Klimatpolitiken inför klimattoppmötet i Bonn

Anf. 1 Statsrådet Isabella Lövin (MP)

Fru talman! Jens Holm har frågat mig om och i så fall på vilket sätt jag avser att verka för att Sverige och EU ska agera föregångare i klimatförhandlingarna och för att EU:s och medlemsländernas klimatfinansiering ska göras med nya och additionella medel. Jens Holm har också frågat på vilket sätt jag avser att driva konkreta politiska reformer för att underlätta tekniköverföring till och kapacitetsuppbyggnad i utvecklingsländerna samt lyfta genusfrågor och kvinnors roll i klimatarbetet.

Klimattoppmötet i Bonn, COP 23, är viktigt för att avtalet och besluten som fattades i Paris 2015 ska bli verklighet. Det är också därför Sverige kommer att skicka en brett sammansatt delegation med representanter från Regeringskansliet, myndigheter, riksdagen och Sametinget samt en ungdomsdelegat. Vårt mål är att säkra att både Sverige och EU agerar föregångare i förhandlingarna.

Sverige ska vara ett föregångsland, och vi har aldrig haft så goda förutsättningar att vara det som just nu. Vi får trovärdighet genom våra handlingar, genom vår klimatlag och det klimatpolitiska ramverket kombinerat med nya styrmedel och större satsningar på klimat- och miljöområdet än någonsin. Med en stark röst inom EU och stora internationella satsningar finns det höga ambitioner i vårt internationella engagemang.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT

Sverige har deltagit aktivt i framtagandet av EU:s rådsslutsatser inför mötet i Bonn, och jag är stolt över att vi har lyckats förhandla så att flera av regeringens prioriteringar finns med i dessa slutsatser. Vi har varit mycket drivande för att slå fast vikten av EU:s globala ledarskap, såväl i de internationella klimatförhandlingarna som i genomförandet av Parisavtalet inom och utanför EU.

Sverige har också verkat för att EU ska fortsätta vara drivande i de frågor som är betydande för möjligheten att kontinuerligt höja den globala ambitionen i klimatarbetet. Särskilt viktigt för detta är att utformningen av den femåriga cykeln för utsläppsminskningar och dess globala översyn mynnar ut i successivt höjd ambition, i linje med det som krävs för att klara målen i Parisavtalet.

Regeringen kommer att fortsätta verka för att ambitionerna i EU:s egen klimatlagstiftning ökar och anpassas till målen i Parisavtalet. Det är centralt för regeringen.

Nya och additionella medel är en term som ofta används. Trots det finns det inte någon internationellt överenskommen definition, vare sig inom EU eller inom FN. En vanlig definition, som även stöds av en rad utvecklingsländer, är att klimatfinansieringen ska vara additionell jämfört med det internationella målet om att avsätta 0,7 procent av bni som bistånd. Sveriges bistånd har sedan länge vida överstigit målet om 0,7 procent. Regeringen har också ökat biståndsbudgeten kraftigt på senare år.

Det är viktigt att integrera klimat i utvecklingssamarbetet, för att inte skapa parallella strukturer och för att verkligen få genomslag för klimatfrågan inom nyckelsektorer som energi och jordbruk.

Jag håller helt med om att tekniköverföring till och kapacitetsuppbyggnad i utvecklingsländerna är mycket viktigt för att komma framåt i klimatarbetet. Det är dock viktigt att skilja på vad som kan göras inom ramen för just klimatförhandlingarna, i andra forum eller ute i själva länderna. I Sveriges internationella klimatfinansieringsarbete ingår tekniköverföring och kapacitetsuppbyggnad i många olika former, beroende på behoven och utformningen av insatserna. Även arbete för att skapa en gynnsam policymiljö för tekniköverföring, investeringar, mobilisering av privat klimatfinansiering etcetera är en del av det breda arbete som görs, till exempel inom de multilaterala utvecklingsbankerna och av Sida.

Sverige bidrar till att påskynda utvecklingen och spridningen av tekniska lösningar som minskar utsläppen av växthusgaser globalt. Regeringens inställning är att vi ska exportera lösningarna för den globala klimatomställningen, inte utsläppen.

