Kunskapen om skogens betydelse

Interpellation 2012/13:342 av From, Isak (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2013-03-20
Anmäld
2013-03-20
Besvarad
2013-04-09
Sista svarsdatum
2013-04-15

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 20 mars

Interpellation

2012/13:342 Kunskapen om skogens betydelse

av Isak From (S)

till kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth (M)

Många svenskar rör sig sällan i naturen trots ett ökat intresse för ekologiska produkter samt miljö- och hållbarhetsfrågor. Det urbana samhället har gjort att det är färre människor som är medvetna om skogens betydelse för svensk välfärd och att skogen måste skötas för att den ska växa bra.

Svenska skogsägare producerar skogsråvaror av högsta kvalitet som säljs till vidareförädlingsindustrin. Det är viktigt att stimulera och utveckla nya användningsområden för både skogen och virket, eftersom det skapar nya företag och arbetstillfällen.

Det finns i dag vanföreställningar och misstro mot skogsproduktionen. Det kan delvis bero på att allt fler bor i de större städerna och att färre personer rör sig i skogen. Men en stor orsak torde vara att allt färre har sin direkta inkomst från skogen. Fortsätter den utvecklingen riskeras framtida jobb och stora ekonomiska värden i samhället, det är självklart också viktigt att fortsätta att diskutera skogen i ett framtidsperspektiv.

Sverige är det enda landet i Norden, utom Island, som inte har ett centralt skogsbruksmuseum med ett övergripande ansvar för att dokumentera skogshistoria och utvecklingen i skogsbruket. Med tanke på den enorma betydelse som skogsbruket har för Sveriges utveckling och ekonomi är detta otillfredsställande.

Skogsmuseet i Lycksele är det museum som i dag har bäst förutsättningar att fungera som en rikstäckande kunskapsbas för skogsnäringen. Men intresset att skapa ett nationellt historiskt skogsmuseum har tyvärr varit svagt i Sverige.

Avser kulturministern att ta några initiativ för att bättre ta till vara de kunskaper som finns hos skogsmuseet i Lycksele för att nationellt öka kunskapen om skogens betydelse?

Debatt

(10 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2012/13:342, Kunskapen om skogens betydelse

Interpellationsdebatt 2012/13:342

Webb-tv: Kunskapen om skogens betydelse

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 20 Kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Fru talman! Isak From har frågat mig om jag avser att ta några initiativ för att bättre ta till vara de kunskaper som finns hos Skogsmuseet i Lycksele för att nationellt öka kunskapen om skogens betydelse. Frågan om att ge Skogsmuseet i Lycksele status som nationellt museum och ge ett statligt bidrag har aktualiserats många gånger under de senaste åren genom motioner i riksdagen och skrivelser till regeringen. Jag har förstått att Skogsmuseet i Lycksele är en viktig mötesplats för det skogshistoriska arvet och skogens framtid, både genom sin verksamhet med samlingar, arkiv, forskning och specialutbildad personal och genom det av museet etablerade nätverket för skogsmuseer, skogliga samlingar, skogshistoriska sällskap samt Sveriges lantbruksuniversitet. Genom införandet av kultursamverkansmodellen finns det nu möjlighet för regionen att fördela statsbidrag till museets verksamhet. Skogsmuseet återfinns också som ett av regionens prioriterade utvecklingsområden i den gällande kulturplanen. Vid sidan av de möjligheter som tillskapats genom införandet av kultursamverkansmodellen avser jag inte att ta några initiativ i frågan. I sammanhanget bör dock också nämnas att regeringen gör omfattande insatser för att lyfta fram skogens betydelse inom ramen för satsningen Skogsriket. Ett exempel ur handlingsplanen är att Riksantikvarieämbetet arbetar med att utveckla och öka kunskapen om skogens kulturarv.

