehållet, men jag ser ändå en risk med att detta trots innehållet inte återfinns bland kunskapskraven. Det är trots allt många delar som ska avklaras under en begränsad undervisningstid, vilket gör att det finns risk för nedprioritering.

Ministern sa att kunskapskraven är formulerade utifrån de långsiktiga målen och det centrala innehållet och att de därför behöver läsas och tolkas i förhållande till syfte, innehåll och undervisning. Det öppnar för att undervisning och kunskapsförmedling kommer att se olika ut beroende på hur man väljer att tolka detta från lärarens sida.

Att tolka något är ju subjektivt från individ till individ. Detta gör att det inte är troligt att detta kommer att tolkas likadant på alla skolor i hela landet, särskilt inte med tanke på att natur och vad allemansrätten innebär i praktiken ser så olika ut beroende på var i landet man befinner sig. Det är en väsentlig skillnad mellan till exempel Stockholm och Östersund, där jag själv bor.

Det är just denna osäkerhet i fråga om hur den faktiska undervisningen kommer att bedrivas och vilka kunskaper elever kommer att ha med sig senare i livet som jag är orolig för.


Anf. 3 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Fru talman! Jag vill inleda med att slå fast att det inte råder någon som helst tvekan om att allemansrätten inte bara är en grundlagsskyddad företeelse i Sverige utan någonting som är väldigt viktigt för oss svenskar. Det råder ingen tvekan om att allemansrätten är mycket viktig. Den är så viktig att den ganska länge har varit en självklar del av skolans undervisning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det som är allemansrätten kan dessutom med fördel behandlas i flera olika ämnen. Sedan ett tag tillbaka har vi dock haft i kursplanen för idrott och hälsa att barn ska lära sig om allemansrätten.

Den som vill att svenska barn verkligen ska få till sig denna viktiga kunskap bör se till att det finns inskrivet i skolans kursplan. Det vanliga, fru talman, när man skriver kursplaner är att man anger det som är allra viktigast att undervisningen ska handla om i det centrala innehållet. Det centrala innehållet är inte valfritt. Det är inte möjligt att välja bort, utan det är statens sätt att beskriva vad undervisningen ska handla om.

Jag vill som sagt inte föregripa exakt hur dessa olika kunskapskrav och kursplaner, det centrala innehållet samt mål och syften med de olika ämnena kommer att slutligt formuleras. Vi kommer att göra detta arbete inom Regeringskansliet och tillsammans med Centern och Liberalerna. Jag kan dock försäkra att det kunskapsområde som är vår allemansrätt kommer att ha en plats i skolans undervisning - något annat vore alldeles otänkbart. Att jag sedan inte kan svara exakt på under vilken rubrik detta kommer att presenteras i de kommande kursplaneskrivningarna hoppas jag att riksdagen har förståelse för.


Anf. 4 Cassandra Sundin (SD)

Fru talman! Själva poängen med att just kunskapskraven är extra viktiga är att detta ger tydliga signaler till lärarna om vad som är viktigt att lära ut. Det blir också en principiell fråga i någon mening. Det bör vara tydligt i både innehåll och kunskapskrav vad som är viktigt att lära sig för att sedan kunna ta med sig i vuxenlivet.

Ytterligare en del i detta är att även kartkunskap saknas i kunskapskraven. Om det är någon gång som detta behövs är det i vår tid. Före den moderna teknikens intåg var det ofta en självklarhet att man på något sätt lärde sig att använda en traditionell karta. I dag, när barn och ungdomar till exempel har mobiler med navigering, kartor och gps, är det dock inte längre något man lär sig naturligt. Det är i stor utsträckning också en säkerhetsfråga, vilket jag tror att många glömmer.

Trots allt har samhället ett ansvar att förvalta det som tidigare generationer har skapat. Allemansrätten är ju på ett sätt en del av vår kultur och hjärtat i folkhemmet - gör din plikt, kräv din rätt! Vår allemansrätt är fantastisk. Möjligheten den ger att vandra, plocka bär, paddla kanot och mycket annat nästan var man vill är något unikt för Sverige och ett fåtal andra länder. Det gör dock att ansvaret som dessa möjligheter medför är något man måste värna och lyfta fram och framför allt lära ut tidigt.


Anf. 5 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Fru talman! Jag får än en gång understryka att det som vi här diskuterar inte är huruvida allemansrätten har en plats eller inte i svensk skola. Allemansrätten har en självklar plats i svensk skola.

Med all respekt för ledamotens analys av hur man bör formulera en kursplan, vilka ord som bör återfinnas under rubriken Centralt innehåll och vilka ord som bör återfinnas under rubriken Kunskapskrav, har jag nog ändå lite större förtroende för Sveriges lärare.

