Jämställda löner
Interpellation 2019/20:345 av Amineh Kakabaveh (-)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-02-18
- Överlämnad
- 2020-02-19
- Anmäld
- 2020-02-20
- Svarsdatum
- 2020-03-06
- Besvarad
- 2020-03-06
- Sista svarsdatum
- 2020-03-11
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Åsa Lindhagen (MP)
Kvinnor har högre utbildning än män, men tjänar mindre. Löneskillnaden mellan kvinnor och män är 10,7 procent. Det motsvarar nästan 50 000 kronor om året. Inkomstskillnaderna är dessutom ännu större, mycket på grund av att kvinnor arbetar deltid i betydligt högre grad. Det får stora konsekvenser för kvinnors makt, inflytande och frihet. Bland annat uppger var femte kvinna att hon inte skulle ha råd att separera från sin partner.
En viktig orsak till löneskillnaderna är den värdediskriminering som sker av kvinnodominerade yrken. Löneläget i kvinnodominerade yrken är sämre än det är i andra jämförbara yrken som är mansdominerade eller könsbalanserade. Det beror bland annat på att vi har en lönebildningsmodell där industrin sätter normen för löneökningstakten som gör det svårt för kvinnodominerade yrken att komma ikapp. Men det behövs också resurser för att säkerställa konkurrenskraftiga löner för kvinnodominerade yrkesgrupper som socionomer, sjuksköterskor, undersköterskor och lärare. Hur ska vi annars klara av att möta den stora bristen på arbetskraft i vår gemensamma välfärd?
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Åsa Lindhagen:
- Vad gör regeringen för att minska löne- och inkomstskillnaderna samt öka kvinnors ekonomiska egenmakt?
- Vad gör regeringen för att stoppa värdediskrimineringen av kvinnodominerade yrken, och vad vill regeringen göra för att Medlingsinstitutets uppdrag att värna industrinormen inte ska bli ett hinder för jämställda löner?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2019/20:345
Webb-tv: Jämställda löner
Dokument från debatten
- Fredag den 6 mars 2020Kammarens föredragningslistor 2019/20:83
- Protokoll 2019/20:83 Fredagen den 6 marsProtokoll 2019/20:83 Svar på interpellation 2019/20:345 om jämställda löner
Protokoll från debatten
Anf. 96 Statsrådet Åsa Lindhagen (MP)
Fru talman! Amineh Kakabaveh har frågat mig vad regeringen gör för att minska löne- och inkomstskillnaderna och öka kvinnors ekonomiska egenmakt, vad regeringen gör för att stoppa värdediskrimineringen av kvinnodominerade yrken och vad regeringen vill göra för att Medlingsinstitutets uppdrag att värna industrinormen inte ska bli ett hinder för jämställda löner.
Ekonomisk jämställdhet är en viktig fråga för mig som jämställdhetsminister. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Sverige har en bra bit kvar till ekonomisk jämställdhet. Som Amineh Kakabaveh anger var det en löneskillnad mellan könen på 10,7 procent 2018. Även om lönegapet har minskat med 5,6 procentenheter sedan 2005 går förändringarna långsamt. En av de viktigaste förklaringarna till löneskillnaderna är den könsuppdelade arbetsmarknaden, där män är överrepresenterade i yrken och befattningar med högre löner. Löneskillnaderna ger dock inte hela bilden av den ekonomiska ojämställdheten.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
År 2017 hade kvinnor i genomsnitt 77 procent av mäns individuella disponibla inkomst, en andel som inte förändrats nämnvärt sedan 1995, trots att skillnaderna mellan kvinnors och mäns arbetsinkomster har minskat. Den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden har dock motverkats av kapitalinkomsternas ökade betydelse och att skatternas och transfereringarnas omfördelande effekt mellan kvinnor och män samtidigt har minskat. Skillnaderna i arbetsinkomster är inte heller bara ett resultat av löneskillnaderna. De påverkas också av att kvinnor har lägre sysselsättningsgrad, kortare arbetstid och högre frånvaro på grund av föräldraledighet och ohälsa än män. Det bidrar till lägre pensioner och livsinkomster. Utrikes födda kvinnors alltför låga arbetskraftsdeltagande bidrar också till den ekonomiska ojämställdheten.
