Kungliga Operan

Interpellation 2016/17:47 av Olof Lavesson (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2016-10-12
Överlämnad
2016-10-13
Anmäld
2016-10-14
Svarsdatum
2016-10-25
Besvarad
2016-10-25
Sista svarsdatum
2016-10-27

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)

 

När den planerade renoveringen av Kungliga Operan debatterades i riksdagen den 22 april var beskedet från kultur- och demokratiministern att regeringen inom kort skulle återkomma med besked kring när man avser att trycka på startknappen för den renovering och tillbyggnad som Kungliga Operan behöver.

Därför är det med viss besvikelse som man läser regeringens budgetproposition. Där är det plötsligt bara inventarier som ska renoveras. Är det lappa och laga som gäller?

Den medierapportering som vi nu tar del av skapar mer förvirring än klarhet. Kultur- och demokratiministern hänvisar till att hon väntar på ytterligare svar från Statens fastighetsverk, som presenterade sin förstudie i maj 2015, innan regeringen kan ta beslut om renoveringen. Något uppdrag om att komplettera förstudien i något avseende vill inte Statens fastighetsverk kännas vid.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga kultur- och demokratiministern:

 

Hur ser den fortsatta processen ut kring renoveringen av Kungliga Operan?

När avser kultur- och demokratiministern att trycka på startknappen?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2016/17:47, Kungliga Operan

Interpellationsdebatt 2016/17:47

Webb-tv: Kungliga Operan

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 22 Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)

Herr talman, riksdagsledamöter och besökare! Olof Lavesson har frågat mig hur den fortsatta processen angående renoveringen av Kungliga Operan ser ut samt när jag avser att trycka på startknappen.

Inledningsvis vill jag uttrycka min stora glädje över Olof Lavessons engagemang i frågan. Ett projekt av detta slag är både komplicerat och svåröverblickbart, och därför är det bra att vi har en bred politisk samsyn i denna fråga. Det borgar för en framgångsrik process framöver.

Jag beklagar att Olof Lavesson ser på skrivningarna i budgetpropositionen för 2017 med besvikelse. Regeringen anger att ambitionen är att under 2016 fatta beslut om en ombyggnad och renovering av Kungliga Operans byggnad i Stockholm och att ett första steg är att starta processen för en renovering av övermaskineriet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En så omfattande ombyggnad och renovering som det här är fråga om innebär att det praktiska genomförandet ligger längre fram i tiden, även om arbetet med projektering kan starta nu. Regeringens bedömning var helt enkelt att det var för riskabelt att vänta så länge med en renovering av övermaskineriet. Risken är överhängande att huset kan behöva stängas om inget görs under det kommande året.

Som regeringen skriver i budgetpropositionen för 2017 avser regeringen att fatta beslut om renovering och ombyggnad under 2016. Det är ett uppdrag som omfattar betydligt mer än att lappa och laga. Vi har fingret på startknappen.


Anf. 23 Olof Lavesson (M)

Herr talman! I våras debatterade jag och kulturministern Kungliga Operan här i kammaren. Bakgrunden var den ombyggnadsförstudie som alliansregeringen och dess kulturminister, Lena Adelsohn Liljeroth, gav Statens fastighetsverk i uppdrag att göra. Förstudien levererades i maj förra året och har sedan dess samlat damm på Kulturdepartementet.

Detta är inte en ny politisk fråga. Det är 120 år sedan Sverige fick ett nytt operahus. Sedan dess har inte mycket hänt - inte med huset, men väl med verkligheten. Verksamheten på Operan har förändrats. Säsongernas omfattning har förändrats. Publikens förväntningar har förändrats. Slitaget har varit omfattande. Andra krav ställs vad gäller arbetsmiljö och tillgänglighet. Behovet av en genomgripande renovering och om- och utbyggnad är akut.

Just detta med om- och utbyggnad är det centrala. Det som den svenska operakonsten behöver är inte att man lappar och lagar. Det fungerar möjligen som dropp till patienten för att förlänga sjukdomstiden. Men om vi tror på operakonsten och vill ge den rätt förutsättningar är det en akut operation som krävs.

Till skillnad från de flesta andra operahus har Kungliga Operan bara en scenyta. Repetitionslokaler för orkestern saknas. Man bussar musikerna till och från Gäddviken ute i Nacka. I den andra riktningen går lastbilarna med scenografi och kulisser, eftersom de inte kan förvaras i huset vid Gustav Adolfs torg. Det är en ohållbar situation.