Sveriges lärare har ett svårt jobb. De har en tuff uppgift. Det ligger på oss som formulerar de kursplaner som lärarna ska arbeta efter att göra formuleringarna så bra som möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Skolverket har tagit fram ett förslag till kursplaner, med kunskapskrav, med centralt innehåll och med mål och syfte, och skickat ut det på en bred remiss till lärarnas organisationer och ämneslärarföreningar. Men man har också gått ut brett med möjlighet för alla Sveriges lärare, också för idrottsrörelsen och den breda och viktiga rörelsen för friluftsliv i Sverige, att komma in med synpunkter på hur kursplanerna ska vara formulerade. Jag kommer naturligtvis i detta arbete att ta stor hänsyn till vad lärarna själva tycker är bäst. Lärarna vet ju ändå bäst hur undervisningen ska bedrivas och var olika bestämmelser bör formuleras i deras styrdokument. Det vi talar om är faktiskt lärarnas arbetsredskap, och lärarna är nog bäst på att bedöma hur dessa redskap bör se ut.

Återigen, fru talman: Så länge beredningen pågår i Regeringskansliet kan jag inte göra några tvärsäkra uttalanden om hur kunskapskrav, centralt innehåll, ämne och syfte kommer att formuleras. Men jag kan försäkra alla som lyssnar på den här debatten att det absolut inte finns någon grund för påståenden om att allemansrätten på något vis inte skulle ha en plats i den svenska skolan.


Anf. 6 Cassandra Sundin (SD)

Fru talman! Sammanfattningsvis: Det allra viktigaste i den här frågan är att kunskapen om allemansrätten i dag måste öka och inte minska. För att det ska vara möjligt finns det flera åtgärder att vidta, men jag menar trots allt att skolan är den enskilt viktigaste arenan för det.

Jag skulle vilja avsluta med att citera Svenskt Friluftsliv och LRF: "Friluftslivet ökar - och det är bra. Friluftsliv och natur gör att vi mår bra. Friluftsintresserade kommer att möta markägare liksom vild natur samt brukade jordar och skogar. Och vad är då bättre än att denna information säkras redan i skolan? Vi menar att det är självklart att elever som gått ut skolan ska veta vad allemansrätten innebär - och det är lika viktigt att samma elever har kunskap om hur en karta är upplagd och också att de kan orientera sig i naturen. Att kunna orientera sig är viktigt och berör inte bara natur och friluftsliv. Kunskapen behövs även i främmande stadsmiljöer och alldeles säkert vid nödutrymningar där hänvisning bara sker med hjälp av utrymningskartor uppsatta i aktuell lokal. Att kunna tolka en karta och olika riktningar vid en brand kan vara livsavgörande. Vi uppmanar därför regeringen att inte acceptera den förändring som Skolverket föreslår utan att kunskapskraven om allemansrätten, om kartkunskap och hur man orienterar sig - behålls i åk 6 och åk 9."


Anf. 7 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Fru talman! Med viss reservation för att mitt minne kanske sviker mig tror jag att den skrivning som ledamoten läste upp kom med anledning av det förslag till nya kursplaner som var ute på remiss. Men jag ska låta det vara osagt. Jag är lite osäker på kronologin i debattinläggen här.

För mig är det viktiga att Sveriges barn och elever får en rik och bra kunskap om allemansrätten, att de vet vilka fantastiska möjligheter vi har i Sverige att komma ut i naturen och röra oss fritt i hela vårt land. Det är en viktig del av den svenska historia som vi socialdemokrater har varit med och byggt upp under 1900-talet och som har lett fram till att Sverige har blivit ett land som väldigt många ser upp till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har höga förväntningar på det arbete som vi nu ska göra med kursplaneskrivningar, kunskapskrav, centralt innehåll, ämne och syfte. Och jag kan försäkra Cassandra Sundin och alla andra som lyssnar om att allemansrätten kommer att ha en given plats i den svenska skolan. Sedan kan jag inte i det här skedet tala om exakt på vilken sida och under vilken rubrik det kommer att stå. Men jag har ett mycket stort förtroende för att Sveriges lärare, inte minst Sveriges lärare i idrott och hälsa, också framöver kommer att ta sin uppgift på stort allvar. Var det här än finns inskrivet är jag övertygad om att lärarna kommer att se till att barnen lär sig mycket.

Allemansrätten är en viktig del i Sverige. Den är en viktig del för oss svenskar, och den ska vara en viktig del i svensk skola.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.