Regeringen har genomfört flera insatser som kan minska skillnaderna i kvinnors och mäns inkomster. Ett exempel är regeringens handlingsplan för jämställda livsinkomster, som presenterar de åtgärder som har vidtagits 2017 för att minska inkomstskillnaderna. Ett annat är regeringens mål om att heltidsarbete för både kvinnor och män eftersträvas. Den tredje reserverade månaden i föräldraförsäkringen, som infördes 2016, har inneburit att mäns uttag av föräldrapenning har ökat under barnets första två levnadsår. Att fler utrikes födda kvinnor kommer i sysselsättning och får en egenförsörjning är en högt prioriterad fråga för regeringen. Det behövs ett tydligt jämställdhetsperspektiv i alla etableringsåtgärder. Arbetsmarknadsutbildningen behöver bli mer effektiv, strategisk och jämställd.
Att bekämpa lönediskriminering och osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män är en viktig fråga för regeringen. Ett verktyg för att motverka osakliga löneskillnader är lönekartläggningar. I diskrimineringslagen finns bestämmelser med bland annat krav på arbetsgivare att göra en lönekartläggning. År 2017 skärptes bestämmelserna om lönekartläggning både vad gäller frekvensen av lönekartläggningar och av vilka som omfattas av dokumentationsskyldigheten.
Det finns tecken på att diskrimineringslagen inte följs i tillräckligt hög grad. Regeringen vill se skarpare sanktioner mot de arbetsgivare som inte följer lagstiftningen och har därför tillsatt en utredning för att se över vilka åtgärder som behövs för att säkerställa efterlevnad av bestämmelserna. Arbetsgivare behöver också ha kunskap om lagstiftningen för att kunna efterleva den. Regeringen har därför gett Diskrimineringsombudsmannen, DO, i uppdrag att vidta kunskapshöjande insatser för att arbetsgivare ska ha kännedom om lagens krav på att arbeta med aktiva åtgärder.
En av grundpelarna i den svenska arbetsmarknadsmodellen är att arbetsmarknadens parter har ett huvudansvar för lönebildningen. Den svenska lönebildningsmodellen har bidragit till en varaktig reallönetillväxt under lång tid. Medlingsinstitutet konstaterar i sin kartläggning av löneläget mellan 2014 och 2017 att det har skett en positiv relativlöneförändring för kvinnodominerade yrkesgrupper, bland annat för undersköterskor, lärare och sjuksköterskor. Resultaten tyder inte på att lönebildningsmodellen står i vägen för förändringar vad gäller olika yrkens relativa löneläge. Dock kvarstår skillnader mellan kvinno- och mansdominerade yrkesgrupper.
Avslutningsvis, fru talman, fattade regeringen i går beslut om att tillsätta en kommission för jämställda livsinkomster. Kommissionen ska lämna förslag som syftar till att långsiktigt öka den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män, bland annat genom att lämna förslag på åtgärder som bidrar till att främja jämställda löner, jämställda livsinkomster och en jämställd fördelning av det offentligas stödåtgärder till kvinnor och män. Kommissionen ska också kartlägga behovet av statistik över löneskillnader mellan kvinnor och män på arbetsgivarnivå eller annan lämplig nivå. Kommissionen ska vidare analysera den isländska modellen för lönecertifiering och den brittiska respektive tyska modellen för lönetransparens med fokus på hur dessa skulle kunna utvecklas och anpassas för att tillämpas i Sverige.
Anf. 97 Amineh Kakabaveh (-)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Tack, statsrådet Åsa Lindhagen, för ett engagerat och ambitiöst svar! Det är positivt att regeringen vill prioritera och lyfta fram denna viktiga fråga om jämställda löner.
Om två dagar är det den 8 mars, Internationella kvinnodagen. Därför är det viktigt att man både internationellt och lokalt ser vad vi gör.
Jag kommer precis från Järva, där jag träffade kvinnor som har helt andra problem när det gäller jämställt arbete och jämställda löner. Men vi ska komma ihåg att vi i det här landet, där vi kan vara mycket stolta på många områden, firar 100 år av kamp för jämställdhet. Det var faktiskt i slutet av förra året som firandet av demokratin började. Genom kvinnors kamp med svett och tårar har vi fått det jämställda samhälle som vi har.
