krigsmaterielexporten till Sydafrika

Interpellation 2003/04:142 av Ohly, Lars (v)

av Ohly, Lars (v)

den 21 november

Interpellation 2003/04:142

av Lars Ohly (v) till näringsminister Leif Pagrotsky om krigsmaterielexporten till Sydafrika

I december 1999 tecknade den sydafrikanska regeringen kontrakt på 28 JAS Gripen. Den sydafrikanska regeringen kan dock backa från kontraktet när det gäller 19 flygplan. Denna sistnämnda möjlighet går ut under våren 2004.

JAS Gripen samägs av det brittiska bolaget British Aerospace System, BAE, och Saab. I övrigt innefattar hela företaget även bland annat det brittiska skolflygplanet Hawk från BAE. Den dominerande delen utgörs dock av JAS Gripen.

I vapenköpet ingick att Saabs ägare, Investorgruppen, skulle genomföra en rad "motköp" i form av investeringar och handel med Sydafrika. Den sydafrikanska regeringen ville rikta dessa investeringar mot eftersatta sektorer i det sydafrikanska samhället. Den svenska regeringen engagerade sig mycket i denna affär. Ministerbesök genomfördes. Ambassaden engagerades mycket aktivt. Exportkreditgarantier och fördelaktiga lån utlovades.

Statsministerns besök i Sydafrika i början av 1999 innebar en kraftig lansering och marknadsföring av JAS Gripen. Exportkreditnämnden, EKN, beviljade 16 miljarder i exportkreditgarantier. Denna kreditgaranti var så stor att den föranledde EKN att i ett brev den 20 februari 2000 begära en särskild garanti. Ett rekordstort lån på 10 miljarder kronor utställdes vidare av Svensk Exportkredit (SEK) under 1999. Detta skedde samtidigt som Sveriges globala bistånd skars ned till 0,7 %.

Kostnaderna för vapenköpen har sedan 1999 ökat mycket kraftigt @ från 29 miljarder rand 1999 till 66 miljarder rand 2003, delvis beroende på att den sydafrikanska randen fallit i värde. Enligt Allied Arms Reduction South Africa beräknas de slutliga kostnaderna stanna först vid 370 miljarder rand.

"Motköpsaffärerna" beräknades uppgå till ett värde av 110 miljarder rand och skapa 65 000 jobb. En mycket liten del av detta var bindande och i dag är det svårt att få en bild av hur många av dessa åtaganden som uppfyllts.

Det har hela tiden funnits starka kritiska röster mot hela affären med JAS Gripen både i Sverige och Sydafrika. Kritiken i Sydafrika kommer från det sydafrikanska kyrkorådet SACC, sydafrikanska fackliga rörelsen COSATU och SANGOCO, som är en samanslutning av en rad sydafrikanska frivilligorganisationer. Kritiken går ut på att man inte vill se att den sydafrikanska ekonomin får en ännu starkare militär prägel. Kritikerna anser också att vapenköpen kommer att ta resurser från fattigdomsbekämpningen. Vidare påpekar den fackliga rörelsen att militär produktion gynnar de redan utbildade. JAS-affären ökar därmed klyftorna i samhället och ger inte jobb i den utsträckning som det var tänkt från början. Militär produktion är kapital- och inte arbetsintensiv.

Det har i utländska medier förekommit uppgifter om gåvor, otillbörlig påverkan och korruption i form av mutor i samband med BAE:s och Saabs JAS Gripen-affär med Sydafrika. Det är dock inte alldeles klarlagt vad i denna stora affär som är gåvor eller acceptabla investeringar och vad som eventuellt är otillbörlig påverkan eller korruption. I Sydafrika pågår dock polisutredningar kring vapenaffärerna.

Den sydafrikanska polisens ekobrottsmyndighet, Special Investigation Unite, @ ledd av domare Heath @ var just på väg att inleda en utredning om vad som motiverat regeringens beslut att köpa det i jämförelse med konkurrenterna dyrare alternativet Hawk från BAE, då den sydafrikanske riksrevisorn, Auditor General, beslöt att inleda en granskning. I den rapport som den sydafrikanska riksrevisorn lade fram den 15 september 2000 förklarades att det fanns "avgörande avvikelser från normala upphandlingsprinciper" när det gällde Hawk. De förklaringar som gavs till dessa "avvikelser" från det sydafrikanska försvarsdepartementet var enligt riksrevisorn inte tillfredsställande.

Efter att riksrevisorn lämnat sin rapport uppmanade parlamentsutskottet Standing Committee on Public Accounts, SCOPA, i en resolution en full och omfattande granskning av vapenaffärerna av Sydafrikas riksrevisor, (Auditor General) Allmänna åklagarämbetet (Public Prosecutor), National Director of Public Prosecution och Special Investigation Unit (ledd av domare Heath).

Resultatet av detta blev att president Thabo Mbeki i januari 2001 tillsatte en kommitté, Joint Investigation Team, JIT. I denna kommitté ingick inte domare Heath. Detta tolkades av flera politiska kommentatorer som att presidenten ville styra utredningen.

JIT kom fram till att "olämpliga och olagliga handlingar" inte förekommit och att det inte förekommit några brister i upphandlingsproceduren.