Jag vill inte säga att kulturministerns svar i kammaren den 22 april var betryggande. Det vore en klar överdrift. Däremot väckte det vissa förhoppningar om att någonting äntligen skulle hända. Regeringen skulle inom kort återkomma med besked om när man avsåg att trycka på startknappen, och självfallet skulle processen sättas igång.

Det var också många som väntade på besked när kulturministern presenterade sin budgetproposition. Besvikelsen blev stor, ministern. Plötsligt är det bara inventarier som ska renoveras. När det gäller en eventuell ombyggnad har man "ambitionen" att återkomma med besked, möjligen under 2016. Något helhetsgrepp är uppenbarligen inte aktuellt i dagsläget. Därför blir frågan till kulturministern: Är det lappa och laga som nu gäller?

När kulturministern sedan försökt förklara detta i medierna har förvirringen blivit total. Kulturministern inväntar en kompletterande utredning från Statens fastighetsverk. Allt hänger på hur snabbt myndigheten kan leverera besked om de stora, viktiga frågor som det handlar om, säger hon.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

På Statens fastighetsverk vet man inte vad ministern talar om. Ansvarig tjänsteman konstaterar att: "Förstudien togs emot mycket väl, och vi uppfattar det som att man tycker att det är ett bra underlag. Och vi har inte fått i uppdrag att komplettera förstudien i något avseende." Ministern säger att Statens fastighetsverk har fel och berättar hur man tillsammans med SFV försöker utreda frågan.

Vad gäller egentligen? Är det ministern eller Statens fastighetsverk som inte har koll på läget? Oavsett, vilka ambitioner har regeringen egentligen? Finns det över huvud taget ett helhetstänk i frågan?

Vi går nu på övertid, kulturministern. När får vi beskedet om när om- och utbyggnaden kan komma igång?


Anf. 24 Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)

Herr talman! Precis som riksdagsledamot Lavesson säger är lappa och laga ingenting för ett operahus. Det krävs mycket mer.

Det finns ingen förstudie som har samlat damm. Jag tog med glädje emot förstudien, innehållet i den och den plan som finns. Olof Lavesson behöver inte vara orolig.

Riksdagsledamoten är dessutom en operaälskare, om jag har förstått allt rätt. Som operaälskare bör Lavesson veta att övermaskineriet inte är vilken inventarie som helst. Det är själva hjärtat i ett operahus. Om man inte har ett övermaskineri som fungerar står man sig slätt. Ett övermaskineri innebär dessutom enorma arbetsmiljörisker. Det är med andra ord ingenting man kan vänta med, herr talman. Den renoveringen måste genomföras, om man ska vara en ansvarsfull opera, ett ansvarsfullt fastighetsverk och en ansvarsfull regering. Ett övermaskineri är alltså A och O.

Under tiden som vi förbereder för att ta beslut - vår ambition är att göra det under året - såg vi det därför som nödvändigt att direkt ta beslut om och inte vänta med renoveringen av övermaskineriet. Därför skrevs det fram i den budgetproposition som finansministern lämnade till riksdagen för en tid sedan.

När det gäller den stora, genomgripande renoveringen av vårt vackra operahus som är unikt i världen ska vi komma ihåg att det också är en arbetsplats som har höga krav på sig. Det måste fungera för en modern opera, för att Operan ska kunna ta emot besök. För att Operan ska kunna utvecklas och vara i sin fulla prakt krävs en noggrann renovering av huset och en byggprocess. Den processen ska ta hänsyn till medarbetarnas arbetsmiljö, och den ska vara i samklang med den konstnärliga verksamheten. Hur ska man fortsätta, var och så vidare? Man ska också ha stor förståelse för publikens tillgänglighet, för alla oss som älskar opera och som vill ta del av den.

Renoveringen ska inte minst göras med största respekt för byggnadens estetiska och arkitektoniska värden. Det betyder att vi planerar och genomför arbetet noggrant och metodiskt. Men det är Statens fastighetsverk, som äger byggnaden, som ansvarar för det. Övermaskineriet, inventarierna, däremot är Operans ansvar. Men allt det fysiska, fasta, runt omkring är Statens fastighetsverks ansvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta projekt kommer att kosta 2 miljarder. Det är ingen liten sak. 2 miljarder svenska kronor, som skattebetalarna har slitit ihop, ska investeras i operahuset. Det är en enormt grannlaga uppgift, och varje steg behöver vara noga genomtänkt. Om det - Gud bevare oss - skulle bli regeringsskifte och någon annan blir kulturminister, vilket jag inte önskar, vill jag kunna se den kulturministern i ögonen - kanske kommer det att vara riksdagsledamot Lavesson - och säga att jag var den kulturminister som drev på för att vi skulle få ett noggrant underlag för beslutet, så att vårt operahus kan stå sig i många hundra år framöver.


