Internationellt surrogatmoderskap

Interpellation 2019/20:373 av Mikael Eskilandersson (SD)

av Mikael Eskilandersson (SD)

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

Enligt kommittédirektivet Utökade möjligheter att göra utländska föräldraskap gällande i Sverige (dir. 2020:19) ska frågor kring utländskt moderskap för kvinnor som inte fött barnet vid flytt till Sverige undersökas och lagregleringar eventuellt införas. Utredning och förslag ska redovisas senast den 21 juni 2021. Regeringen verkar alltså vilja förenkla för de surrogatarrangemang som sker utomlands och där kvinnor mot betalning hyr ut sin livmoder.

I ett gemensamt upprop krävde kvinnorättsorganisationer i flera världsdelar ett förbud mot surrogatmödraskap och uppmanade FN att lyfta frågan under en session i generalförsamlingen år 2018. Uppropet undertecknades av hundratals kvinnorättsorganisationer i Asien, Europa, Nord- och Sydamerika. Generalsekreteraren för Sveriges Kvinnolobby uppgav då även att de arbetat med frågan under lång tid. Kravet om förbud innefattade kommersiellt surrogatmoderskap, då kvinnor får betalt för att upplåta sina livmödrar, och så kallat altruistiskt surrogatmoderskap, då kvinnor bär ett barn utan ersättning. Generalsekreteraren uppgav att det altruistiska är en fantasi som inte finns på riktigt – i praktiken är det omöjligt att säkerställa att det inte funnits sociala eller ekonomiska påtryckningar. En annan invändning var att där man försökt tillåta altruistiskt surrogatmoderskap har detta även lett till handel.

Från regeringens sida har det däremot varit mycket tyst kring frågan, trots att man benämner sig själv som feministisk.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

  1. Av vilken orsak driver inte ministern och regeringen på för en internationell lagstiftning mot surrogatmoderskap?
  2. Hur kommer det sig att regeringen vill satsa på en utredning om utökade möjligheter att göra dessa föräldraskap gällande i Sverige, så att människohandel i högre grad möjliggörs?
  3. Vad förmedlar ministern med utökade möjligheter att göra utländska föräldraskap gällande i Sverige till de svenska kvinnor och kvinnoförbund som efterfrågat internationell lagstiftning mot surrogatmoderskap hos FN?
  4. Hur ser regeringen på det faktum att kvinnor i andra länder utnyttjas för att ge svenskar tillgång till barn?
Interpellationen är inlämnad

Händelser

Fördröjd Överlämnad: 2020-03-04 Inlämnad: 2020-03-04 Anmäld: 2020-03-05 Sista svarsdatum: 2020-03-18