Anf. 21 Isak From (S)
Fru talman! Det är trevligt med två damer i debatten. Jag tackar kulturministern för svaret. Jag har ställt interpellationen för att jag är orolig att det finns en dålig insikt hos den borgerliga regeringen om skogens betydelse. Man blir minst sagt lite bekymrad när man hör statsministern i Davos, där han menar att industrin har mist sin betydelse. Man blir också lite bekymrad när man hör Anders Borg här i dag raljera över vårt misslyckande när den borgerliga regeringen har drygt 400 000 ute i öppen arbetslöshet. Mer än halva Sveriges landareal är skogsmark. Det är 41 miljoner hektar. Av det är 23 miljoner hektar skog, och resten är myr, berg, fjäll, åker, betesmark och bebyggelse. Trots det har det i den allmänna debatten framgått att den svenska skogen är hotad. Det alltmer urbana samhället har gjort att färre människor är medvetna om skogens betydelse för svensk välfärd och att skogen måste skötas väl för att den ska växa bra. Svenska skogsägare producerar skogsråvara av hög kvalitet som säljs till vidareförädlingsindustrin. Här är det viktigt att stimulera och utveckla nya användningsområden för både skogen och virket eftersom det skapar företag och arbetstillfällen. Branschen omsatte 216 miljarder år 2011. Förädlingsvärdet var 51 miljarder, och man sysselsatte 60 000. Exportvärdet var 128 miljarder, och man hade nyinvesteringar på 10 miljarder kronor. Det finns i dag vanföreställningar och misstro mot skogsproduktion. Det kan bero på att färre rör sig i skogen och allt fler bor i städerna. Fortsätter den utvecklingen riskeras framtida jobb och stora ekonomiska värden för samhället. Den ökade biofobin får även stora konsekvenser för friluftslivet, markägare och skogsindustrin. Hur kommer engagemanget för naturen och viltvården att påverkas om allt färre besöker skogen? Det finns önskemål om att skolan ska göra mer i dessa frågor. Men skolan enbart kommer inte att klara det uppdraget. Därför menar jag att det krävs gemensamma insatser från skolan och skogsindustrin, men det kan även ske i samarbete med kultursektorn och kanske också i samarbete med våra statliga museer. Sverige är i dag det enda land i Norden, utom Island, som inte har ett centralt skogsmuseum med ett övergripande ansvar för att dokumentera skogshistoria och utvecklingen i skogsbruket. Med tanke på den enorma betydelse som skogsbruket har och har haft för Sveriges utveckling och ekonomi är detta ytterst otillfredsställande. Skogsmuseet i Lycksele är i dag det museum som har bäst förutsättningar att fungera som en rikstäckande kunskapsbas för skogsnäringen. Men intresset för att skapa ett nationellt historiskt skogsmuseum har tyvärr varit svagt i Sverige. Museet har ett brett nätverk som omfattar skogsnäringen samt kultur- och skogshistoriska museer och även samarbete i Norden. Skogsmuseet i Lycksele har länge utbildat skogstjänstemän och maskinförare i kulturmiljövård. Det innebär att man kan ta till vara kulturminnen och kulturspår i skogen och förebygga skador på träd. Det är viktigt att höja kunskapen om skogen, inte minst ur ett kulturhistoriskt perspektiv. Den borgerliga regeringen ser de statliga bolagen enbart som vinstoptimerade resurser. Annars vore Sveaskog det statliga bolag som skulle kunna ta ett initiativ för ett fördjupat samarbete mellan skogsindustrin och skolan. Med den borgerliga regeringens statliga bolagspolitik är det inte möjligt. Men det skulle kunna vara möjligt för kulturministern att ta ett initiativ för att öka kompetensen och kunskapen om skogen.