Kvinnor, både unga och äldre, som har högre utbildning än män tjänar ändå mindre. Skillnaden i lön för män och kvinnor är som sagt 10,7 procent. Det motsvarar 50 000 kronor mindre i budgeten varje år för kvinnor. Inkomstskillnaderna är också stora mycket på grund av att kvinnor arbetar deltid i betydligt högre grad. Det får stora konsekvenser för kvinnors makt, inflytande och frihet. Bland annat uppger var femte kvinna att hon inte skulle ha råd att separera från sin partner.
Skillnaderna skulle dessvärre vara ännu större bland kvinnor i förorterna, de som lever i hederskultur och inte ens kan komma ut och arbeta. Därför är det så viktigt att vi kämpar på olika områden. Siffrorna talar för sig själva när det gäller lönegapet i vissa yrken mellan män och kvinnor.
Löneläget i kvinnodominerade yrken är sämre än i andra jämförbara yrken som är mansdominerade eller könsbalanserade. Det beror bland annat på att vi har en lönebildningsmodell där industrin sätter normen för löneökningstakten, vilket gör det svårt för kvinnodominerade yrken att komma i kapp. Det behövs också resurser för att säkerställa konkurrenskraftiga löner för kvinnodominerade yrkesgrupper, till exempel socionomer, sjuksköterskor, undersköterskor och lärare. Hur ska vi annars klara av att möta den stora bristen på arbetskraft i vår gemensamma välfärd?
Det måste naturligtvis kosta att diskriminera. Det är väldigt positivt att regeringen nu tillsätter en utredning, för det är helt ofattbart att om andra inte följer lagen blir det en påföljd, men inte om arbetsgivare inte gör det. Osakliga löneskillnader måste rättas till.
När rörelsen Lön hela dagen startade för åtta år sedan fick kvinnor lön bara till klockan 15.51. Nu, åtta år senare, deklarerades häromdagen att vi får lön till klockan 16.09. Det innebär att vi har oerhört många år kvar tills vi tjänar lika mycket som männen.
Anf. 98 Statsrådet Åsa Lindhagen (MP)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag vill börja med att rikta ett tack till riksdagsledamoten för att hon lyfter fram dessa oerhört viktiga frågor.
Sverige är ett av världens mest jämställda länder. Vi är inte jämställda, men vi har kommit långt i jämställdhetsarbetet. Det beror inte minst på att vi har givit kvinnor möjligheter att komma ut på arbetsmarknaden. Vi byggde ut barnomsorgen på 70-talet. Vi har en föräldraförsäkring. Vi avskaffade sambeskattningen 1971 och flera strukturella hinder som stod i vägen för kvinnor att få ekonomisk egenmakt.
Denna kamp är inte över. Vi behöver kämpa på för att kvinnor generellt ska få samma ekonomiska makt och självständighet som män. Men vi behöver också titta på hur friheten och möjligheterna ser ut för olika grupper av kvinnor. Kvinnor är ingen homogen grupp, och förutsättningarna ser väldigt olika ut.
Exempelvis har kvinnor med funktionsnedsättning sämre möjlighet att komma ut på arbetsmarknaden och är i större utsträckning ekonomiskt utsatta. Det är därför en mycket viktig fråga att jobba med.
Detta gäller även utrikes födda kvinnors möjligheter, vilket riksdagsledamoten tog upp. Av utomeuropeiskt födda kvinnor står 26 procent helt utanför arbetskraften, det vill säga de är varken i jobb eller i arbetsmarknadsinsatser. Det är alltså mer än var fjärde utomeuropeiskt född kvinna vars kompetens och kapacitet vi inte tar till vara.
Det finns också en koppling till kampen mot våldet när vi talar om ekonomisk självständighet och egenmakt. Det är oerhört viktigt att kvinnor har möjlighet att lämna en relation, och vi måste göra det vi kan för att underlätta för kvinnor att få skydd och stöd att ta sig ur en våldsam relation. Vi ska bekämpa våldet, och en viktig del i detta är att ge kvinnor goda förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden så att de har egna pengar och kan styra över sina egna liv.
Det här är viktiga frågor, och vi behöver ta ytterligare steg framåt för att bekämpa den ekonomiska ojämställdhet som fortfarande finns i Sverige år 2020.
Anf. 99 Amineh Kakabaveh (-)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för engagemanget och för att hon lyfter fram både funktionsnedsatta kvinnors och invandrarkvinnors situation.