Regeringen har en feministisk utrikespolitik och en framträdande roll i pådrivandet av hög ambition i arbetet med genusfrågor och uppmärksammandet av kvinnors och flickors särskilda utsatthet och behov vid klimatförändringar. Under COP 23 väntas antagande av en åtgärdsplan för jämställdhet, gender action plan. Sverige kommer självklart att vara aktivt i denna viktiga process. I klimatförhandlingarna bör ett jämställdhetsperspektiv integreras i alla relevanta förhandlingsspår där så är möjligt, vilket Sverige också har fått genomslag för i EU:s positioner inför COP 23.

Anf. 2 Jens Holm (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT

Fru talman! Det här är en viktig debatt. Vi vet att utsläppen av växthusgaser just nu är de största på 800 000 år. Och det här året, 2017, kommer sannolikt att bli det varmaste sedan man började mäta temperaturer i världen.

Vi vet också att det främst är de rikaste, industrialiserade staterna som har stått för merparten av växthusgasutsläppen i världen, medan det är fattiga människor i fattiga länder som drabbas här och nu av våra utsläpp. Vi i den rika världen måste alltså gå före och göra merparten eller i alla fall ta de första stegen för att minska våra utsläpp. Vi måste även hjälpa de fattiga länderna med teknik och pengar, så att de inte gör om våra misstag.

I går inleddes det internationella klimattoppmötet, COP 23, i Bonn i Tyskland. Det är ett av flera viktiga möten där vi ska se till att man lever upp till besluten som togs i Paris 2015.

Jag är glad att klimatministern säger att Sverige verkar för att höja EU:s klimatbidrag till toppmötet. Vi i Sverige har nämligen ingen egen position till det här klimattoppmötet, utan vi följer det som EU har beslutat. Det är alltså helt avgörande.

När jag gick igenom EU:s position blev jag besviken. Det står inte klart och tydligt att EU ska hjälpa fattiga länder med exempelvis den nya och bästa tekniken. Det står inte heller att EU ska bidra med klimatbistånd som ska finansieras med nya och additionella medel, alltså att pengarna inte ska tas från EU:s och medlemsländernas biståndsbudgetar.

Jag hittade ingen tydlig referens till att genus och kvinnors viktiga roll ska vara helt central i klimatarbetet, vilket klimatministern nu anförde. Det är bra om det är på det viset.

Med anledning av vad klimatministern sa vill jag veta: På vilket sätt kommer Sverige att verka för att EU höjer sitt klimatbidrag? Innebär det rent konkret, Isabella Lövin, att EU med Sveriges stöd och hjälp väntas lämna in ett nytt klimatbidrag, ett så kallat NDC, med nya, högre klimatambitioner?

Jag vill också ställa en fråga till klimatministern om klimatfinansieringen. Anser ministern inte att klimatfinansiering ska göras med nya och additionella medel, så som det står i klimatkonventionen? Detta är ju ett av grunddokumenten för dessa förhandlingar, och i det står att finansiering ska göras med nya och additionella medel. Anser klimatministern inte att det innebär att pengarna inte får tas från biståndsbudgeten? Om det är så varför sägs då inget om detta i EU:s position inför det här viktiga mötet?

Fru talman! Jag vill avslutningsvis säga att jag verkligen välkomnar åtgärdsplanen för genusfrågor och att genusfrågor ska genomsyra alla beslut om klimatet. Men kan ministern vara lite tydligare: Vilken status kommer åtgärdsplanen för genusfrågor egentligen att få?

Anf. 3 Statsrådet Isabella Lövin (MP)

Fru talman! Tack, Jens Holm, för att du har väckt denna viktiga debatt i en tid då vi verkligen behöver diskutera klimatfrågan! Såväl världssamfundet som EU och Sverige som enskilt land har ett ansvar att minska utsläppen, och det måste gå snabbt. Det måste gå ännu snabbare än vad vi har varit medvetna om hittills.