Anf. 22 Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)
Fru talman! Jag måste börja med att tacka Isak From för att han har ställt en interpellation som handlar om Skogsmuseet i Lycksele. Det är ett jättefint museum vi har och som jag är väldigt stolt över. Det har en stor betydelse för hela Sverige och framför allt för den norra regionen. Den har funnits sedan början av 80-talet och har haft många hundratusen besökare sedan dess. Det är en viktig mötesplats för skolans värld och för utbildning, som Isak From efterlyser, och för näringslivets utveckling. Där ser vi väldigt mycket positiva effekter av att vi har ett aktivt och levande skogsmuseum i Lycksele. Vi har i dag en skogspolitik som är väldigt viktig. Vi har många små privata skogsägare. Därför är det ett ännu större incitament att fortsätta att driva på för ett aktivt och levande skogsmuseum som det vi har i Lycksele. Jag måste få berätta något. Jag besökte Norra Skogsägarna förra veckan. Jag fick höra om ett jättehäftigt projekt som man gör i Örnsköldsvik. Det är en indier som har köpt en massafabrik i Örnsköldsvik och tillverkar viskos av pappersmassa som han sedan vidareförädlar i Indien. Det är ett av de nya användningsområden inom skogen som Isak From efterlyser som jag tycker är positivt och som vi kan visa upp. Skolan har i dag också stor betydelse för Skogsmuseets fortlevnad eftersom skolan är engagerad och gör många studiebesök där. Jag tycker att vår regering och vår kulturminister tydligt har klargjort betydelsen av ett fortsatt livaktigt museum, vilket jag är tacksam för.

Anf. 23 Gunnar Andrén (FP)
Fru talman! Även om det är många hundratusentals människor som har besökt Skogsmuseet i Lycksele under de senaste decennierna är det möjligen inte alla riksdagsledamöter som har varit där, och kanske inte ens statsrådet. Jag tillhör dem som har besökt museet vid många tillfällen, och jag tycker att det är en stor nationell tillgång. Museet ligger centralt i förhållande till Lycksele, men i förhållande till många andra delar av Sverige ligger det inte helt centralt. Det är en komplikation i sammanhanget. Jag tror för min del att det är viktigt att man i denna typ av museer och inte minst i andra sorters forskningsinstitutioner som vi har i olika delar av landet - ända uppe i Abisko, där man fastställer åldern på trä - tar i anspråk modern teknik. På så vis kan man möjliggöra för fler att ta del av de viktiga insatser som finns till exempel på Skogsmuseet. Vi har sådant också på andra ställen, där man med modern överföringsteknik kan ta del av de många viktiga saker som görs där, både när det gäller vilka tillgångar från skogen man har och vilka möjligheter skogen ger. Just Skogsmuseet i Lycksele har en stor samling av äldre teknik som kanske inte just är så aktuell för skogen i dag och för modernt skogsbruk. Däremot är det intressant att titta på detta när man kommer dit. Vattnet, malmen och skogen tillhör onekligen våra basindustrier. Isak From, som har ställt denna angelägna fråga, pekar också på vilket stort förädlingsvärde detta har och vilket nationellt intresse det finns av att utveckla dessa basindustrier för vårt land. Vi kan konstatera att när det gäller just skogen har vi mer skog eller fler träd nu än någonsin i detta land. Det finns ingen brist på skogsråvara, och för det har vi att tacka någonting som det är viktigt att vi slår vakt om, nämligen ett rationellt skogsbruk. Vi behöver en rationell verksamhet på alla områden, men det rationella skogsbruket är en mycket stor tillgång. Där spelar de kunskaper som kan skapas både vid skogliga akademier och på andra ställen, till exempel Skogsmuseet i Lycksele, en viktig roll. Skogsindustrin är i dag hårt konkurrensutsatt. Det gör att det är svårt att få fram pengar till att utveckla den typ av verksamhet som Skogsmuseet representerar. Det är alldeles uppenbart att företagen blir alltmer internationella - Stora Enso är ett jättebra exempel på det - och i stor utsträckning styrs så. Därför tror jag att det är viktigt att se att detta är en nationell fråga i bemärkelsen att det är angeläget att verksamheten kan fortbestå och utvecklas med just den inriktning som jag har talat om - ungefär som Riksteatern som kan resa runt i landet. Man ska ta vara på den viktiga verksamhet som bedrivs på många fler platser i vårt land. Där ger den nya tekniken många fler nya möjligheter i dagens läge än tidigare.