I Kalla fakta berättades för några veckor sedan att det är 100 000 invandrarkvinnor som står utanför arbetsmarknaden. Om de kom in med lägre lön och deltidsanställningar skulle gapet mellan män och kvinnor vara ännu större.
Vi måste göra något i budgetar och satsningar. Annars kommer jämställdheten att försämras och gå bakåt i stället för framåt. På många områden gör vi stora framsteg, men inte på alla.
Lagen är tydlig. Kön ska inte avgöra lön. Det har jag hört under alla mina år i Sverige. Ändå kan arbetsgivare lönediskriminera utan att det får några konsekvenser. Men nu måste arbetet påskyndas och påföljderna skärpas. Det ska kosta att diskriminera.
Trots att många kvinnor har både bättre utbildning och högre befattning tjänar de i genomsnitt 3 900 kronor mindre i månaden än män.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Sedan 40 år tillbaka är det förbjudet att lönediskriminera, och sedan 1994 ska arbetsgivare göra lönekartläggning för att upptäcka och rätta till osakliga löneskillnader. Ändå händer alldeles för lite. En orsak till att lagen är tandlös är att tillsynen är otillräcklig. Vi stiftar lagar här i kammaren, men tyvärr följer vi inte upp dem, vilket är ett generellt problem.
Arbetsgivare som struntar i att åtgärda löneskillnader måste uppmanas att följa lagen. Om de inte gör det ska det kosta.
Tillsynen är otillräcklig sedan Diskrimineringsombudsmannen tog över ansvaret från Jämställdhetsombudsmannen. JämO genomförde bland annat Miljongranskningen, där osakliga löneskillnader på 70 miljarder upptäcktes och korrigerades.
Fru talman! Flera åtgärder måste vidtas för att lönerna ska bli jämställda och jämlika. Det är positivt att regeringen har tillsatt en utredning om tillsyn och påföljder, men det är inte tillräckligt. Mer måste göras, till exempel att kräva fler insatser för att uppnå jämställda löner.
Instämmer statsrådet i att lönediskrimineringen måste åtgärdas, tillsynen öka och sanktionerna skärpas? Det nämns nästan inget om att Diskrimineringsombudsmannens tillsyn ska skärpas. Instämmer statsrådet också i att en ny miljongranskning bör genomföras för att sanktionerna mot arbetsgivare som bryter mot lagen ska skärpas?
DO och arbetsmarknadens parter måste också arbeta mer aktivt för att motverka alla typer av diskriminering, till exempel sexuella trakasserier och övergrepp i arbetslivet.
Anf. 100 Statsrådet Åsa Lindhagen (MP)
Fru talman! Under förra mandatperioden skärpte vi diskrimineringslagstiftningen. Det innebär att arbetsgivare har ett ansvar att jobba aktivt med att förebygga alla former av diskriminering på sina arbetsplatser. Det handlar bland annat om lönediskriminering på grund av kön och om sexuella trakasserier. Kvinnor ska vara trygga på sina arbetsplatser.
Om arbetsgivaren inte gör detta jobb händer det inte särskilt mycket. Just därför har jag tillsatt denna utredning, som bland annat ska titta på vad det ska få för konsekvenser att inte följa svensk lagstiftning.
Vi ska sprida kunskap om att denna lagstiftning finns, för att på så sätt bättre stödja arbetsgivare i deras arbete. Det är en viktig del. Men det är också viktigt att säga att om man inte följer svensk lag får det konsekvenser.
Jag instämmer i att detta är viktigt, även när det gäller mäns och kvinnors löner där det ibland kan förekomma lönediskriminering.
Vi har ett lönegap på 10,7 procent mellan män och kvinnor. Men den siffran säger inget om vad kvinnor faktiskt får utbetalt eftersom den inte tas hänsyn till att kvinnor jobbar deltid och är föräldralediga i större utsträckning och har nästan dubbelt så stor sjukskrivning som män. Detta påverkar såklart livsinkomsten. Man uppskattar att det skiljer i snitt 3,2 miljoner kronor i livsinkomst mellan kvinnor och män, och det är stora pengar.
Jag brukar säga att pengar är makt, och makt ska fördelas jämställt. Detta är alltså viktiga frågor.