Parisavtalet höjde ambitionerna för världssamfundet. Vi ska försöka stanna så nära en och en halv grad som möjligt. Vi har ännu inte de vetenskapliga rapporterna eller det underlag som krävs för att veta hur snabbt vi i så fall måste minska utsläppen. Men vad vi vet är att med tvågradersmålet har vi en klimatbudget för ungefär 15 år framåt, om vi fortsätter med business as usual. Vi behöver alltså få ned utsläppen snabbt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT

Vi ser också konsekvenserna av extrema väderhändelser här och nu. Nästan varje vecka och varje månad är det något nytt. Det är extremt viktigt att vi som har resurser och möjligheten och som har ett väldigt stort ansvar för situationen ska gå före. Jag är stolt över att Sverige gör det i och med klimatlagen och efter att ha fått högsta betyg av alla EU-länder när oberoende miljöorganisationer tittar på oss.

Hur driver vi då positionerna inom EU-kretsen? Det är viktigt att tala om att Sverige är en självständig aktör under klimatförhandlingarna, och vi står värd för exempelvis evenemang om klimatfinansiering och hur man ska mobilisera mer. Vi driver frågor och har partnerskap med de minst utvecklade länderna, till exempel de små önationerna. Vi verkar alltså inte bara inom EU.

Jag fick många olika frågor, till exempel handlade det om genderfrågan. Den är viktig, och Sverige har bland annat drivit på för jämställdhetsintegrering i EU:s position om transparens i rapporteringen. Vi vill att det ska finnas ett jämställt deltagande i beslutsprocesserna, att man lyfter fram kvinnors särskilt utsatta roll liksom kvinnors roll som förändringaktörer. Det finns stora möjligheter i klimatomställningen för fattigdomsbekämpning, och då måste kvinnor ha en central roll i det hela.

När det gäller nya och additionella medel lovade den rika delen av världen 100 miljarder dollar till 2020 och att det ska handla om nya och additionella medel - det är riktigt. Samtidigt ska inte den här formuleringen på något sätt antyda att det är vad som räcker för omställningen. Detta är en droppe i havet för de enorma resurser som vi behöver för både omställning och anpassning, inte minst för de allra fattigaste länderna.

Hela biståndet kommer att krävas men inte bara det. Alla finansiella resurser som finns tillgängliga kommer att krävas för att kunna investera i ny teknik och för att stärka infrastruktur och vattentillgång och ställa om jordbruket. Det kommer att krävas en mängd åtgärder och reformer för att vi ska ha en hållbar värld. Det gäller inte minst för de fattiga länderna.

Sverige har gett bidrag till Gröna klimatfonden i tillägg till biståndsbudgeten. År 2015 var vi uppe i 1,4 procent av bni. Men vi gör också en tolkning av det additionella i biståndsbudgeten som gör att det additionella ligger på 0,7 procent, vilket är den internationellt vedertagna ståndpunkten. Jag tror heller inte att det är konstruktivt att se detta som en särskild liten pott.

Man måste naturligtvis klimatintegrera och klimatsäkra allt man gör, och det gäller både biståndsländerna, fattiga länder och den rika delen av världen. Det handlar alltså inte om två olika finansiella strömmar.

Anf. 4 Jens Holm (V)

Fru talman! Jag instämmer fullt ut i att det är oerhört viktigt att Sverige går före i klimatfrågorna, och i vissa avseenden går vi verkligen före. Men jag tror att vi kan göra mer. Exempelvis tycker jag att vid ett toppmöte som detta hade det varit bra om Sverige haft en egen position som kompletterade och gick utöver EU:s position. Nu är EU:s ståndpunkt också Sveriges ståndpunkt. Vi gör ingenting utöver detta. Klimatministern får gärna korrigera mig om jag har uppfattat frågan fel, men EU:s position är ju faktiskt vår.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT

EU:s position är inte särskilt ambitiös. Jag tycker inte att EU är en föregångare i klimatarbetet. Man ska också komma ihåg att det klimatbidrag som EU har lämnat till världssamfundet lämnades in innan Parisavtalet slöts. Det är långt ifrån tillräckligt, om man säger så. Jag vill fråga ministern: När tror Isabella Lövin att EU kan lämna in ett nytt klimatbidrag till de internationella klimatförhandlingarna? Man får verkligen hoppas att bidraget från EU är mycket ambitiösare än det som finns i dag.

Jag vill också höra lite om klimatfinansieringen. Det är bra att klimatministern säger att i varje fall den svenska klimatfinansieringen ska göras med nya och additionella medel, så som jag tolkar det. Jag instämmer i att allting inte kan göras från statens sida, utan väldigt många måste vara med för att mobilisera medel. Men om inte vi ser till att bidra med nya pengar är det svårt att kräva att andra ska göra det.