Anf. 25 Olof Lavesson (M)

Herr talman! Vi kan konstatera att inte mycket verkar ha hänt sedan vi stod här i april, mer än att en budgetproposition har kommit. Kulturministern och jag har helt enkelt olika definitioner av ordet "snarast". I sitt svar säger ministern frejdigt: Vi har fingret på knappen. Frågan är vilken knapp de har fingret på.

Kulturministern återkommer gång på gång till vilken stor och komplex process detta är. Jag instämmer i det. Vi talar om ett omfattande projekt som det kommer att ta år att genomföra. Det handlar om projekteringar, detaljplaner och bygglov. Det handlar om kulturminnen och prövningar av kulturmiljöintressen. Själva byggtiden beräknas till tre år, under vilken det kommer att vara svårt att ha verksamhet i huset. Det är komplicerat, ja. Vilken tur då att alliansregeringen satte igång processen redan 2013!

Kulturministern berättar om regeringens ambitioner. Det är högst oklart vad dessa ambitioner egentligen innebär. Men om jag nu väljer att tolka henne positivt måste jag fråga: När det beslut som regeringen har ambitionen att eventuellt - möjligen - fatta till slut - möjligen - kommer, vad är då regeringens ambition att detta - möjligen - ska omfatta? Kommer vi att se en fortsatt process av lappa och laga, eller kommer det där helhetsgreppet? Blir det en fullskalig renovering, eller - ännu viktigare - blir det en tillbyggnad? En tillbyggnad skulle kunna frigöra nödvändiga repetitionsytor och göra det möjligt för Operan att skapa en scen för barn och unga och skapa större möjligheter för den nyskapande konsten.

Blir det en tillbyggnad? Eller blir det en ombyggnad? Eller blir det lite målarfärg i hörnen?

Kulturministern säger att övermaskineriet är operahusets hjärta. Det har jag andra uppfattningar om. Jag tycker att det som sker på scen, det som skapas på scen, är hjärtat i ett operahus. Men hela blodomloppet måste fungera. Övermaskineriet är viktigt, men resten måste också finnas där.

Det är viktigt att konstatera att ingen har ifrågasatt Statens fastighetsverks förstudie. Det är ett gediget arbete som tydligt definierar de möjligheter och utmaningar som en om- och tillbyggnad innebär. Det tror jag att jag och kulturministern är helt överens om.

Men förstudien pekar också ut vilka politiska beslut som måste fattas. Vid vårt förra möte här i kammaren gav jag kulturministern en läsanvisning. Det handlade om s. 31 i förstudien. Där hittar man en tydlig färdplan som visar exakt hur en renovering skulle kunna gå till om den inleds sommaren 2020 och att en öppning av ett nytt hus skulle kunna ske nyåret 2024. Då skulle Sverige kunna få en nationalscen för opera och balett värd namnet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som kulturministern säger är 2 miljarder väldigt mycket pengar, men jag kan meddela att dessa 2 miljarder blir mer och mer för varje år som kulturministern väntar.

Jag vill gärna dela kulturministerns glädje, och jag hoppas kunna göra det en dag. Jag hoppas kunna göra det före årets slut, och jag hoppas kunna göra det före nästa val, annars får en ny regering ta itu med det hela.

Kulturministern säger att hon har fingret på knappen, men min vädjan är: Släpp pausknappen och tryck på Play!


Anf. 26 Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)

Herr talman! Jag väntar inte för skojs skull. Jag har också brist på tålamod, för jag vill ju sätta igång den här renoveringen. Jag älskar vårt operahus, och jag älskar kulturarvet som finns både i väggarna och i berättelserna och det som hela tiden reproduceras och blir till något nytt och mer. Jag har alltså full förståelse för att man känner att man vill komma igång. Vi vill sätta spaden i marken och göra det som ska ske.