Anf. 24 Kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Fru talman! Jag tycker också att det är roligt att vi är flera som vill diskutera skogens betydelse, för detta är mer än ett museum. På lunchen i dag fick jag anledning att tala med en av mina kolleger, Stefan Attefall, om just Skogsmuseet. Även han intygar att det är ett fint museum - roligt så. Vi brukar tala om att Sverige är ett urbaniserat land. Isak From var också inne på det. Vid det senaste valet konstaterade vi att det var första gången som fler människor i Sverige bodde i de tre storstäderna än utanför. Inte desto mindre har alla vi som bor i Sverige en nära relation till skogen, oavsett om vi är där ofta eller om vi inte alltid har tillfälle till det. Inledningsvis vill jag säga till Isak From att jag delar hans oro, inte minst för att många människor kanske inte får möjlighet att komma ut i skogen. Det betyder inte bara kunskap om skogens betydelse, till exempel ett sådant faktum som att vi i Sverige lär använda fem gånger så mycket träprodukter per invånare som något annat land i Europa. Det är kunskap som är viktig i sig. Det ger jobb, och det är en basnäring. Men skogen är också en källa till själslig ro; så är det i alla fall för mig. Det handlar också om att kunna lyfta fram jaktens positiva betydelse, miljöaspekter och mycket annat. Skogen spelar absolut en stor roll. Jag kan också glädjas åt att museerna i dag inte blott är det som många kanske tänkte förr när man talade om någonting som var musealt. Museerna har i dag en helt annan roll i samtidsdebatten. De lyfter fram frågor som är relevanta inte bara för det som har varit utan också för det som ska komma. Här finns en intressant koppling. Detta gör också Skogsmuseet i Lycksele, som har ett intressant samarbete med andra museer som också har ett skogligt engagemang med forskning och med universitetsvärlden. Det är inte bara Skogsmuseet i Lycksele som lyfter fram skogens betydelse; jag har fått uppgift om att det finns runt 70-80 museer i Sverige som förvisso inte är så stora som just Skogsmuseet i Lycksele men som också tar det skogliga arvet och de skogliga intressena på allvar och når en publik. Det är viktigt att fortsätta att bygga ut det nätverk som finns. Det är också på gång, och vi får se hur långt det kommer. Jag tror att Isak From var inne på att det finns fler utöver museerna som har ett engagemang i skogen. Det gäller skogsindustrierna och skolan, som Isak From nämnde. Även för skolan, såväl grundskola som gymnasieskola, finns det program framtagna som har varit i bruk i flera decennier. Jag hoppas att de också används av skolorna, och jag har ingen anledning att tro någonting annat. Vi har Friluftsfrämjandet och Skogsmulleverksamheten, som inte heller ska glömmas bort. Ungefär en och en halv miljon svenskar har gått i Skogsmulles verksamhet. Det finns ett hundratal ur och skur-förskolor - inte bara i Sverige, utan sådan verksamhet finns också i ett tiotal andra länder. Det finns ett starkt engagemang för skogen, och det är jag glad över. Men jag ser det inte som möjligt i dag att ge fler museer nationella uppdrag. Det finns många önskemål på området, och det skulle bli svårt att gradera det. Men det innebär inte att jag på något sätt inte skulle ha kunskap om vad Skogsmuseet i Lycksele arbetar med och för.

Anf. 25 Isak From (S)
Fru talman! Det var väldigt vad vi blev överens! Jag tackar Elisabeth för hennes inlägg och även Gunnar Andrén för ett bra inlägg. Skog och trä ger jobb och rekreation, så även friluftsliv. Det handlar om livets möjligheter till svampplockning, jakt och fiske. Allt detta kan vi göra i skogen och samtidigt ha en industriell produktion. Jag har ställt interpellationen utifrån det faktum att jag är orolig. Allteftersom urbaniseringen tilltar tappas mycket gammal kunskap om skogens betydelse. Då är det viktigt att man kan lyfta på flera olika stenar för att se vad vi kan göra åt detta. Ett sätt är att, precis som kulturministern är inne på, öppna möjligheterna för fler i stadsnära miljöer att besöka skogar. Det handlar då både om avsatta skogar och om produktionsskogar. Det är betydligt lättare att gå i en välskött produktionsskog - det finns även bär där - än i en misskött skog eller en urskog som kanske är vacker att titta på men inte riktigt lätt att vara i. Kulturministern har nämnt Skogsriket i sitt svar som en av regeringens stora satsningar. Det kanske det är, men det är ändå väldigt få som vet vad Skogsriket är, vad Skogsriket egentligen har till uppgift och vad man har uppnått med Skogsriket. Det är lite diffust vem man än pratar med. Det kan vara på sin plats att regeringen förtydligar vad man egentligen ska göra och vad man har för målsättning med Skogsriket. Kulturministern säger i sitt svar att Skogsmuseet i Lycksele är en viktig mötesplats för det skogshistoriska arvet och skogens framtid. Det visar att kulturministern har insatt sig i betydelsen. Det som är viktigt kanske inte är de gamla samlingarna utan forskningsprojekten med universiteten och samarbetet med skogsnäringen i vissa delar. Men icke förty skulle det stärka Skogsmuseet om man fick ett uppdrag att tillsammans med till exempel Riksantikvarieämbetet eller något av de statliga museerna öka insikten om skogens betydelse nationellt. Det är någonting som kulturministern faktiskt kan se till. Det här är bara en liten idé. Det är möjligt att göra praktisk verkstad av den nu när det i alla fall i retoriken låter som att vi är överens.