Jag skulle vilja veta om regeringen har gjort någon bedömning av EU:s samlade klimatbidrag och finansiering hittills. Anser klimatministern att det handlar om nya och additionella medel? Anser ministern att det som EU och EU:s medlemsländer hittills har mobiliserat är tillräckligt? Jag tänker på summan 20,2 miljarder euro som EU har presenterat inför detta toppmöte. Anser ministern att 20,2 miljarder euro i klimatbistånd är nya pengar, och är det tillräckligt?

Vad gäller klimatfinansiering kan, som jag sa tidigare, inte allt göras av staterna själva, utan väldigt många andra måste vara med och bidra. Isabella Lövin nämner själv de multilaterala utvecklingsbankerna, exempelvis Världsbanken eller Europeiska investeringsbanken. Jag skulle vilja veta vad klimatministern anser om deras portföljer och placeringar. När jag så sent som i dag tittade på Europeiska investeringsbankens senaste placeringar hade man inte investerat någonting i förnybar energi men hade ökat investeringarna i fossil energi. Är detta steg i rätt riktning?

Vi vet också att Världsbanken har enorma investeringar i fossil energi. Och vi vet att våra egna pensionsfonder faktiskt har väldigt stora placeringar i fossil energi, alltså i det som ökar utsläppen. På vilket sätt agerar den svenska regeringen för att det fossila ska bort från både pensionsplaceringarna här i Sverige och de multilaterala investeringsbankerna?

Anf. 5 Statsrådet Isabella Lövin (MP)

Fru talman! Jag tackar återigen Jens Holm för att han lyfter fram otroligt viktiga frågor. Hur ska vi ställa om de finansiella flödena så att de går i en hållbar riktning? I det perspektivet är det mindre viktigt om vi har 100 miljarder dollar som går till klimatfinansiering, när vi samtidigt kanske har 500 miljarder dollar som går till subventioner av fossila bränslen. Det är viktigt att hela världen ställer om.

Sverige bedriver ett mycket aktivt arbete i utvecklingsbankerna, bland annat Världsbanken, Afrikanska utvecklingsbanken och Asiatiska utvecklingsbanken. Vi har antagit en vägkarta för hur vi som ägare och delägare i bankerna ska bedriva arbetet för att fasa ut de fossila investeringarna. Vi anser att det är helt ohållbart för utvecklingsländerna att låsa fast sig i gammal smutsig teknik när den rena tekniken oftast är billigare, bättre, hälsosammare och mer demokratisk. Den kan ägas lokalt, och tillgängligheten blir mycket större.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT

I den ägarkrets - valkrets - i Världsbanken som vi sitter i har vi fått med oss exempelvis våra nordiska grannländer på en särskild policy för att driva på i Världsbankens styrelse. Vi är en liten ägare av Världsbanken, men vi har oproportionerligt stort inflytande på bankens policy, skulle jag vilja påstå. Man lyssnar gärna på oss. Banken har verkligen ökat sina ambitioner att investera i förnybart och klimatsäkra sina tillgångar. Sedan är det riktigt att det finns mycket gamla investeringar som inte är hållbara. Vi driver på i alla de här forumen för att man ska fasa ut alla de investeringarna. Det är helt enkelt inte bra investeringar - varken ekonomiskt eller på andra sätt.

EU:s åtagande om 20,2 miljarder euro innebär en ökning med 15 procent sedan 2015. I vilken grad det här är additionellt till biståndet räknat som 0,7 procent kan jag inte uttala mig om. Jag har inte den analysen framför mig. Men det viktiga är ju att hela världen bidrar med investeringar som går i en hållbar riktning. Det är helt klart. Då måste också den privata sektorn vara med. EU är, liksom Sverige, aktivt i att katalysera extra investeringar från den privata sektorn genom att gå in med biståndsmedel och särskilda garantier i det avseendet.

Sverige är den största givaren i världen per capita till Gröna klimatfonden. Det är jag väldigt stolt över. Men det ger också ett stort ansvar för att klimatfinansieringen ska fungera på ett bra sätt. Apropå gender har vi varit väldigt noga med att driva igenom en särskild jämställdhetspolicy i Klimatfonden. Vi måste se klimatfinansiering som en del av det större utvecklingsarbetet, där demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet och så vidare är med.