I budgetpropositionen för 2017 framgår att regeringen har ambitionen att 2016 fatta beslut om en ombyggnad och renovering av Kungliga Operans byggnad i Stockholm. Utifrån förstudien finns det också tydliga riktlinjer för hur det här arbetet ska gå till, och det har aldrig varit tal om att vi inte ska följa den planen. Det är ju, som riksdagsledamoten säger, en gedigen plan där man har tagit hänsyn till många perspektiv, och där finns också en tydlig färdriktning om hur de olika stegen ska gå till.

Det som dock är centralt i kärnfrågan är att beslutet ska föregås av genomgående vattentäta direktiv. Det får inte finnas några frågetecken när man väl har satt igång, just eftersom det är en så stor investering. Tyvärr finns det många projekt runt om i Europa och i världen där man har startat upp saker men inte haft tillräcklig täckning för hur det ska finansieras.

Det är sådana processer som just nu pågår. Vi sitter inte och väntar på något för skojs skull; varför skulle jag göra det? Det är självklart att jag vill ha det här på plats så snart som möjligt, och jag ser fram emot den dagen när jag kan skicka ett sms till riksdagsledamot Lavesson, precis in-nan vi går ut med att allt är klart, med innehållet: Nu kör vi.

Vi är inte där ännu, men ambitionen är att det ska ske under 2016.


Anf. 27 Olof Lavesson (M)

Herr talman! Nej, det är inte för skojs skull, för det är inte en så skojig process. Det är precis som i operakonsten: Det handlar om kärlek och blodigt allvar.

Jag är glad att kulturministern verkar dela uppfattningen att frågan om operahuset är större än tegel och murbruk. Inte heller är det en fråga om det lokala kulturlivet i Stockholm, vilket man ibland kan få intrycket av i debatten, utan det handlar om den svenska operakonsten och dess framtid.

Kulturministern talar om huset och om kulturarvet. Jag delar hennes uppfattning, men det här är mer än ett hus. Det är här som morgondagens kulturarv skapas, och det är det jag tror att vi ska komma ihåg.

Kungliga Operan är vår nationalscen och en angelägenhet för hela Sverige. I uppdraget är det också tydligt formulerat att Operan ska stå på högsta möjliga nivå när det gäller konstnärlig kvalitet, förnyelse, mångfald och hantverksskicklighet i ateljéer och verkstäder. Man förväntas också agera för att konstarterna ska bli tillgängliga för en så stor publik som möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det handlar naturligtvis om den konstnärliga verksamheten men också om publikens upplevelser, om tillgänglighet och delaktighet och om det kunskapscentrum för operakonst som Kungliga Operan förväntas vara. En förutsättning för allt detta är ju fungerande lokaler. Det finns inte i dag, och det blir värre för varje dag som går.

Ministern och jag verkar vara överens om uppdraget. Vi verkar vara överens om behovet. Vi verkar vara överens om att den nödvändiga förstudien är gjord. Kan vi då inte vara överens om att vi behöver fortsätta processen? Hur svårt ska det behöva vara, kulturministern?


Anf. 28 Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)

Herr talman! Ja, hur svårt ska det vara, riksdagsledamot Lavesson? Jag passar mig för att yttra just de orden till experterna som beräknar och gör själva underlagen. Jag har full respekt för deras profession och expertis, men jag ligger på. Jag pressar på och frågar nog en gång i veckan hur det går, vad nästa steg är och när jag kan ta beslutet.

Jag hoppas, precis som jag har sagt vid upprepade tillfällen, att det kommer att ske inom kort, och som vi skriver fram i den budgetproposition som finansministern har lagt fram till denna riksdag är ambitionen att göra detta under 2016.

Innebörden av riksdagsledamoten Lavessons ord tål också att upprepas: Vårt operahus håller absolut världsklass och lockar besökare som aldrig förr. Nästan varenda föreställning är fullsatt! Man har internationella utbyten, och skolklasser står på kö. Man spelar en roll i hela vårt land med både utbyten och gästspel.

Kungliga Operan förtjänar alltså med råge en fantastisk byggnad att verka och utvecklas i för att sprida all den konst som produceras. Vi alla förtjänar ett fantastiskt operahus som finns där i hundratals år framöver, kanske med en och annan uppfräschning av övermaskineriet.

Tack för engagemanget! Jag är oerhört tacksam över att få vara verksam i en regering när det finns en opposition som kämpar för och betonar kulturen och inte minst operans självklara plats i vårt land.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.