Anf. 26 Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)
Fru talman! Jag måste börja med att säga till Gunnar Andrén att det är jättetråkigt att inte alla riksdagsledamöter har fått besöka Skogsmuseet i Lycksele. Det tycker jag vore en utflykt som vi kanske skulle bjuda in till, Isak From. Vad säger du? Det tror jag skulle vara nyttigt för alla att få se. Skogsmuseet i Lycksele har i dag en stor utvecklingspotential, vilken det kommer att utveckla. Det finns stora planer på utbyggnad för att skapa intresse hos fler människor, öka insikten om skogens betydelse och dess olika näringar och för att få bättre tillgång till det stora arkiv för forskning som finns på Skogsmuseet i dag. Jag vet av den tidigare debatten i dag med Anders Borg att finanserna är begränsade i dagens situation. Därför är jag väldigt nöjd med och tacksam för det arbete som görs och de olika intressenter som är engagerade i Skogsmuseets utveckling. Jag har stor respekt för att alla intressenter kommer att göra det bästa de kan för att lyfta vårt gemensamma intresse för att fortsätta utvecklingen av ett livaktigt Skogsmuseum i Lycksele.

Anf. 27 Kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Fru talman! Isak From frågade mig om visionen med Skogsriket. Det är framför allt en fråga för landsbygdsminister Eskil Erlandsson, men jag kan nämna så mycket som att det finns en handlingsplan som gäller från 2011 till och med utgången av detta år, 2013, och som består av fyra grenar: hållbart brukande, förädling och innovation, upplevelse och rekreation samt Sverige i världen. Ett av dessa mål, upplevelse och rekreation, är någonting som Riksantikvarieämbetet arbetar med och, det är jag övertygad om, i god anda tillsammans med Skogsmuseet i Lycksele och många av de övriga museer som är engagerade i skogsfrågor. Den här visionen ska utvärderas i slutet av detta år, och då finns det kanske anledning att återkomma. Det är inte första gången som Skogsmuseet i Lycksele har uppvaktat regeringen eller har diskuterats här i kammaren. Jag vet att man har uppvaktat tidigare socialdemokratiska ministrar, såväl den framlidne miljöministern Kjell Larsson som kulturministrarna Marita Ulvskog och Leif Pagrotsky, som samtliga tre i budgeten har avvisat ökade anslag till Skogsmuseet i Lycksele. Frågan har alltså har varit uppe ett antal gånger tidigare. Vad de har gjort för bedömningar vet naturligtvis inte jag. Däremot kan jag konstatera och samtidigt vara glad över att Sverige nog är det museitätaste landet i världen. Enligt Kulturrådets statistik finns det, bortsett från de 70-80 museer som jag nämnde som har ett skogsintresse, finns det över 2 000 museer i Sverige. Jag vet inte om Isak From och hans partifränder har tänkt att det ska vara fri entré på alla dessa, för då måste det till ett rejält tillskott i kulturbudgeten, vilket jag inte tror att man har planerat för. Därutöver finns ungefär 1 400 arbetslivsmuseer som drivs ideellt och av hembygdsrörelsen, som i sin tur har närmare en halv miljon medlemmar. Det finns alltså ett enormt intresse för kulturarvet, och en stor del av detta är skogen, skogen som näring, skogen som rekreation. Jag är själv intresserad inom ett annat av mina ansvarsområden, idrottsområdet, av att fortsätta samarbetet med Friluftsfrämjandet kopplat till skolan och Riksidrottsförbundet. Det finns redan ett sådant uppdrag. Här kan vi göra mycket mer för att fler barn och unga ska kunna komma ut i skogen, få uppleva skogen, lära sig mer av både djur och natur och kanske också mer om allemansrätten. Det här är någonting som vi måste lära om och om för varje generation.