Men det fanns flera brister i rapporten:

1.Riksrevisorn påtalade inför SCOPA att regeringens beslut att inte låta domare Heath och ekobrottsmyndigheten ta plats i kommittén skapade misstro och utrymme för spekulationer.

2.Tidningarna Mail & Guardian och Business Day uppgav att regeringen gett direktiv om vilka och vad som skulle utredas.

3.Genom att en av vapenbudgivarna i domstol fick tillgång till rapporten innan den blev offentlig blev det möjligt att se att den slutgiltiga rapporten blivit redigerad. Oberoende medier som Mail & Guardian och Business Day uppgav att det var den sydafrikanska regeringen som redigerat rapporten.

4.JIT hade inte granskat ett antal fall och uppgifter som inte var färdigutredda av polisen. Flera av de konkreta anklagelserna för korruption var fortfarande under utredning. Dessa hade inte alls behandlats. Alltså var den rapport som lämnades av JIT ofullständig.

Den tidigare ordföranden i SCOPA, Andrew Feinstein, förklarade den 14 november i TV 4 att, "det kan ha rört sig om pengar betalda av en eller flera av de vinnande företagen. Jag talar i första hand om det tyska Fregattkonsortiet och sedan om Thompson/CSF och Saab/BAE".

Han förklarade vidare när det gäller mellan 80 och 280 miljoner svenska kronor utbetalda till den sydafrikanske försvarsministern, att "vad jag såg när det gäller Modise var utdrag från en 'paper trail' där man försökt spåra dessa pengar".

Feinstein sade också, att "ANC kan självt erhållit donationer från dessa företag. Varför säger jag det? Två medlemmar av ANC:s nationella verkställande kommitté @ det parti jag fortfarande är medlem av @ vilken är det högsta beslutande organet i partiet @ talade om för mig att partiet hade mottagit pengar från de anbudsgivande företagen."

Feinstein sade också, "att BAE/Saab-konsortiet gav 5 miljoner Rand till en organisation som kallades Umkhonto We Siswe Veteran Association, vars förvaltare var försvarsministern Joe Modise. Enligt mitt förmenande var denna donation genomförd på anmodan av Joe Modise under de månader som föregick kontrakten, då BAE/Saab lämnade sina anbud. Jag tror att detta totalt underminerade möjligheterna för någon hederlig och mångsidig process som skulle legat i det sydafrikanska folkets intresse."

I TV 4 den 15 november förklarade domare Heath att "den information som vi samlade in under undersökningen indikerade att det förekom mer än en muta utbetald till mer än en ANC-medlem."

Domare Heath sade också, att "den information som vi mottog från parlamentet efter Feinsteins undersökning bekräftade ryktet som jag hört tidigare . Avsevärda penningsummor hade betalats ut av anbudsgivarna för att få bli delaktiga i vapenaffären."

De olika gåvorna, den "otillbörliga påverkan" eller mutorna kan delas in i följande fyra kategorier:

1.Gåvor till organisationer eller projekt som står regeringspartiet nära och som kan vara en del av offsetprogrammen från BAE/Saab.

2.Gåvor till enskilda personer med makt och inflytande i beslutsprocessen.

3.I beslutsprocessen har ingått personer med personliga intressen i företag som gynnats av vapenaffärerna.

4.Gåvor direkt till regeringspartiet ANC.

Det är tydligt att de i samband med JAS Gripen-affären utlovade "motköpen" är oprecisa. Det är svårt att visa vari de verkligen består och vilka effekter de fått. Det finns i dag uppgifter om JAS Gripen-affären som gör att man har anledning att misstänka att det inte bara förekommit i legalt avseende helt korrekta gåvor och investeringar av karaktären "motköp" utan även sådana transaktioner som skulle kunna rubriceras som otillbörlig påverkan eller korruption.

Det är också tydligt att den granskningsprocess som genomförts i Sydafrika är ofullständig och otillräcklig. Att det var BAE:s försäljningsorganisation som skötte större delen av kontakterna med Sydafrika fritar inte Saab och den svenska regeringen från ansvaret för eventuella oegentligheter när det gäller JAS Gripen-affären. Det är den svenska regeringen som beviljar utförseltillstånd när det gäller krigsmateriel. Den svenska regeringen bär också ansvar för vad som skett i denna affär i och med att den fattat ett särskilt regeringsbeslut om särskilda exportkreditgarantier.

Då det visat sig att de utredningar om JAS Gripen-affären som gjorts i Sydafrika är ofullständiga, arbetat efter direktiv av den sydafrikanska regeringen om vad och vilka som skulle utredas och att utredningsmaterialet därefter redigerats borde den svenska regeringen visa största möjliga öppenhet när det gäller JAS Gripen-affären så att klarhet kan skapas om vad som verkligen inträffat.

Jag vill fråga ministern:

1.Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att offentligt säkerställa att de affärer som genomförts när det gäller JAS Gripen inte kan betecknas som otillbörlig påverkan eller korruption?

2.Avser ministern att ta initiativ till att genomföra en offentlig granskning som klarlägger huruvida några oegentligheter förekommit när det gäller JAS Gripen-affären?

Interpellationen är besvarad

Händelser

statustext: Interpellationen är besvarad Inlämnad: 2003-11-21 Anmäld: 2003-11-25 Besvarad: 2003-12-05

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.