Att skärpa ambitionerna är absolut en av våra prioriteringar inför 2018, då IPCC kommer att komma med sin en-och-en-halv-gradsrapport. Den kommer att visa hur mycket allvarligare läget är än vad vi hittills har kunnat basera våra åtaganden på. Vi driver att EU och hela världen måste kunna uppdatera sina åtaganden - NDC:er - i ljuset av den rapporten.

Anf. 6 Jens Holm (V)

Fru talman! Det är oerhört viktigt att Sverige och EU skärper sina klimatbidrag till de internationella klimatförhandlingarna. FN:s miljöprogram kom ju nyligen med en rapport där man konstaterade att världens samlade bidrag hittills motsvarar ungefär en tredjedel av de utsläppsminskningar som behöver göras. Det är väldigt långt kvar innan vi har åtaganden som ens är i linje med en tvågradig uppvärmning, och helst ska vi ju ned på max en och en halv grads uppvärmning.

Jag vet inte om jag håller med klimatministern om att det är mindre viktigt hur mycket länderna ger i klimatfinansiering som nya och additionella medel och att det är andra pengaflöden som är det viktiga. Jag tror att det är helt avgörande att vi föregår med gott exempel. När vi säger att vi bidrar med klimatfinansiering ska det vara nya och additionella medel. Vi ska inte ta pengar från malariabekämpning för att sätta upp solceller. Vi måste göra både och. Där tycker jag att det är oerhört viktigt att regeringen är tydlig. Jag tycker att regeringen borde göra en egen analys av de 20 miljarder euro som EU hittills har lyckats skramla ihop. Jag tror att de pengarna är långt ifrån nya. Det är väldigt mycket gamla biståndspengar som man skrapar ihop.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT

Nästa vecka reser klimatministern för att vara på plats på toppmötet i Bonn. Jag skulle vilja göra ett medskick till klimatministern: Solidarisera dig med de fattiga länderna, som drabbas här och nu av våra utsläpp! Lyssna särskilt noga på deras rekommendationer och vad de säger! Vi måste sopa rent framför egen dörr och minska våra utsläpp mer än vad vi hittills har lovat. Vi måste ta fram mer pengar till utvecklingsländerna och inte minst ny teknik, så att de inte ska behöva göra samma misstag som vi har gjort. Kommer ministern att göra det?

Anf. 7 Statsrådet Isabella Lövin (MP)

Fru talman! Regeringens prioriteringar är att vi ska få beslut vad gäller jämställdhet och ursprungsfolks rättigheter och att vi ska ha höjda ambitioner vad gäller finansiering. Vi måste leva upp till det som sas i Köpenhamn och mer därtill. Regeringen har ett partnerskap med de ambitiösaste länderna och aktörerna i världen. Vi är inte passiva som en i mängden inom EU-kretsen, utan tvärtom. Vi är med i Under 2 Coalition, som är en koalition av de allra ambitiösaste aktörerna, inklusive delstater i USA och enskilda städer. Vi har också gott samarbete med det franska initiativet, som handlar om att engagera näringslivet för den här stora omställningen.

När det gäller de allra fattigaste länderna driver Sverige anpassningsfrågan väldigt starkt. Jag sa tidigare att det privata näringslivet kommer att komma in med pengar. Jag tror att det stämmer när det handlar om sådant som förnybar energi, med större investeringar där man kan göra en vinst. Men när det handlar om de svårare frågorna, såsom hur man ska skydda de små och fattiga önationerna från havsnivåhöjning, är det ingenting som det privata näringslivet kommer att kunna gå in och investera i, utan här behövs Anpassningsfonden, Fonden för de minst utvecklade länderna och Gröna klimatfonden, som har öronmärkta pengar för detta. Vi ser inte några andra finansiella flöden. Sverige går verkligen i bräschen för det här. I Marocko var vi ett av få länder som gjorde ett extra bidrag till Anpassningsfonden. Vi driver att anpassningsfrågorna måste vara väldigt centrala när det gäller de fattigaste länderna. Vi behöver se extra flöden där det privata näringslivet inte kan gå in.

Överläggningen var härmed avslutad.