Jobbskatteavdragets bristfälliga jobbeffekt

Interpellation 2011/12:129 av Olsson, Hans (S)

av Olsson, Hans (S)

den 18 november

Interpellation

2011/12:129 Jobbskatteavdragets bristfälliga jobbeffekt

av Hans Olsson (S)

till finansminister Anders Borg (M)

I en inledande passage av regeringsförklaringen 2006 stod följande:

Fler människor som kan och vill arbeta ska också ha möjligheter att försörja sig genom eget arbete, och få uppleva arbetsglädje och arbetsgemenskap under trygga villkor. Regeringens övergripande mål är att skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag och att därigenom bryta utanförskapet.

Regeringen har misslyckats med att föra en ekonomisk politik för arbete. Sysselsättningsgraden har inte höjts, antalet sysselsatta har bara växt med folkökningen. Genom den negativa politik regeringen fört gentemot unga, sjuka och arbetslösa har också utanförskapet fördjupats.

I våras rapporterade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) utifrån en enkät till kommunerna att nära 9 procent av åldersgruppen 18–25 år får ekonomiskt bistånd. Nästan var fjärde hushåll av dem i behov av ekonomiskt bistånd utgörs av unga hushåll, det vill säga ungdomar som inte längre bor hemma hos sina föräldrar. Majoriteten av de unga hushållen har endast arbetslöshet som skäl till sitt bidragsberoende.

Enligt en rapport från Institutet för arbetsmarknadsutvärdering (IFAU) som presenterades nyligen så får varje år ungefär 6 procent av alla svenska hushåll socialbidrag. Av dem har en fjärdedel ett större bidragsberoende och får mer än ett halvt prisbasbelopp per år. Det är ovanligt att bidragstagarna börjar arbeta heltid direkt, strax under 6 procent lämnar för heltidsarbete. Det är vanligare att ha en svag anknytning till arbetsmarknaden, det hade 29 procent av gruppen. Vanligast är dock att individerna saknar stabil inkomst året efter avslutat socialbidrag: 35 procent av gruppen har en instabil försörjning och det är svårt att veta var inkomsten kommer ifrån. Kvinnor, unga och personer med utomnordisk bakgrund eller låg utbildning har oftare en svagare position på arbetsmarknaden menar utredaren. Kanske försörjs de av familjemedlemmar. De blir oftare bidragsberoende igen efter en period.

Mina frågor till finansministern är:

Hur avser finansministern att förändra den ekonomiska politiken så att fler unga får arbete?

Hur avser finansministern att förändra den ekonomiska politiken så att det inte uppstår arbetande fattiga?

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd Inlämnad: 2011-11-18 Anmäld: 2011-11-18 Svar fördröjt anmält: 2011-11-25 Besvarad: 2011-12-16
Debatt (7 anföranden)