Anf. 28 Isak From (S)
Fru talman! Jag är från Västerbotten. Västerbotten är det län som ligger i topp när det gäller satsade kronor per invånare på kultur. Bland annat är det de satsningarna som gör det möjligt att ha ett skogsmuseum i Lycksele. Självklart skulle jag vilja att Skogsmuseet i Lycksele blev statligt. Men jag ser som ett första steg att få ett utvecklat samarbete med något av de statliga museerna, vilket är görligt inom liggande budget. Det skulle alla tjäna på, tror jag. För det krävs det politisk vilja och att man skriver ett regleringsbrev till något av museerna som pekar på det behov som vi i retoriken i debatten här tycks vara överens om finns. Den debatt som startades av Dagens Nyheter visar på hur stora skillnader det finns i landet i dag om vems syn som ska göras gällande, vilken syn som ska råda och vad vi egentligen har skog för. Vi riskerar att få en disneyfierad syn på skogen. Kanske känner inte jag och många med mig som bor ute i landet igen det här, men många som växer upp i städerna och aldrig får tillgång till och aldrig får ta del av skogen. De får inte samma insikt med sig, och då kan det lätt bli man hamnar i en disneyfierad tillvaro. Så vill vi inte ha det. Hela samhället måste därför bli bättre på att öka medvetenheten om vad som genererar inkomster, arbetstillfällen och rekreation samtidigt. Tyvärr är inte arbetstillfällena regeringens skarpaste kniv i lådan, men med tanke på den här interpellationsdebatten finns det möjligheter att ta initiativ. Jag kommer att fortsätta att driva på, och jag ska definitivt fråga Eskil Erlandsson vad som händer med Skogsriket.

Anf. 29 Kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Fru talman! Jag tycker att det är positivt att just Skogsmuseet i Lycksele lyfts fram i kulturplanen, som är ett resultat av den nya kulturpolitiken, där regioner har ett ökat inflytande över de statliga medlen. Det är bra att man så tydligt betonar detta i kulturplanen. Vi kommer förhoppningsvis under året eller nästa år att inleda en myndighetsöversyn. Det har vi skrivit om i budgetpropositionen. Jag kan konstatera att vi har ökat kulturbudgeten varje år. Det går mer pengar, både i relativa tal och i absoluta tal, till kulturen i dag än någonsin tidigare i Sverige. Vi kan jämföra och se hur det är i övriga Europa. Inte desto mindre är jag glad över att Västerbotten väljer att prioritera kulturen, särskilt som man där kommer att ha en europeisk kulturhuvudstad under 2014. Jag fick inte riktigt svar på min fråga hur man från Socialdemokraternas sida har tänkt sig att finansiera kultursektorn, framför allt museivärlden. Ska det förslag som man nu har återupptagit med så kallad fri entré på statliga museer, det vill säga de 19 som vi har i Sverige och varav nästan alla ligger i Stockholm, också gälla de drygt 2 000 övriga museerna i landet? Skogsmuseet i Lycksele har en entré på 50 eller 80 kronor beroende på när på året det är och fri entré för barn och unga upp till 18 år. Det uppskattar vi mycket, för det har de statliga museerna också. Men hur har Socialdemokraterna tänkt sig att finansiera kulturen framöver om museerna inte ska kunna ta betalt? Det får vi återkomma till en annan gång. Tack för debatten! Det är i alla fall glädjande, tycker jag, att vi känner lika stor uppskattning för vad museet gör och för skogens betydelse för Sverige, när det gäller såväl rekreation som näring och kulturhistoria.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.