I går fattade regeringen som sagt beslut om att tillsätta en kommission för jämställda livsinkomster. Den har i uppdrag att jobba brett med dessa frågor. Det är inga enkla frågor, men vi ger oss inte bara för att det är svårt. Vi måste fortsätta att driva på detta arbete. Kommissionen ska bland annat titta på det offentligas fördelning av stödåtgärder. Vi har sett att det finns en ojämställdhet i exempelvis Arbetsförmedlingens verksamhet. Till exempel kan kvinnor ha svårare än män att få insatser. Men givetvis ska offentliga insatser fördelas jämställt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Kommissionen ska också titta på hur man skapar jämställda arbetsplatser. Det är förstås också viktigt för att alla ska känna sig trygga och må bra på jobbet. Sjukskrivningstalet måste ned, och här är jämställdheten en viktig del.
Det är något av det kommissionen ska jobba med. Den ska göra annat också.
Det är viktigt steg att vi har tillsatt denna kommission, och jag ser fram emot att den återkommer med förslag på hur vi ska ta jämställdheten i Sverige framåt.
Anf. 101 Amineh Kakabaveh (-)
Fru talman! Jag tackar jämställdhetsministern för bra svar.
Det är bra att regeringen försöker följa upp de lagar som arbetsgivare inte följer. Det gäller dessvärre också vår egen välfärd, där stat och kommuner är arbetsgivare. Det finns många kvinnodominerade yrken, till exempel min yrkeskår, socionomer, där kvinnor, trots att de har hög utbildning som är likvärdig med männens, inte har samma lönespann. Det är såklart viktigt att locka fler män till yrket, men detta innebär inte att kvinnors lön inte ska höjas. Tvärtom ska man höja kvinnors löner så att det blir attraktivt för män att komma och arbeta i kvinnodominerade yrken.
Hela lönen och halva makten har vi diskuterat i årtionden och århundranden i Sverige, men vi är fortfarande inte där. Det måste till fler åtgärder för att synliggöra de strukturella löneskillnaderna i yrkesbranscherna.
Jag tycker att det är dags för en jämställdhetspott i varje jämställdhetsbudget för vissa yrken som är kvinnodominerade. Oftast har kommunerna inte råd, och även om arbetsmarknadens parter - både arbetsgivare och fack - är överens finns det inte pengar. Därför är det dags att rätta till detta och att ha en sådan pott. Jag hoppas att ministern är överens med mig.
Som vi tog upp är såklart föräldraförsäkringen och deltidsarbete en orsak.
Anf. 102 Statsrådet Åsa Lindhagen (MP)
Fru talman! Jag tackar återigen riksdagsledamoten för att hon lyfter upp dessa viktiga frågor, som vi behöver uppmärksamma året om, inte minst inför den internationella kvinnodagen. Men detta är frågor som vi behöver jobba med ständigt. Det är en av våra viktigaste jämställdhetsfrågor.
Jag vill lyfta upp det som riksdagsledamoten var inne på när det gäller kommunernas arbetsgivaransvar. Det är en oerhört viktig fråga. När jag var kommunpolitiker gjorde vi en låglönesatsning i den kommun där jag var verksam. Den gick främst till kvinnor, för det var de som jobbade i de yrken där det var lägre löner. Detta är en fråga som är viktig för oss politiker på nationell nivå men också på lokal och regional nivå, där man är arbetsgivare och faktiskt har möjlighet att göra sådana typer av satsningar.
Sedan har vi, kanske lite överraskande, haft en diskussion här i riksdagen om välfärdsmiljarderna. Det är förstås positivt att vi stärker välfärden, vilket är en viktig fråga för regeringen. Vi har under både den förra mandatperioden och denna mandatperiod skjutit till välfärdsmiljarder, och nu blir det ytterligare 5 välfärdsmiljarder utöver de satsningar vi tidigare har aviserat.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Av dem som jobbar i kommunsektorn är 80 procent kvinnor, så när vi stärker välfärden gör vi Sverige till ett starkare land. För att kunna bygga ett starkt Sverige är det oerhört viktigt att vi satsar på välfärden. För de människor som jobbar i välfärden inom kommunsektorn, som till 80 procent är kvinnor, är detta de facto också en viktig del i att stärka deras möjligheter att göra ett gott jobb på sin arbetsplats.
Återigen: Tack för att dessa viktiga frågor lyfts upp i Sveriges riksdag!
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.