Insyn i Arbetsförmedlingens upphandlingar
Interpellation 2013/14:446 av Ali Esbati (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Överlämnad
- 2014-04-17
- Inlämnad
- 2014-04-17
- Anmäld
- 2014-04-25
- Sista svarsdatum
- 2014-05-12
- Besvarad
- 2014-06-05
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson (M)
I mitten av april gjorde Göteborgs-Posten avslöjanden om grova, långa och återkommande rasistiska utfall från en lärare på en bussförarutbildning. Det särskilt beklämmande med fallet är att eleverna har skickats till utbildningen genom Arbetsförmedlingen. Den ingår i deras åtgärdsprogram och betalas av det offentliga.
Jag utgår från att ministern och regeringen inte anser det vara lämpligt med sådana rasistiska utfall i allmänhet och vid arbetsmarknadsutbildningar i synnerhet.
Problemet i dag är att ett systematiskt arbete mot sådana situationer, och andra brister i upphandlade åtgärder, försvåras av såväl rutinbrister inom Arbetsförmedlingen som av affärssekretess. När det gäller det aktuella företaget hade till exempel en del av klagomålen från eleverna uppenbarligen inte förts vidare som formell kritik.
Lika anmärkningsvärt är att Göteborgs-Posten har fått nej från Arbetsförmedlingen, när den har begärt ut resultatet av de utredningar som Arbetsförmedlingen har gjort med anledning av klagomålen. Enligt tidningen har detta gjorts efter bedömning av Arbetsförmedlingens juridiska avdelning, med hänsyn till att ett offentliggörande kan skada det anlitade företaget. Samma företag har tidigare varit föremål för klagomål i Umeå – detta gällde både kvaliteten på utbildningen och påståenden om trakasserier mot eleverna. Kritik ska ha bemötts med hot om avstängning och dåliga referenser. I dag säger regionchefen för företaget: ”Arbetsförmedlingen kollade på det där. Deras utlåtande var att de fick vad de betalade för och det fanns inga problem enligt dem.”
Detta är bara ett företag som har sålt utbildningstjänster till Arbetsförmedlingen för över en halv miljard kronor under åren 2012 och 2013. Det är frågan om många miljarder skattekronor som på så sätt överförs från det allmänna till privata anordnare. Här måste man också nämna fas 3-branschen, ”sysselsättningsfasen”, där företagens sekretessbehov överordnas allmänhetens insynsrätt.
Detta är en situation som dels är skadlig för kvalitetssäkringen av arbetsmarknadspolitiken, dels undergräver den för svensk demokrati så avgörande offentlighetsprincipen.
Jag vill mot bakgrund av detta fråga arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson:
Avser ministern att vidta åtgärder för att Arbetsförmedlingen ska förbättra sina rutiner vid klagomål mot externa anordnare?
Avser ministern att vidta åtgärder för att öka insynen i den verksamhet som Arbetsförmedlingen upphandlar hos privata anordnare?
Debatt
(8 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2013/14:446
Webb-tv: Insyn i Arbetsförmedlingens upphandlingar
Dokument från debatten
- Riksdagens snabbprotokoll 2013/14:120 Torsdagen den 5 juniProtokoll 2013/14:120 Svar på interpellation 2013/14:446 om insyn i Arbetsförmedlingens upphandlingar
Protokoll från debatten
Anf. 114 Arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson (M)
Herr talman! Ali Esbati har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att Arbetsförmedlingen ska förbättra sina rutiner vid klagomål mot externa anordnare samt om jag avser att vidta åtgärder för att öka insynen i den verksamhet som Arbetsförmedlingen upphandlar hos privata anordnare.
Arbetsförmedlingen har inom ramen för sitt uppdrag möjligheten att upphandla tjänster från privata aktörer. Arbetsförmedlingen har det yttersta ansvaret för alla tjänster som tillhandahålls enskilda arbetssökande, oavsett om de levereras av myndigheten eller av andra aktörer.
Arbetsförmedlingens upphandlingsverksamhet ska bedrivas i enlighet med gällande lagar och förordningar, bland annat lagen om offentlig upphandling och lagen om valfrihetssystem. Arbetsförmedlingen omfattas även av förordningen om antidiskrimineringsvillkor i upphandlingskontrakt som ställer krav på myndigheten i syfte att motverka diskriminering hos leverantörer. Konkurrensverket ansvarar från och med den 1 juli 2014 för ett samlat upphandlingsstöd och för tillsynen över offentlig upphandling.
När det gäller frågor om vilka uppgifter Arbetsförmedlingen kan lämna ut vad avser gällande klagomål och vad som omfattas av sekretess är detta en bedömning som görs av berörd myndighet i enlighet med offentlighets- och sekretesslagen. Myndighetens beslut att inte lämna ut handlingar kan överklagas till domstol.
Arbetsförmedlingen har haft brister i det systematiska arbetet med att kvalitetssäkra de tjänster som levereras av kompletterande aktörer. För närvarande pågår arbetet med att implementera en ny modell för leverantörsuppföljning som gäller alla externt upphandlade tjänster för arbetssökande.
Anf. 115 Ali Esbati (V)
Herr talman! Jag vill tacka arbetsmarknadsministern för svaret men tvingas konstatera att det är ett svar där hon undviker att säga mycket om de problem som jag tog upp i min fråga.
Bakgrunden till frågan var ett avslöjande i Göteborgs-Posten om återkommande rasistiska utfall, i det här fallet från en lärare på en bussförarutbildning. Det är en utbildning som upphandlas av Arbetsförmedlingen och som ingår i det offentliga åtgärdspaketet för arbetslösa. När man är arbetslös är utgångspunkten att det är nödvändigt att gå utbildningen för att få ersättning.
Det är tydligt och känt att i sådana lägen är människor i en utsatt situation, till att börja med.
I det här exemplet agerade några elever modigt när de efter lång tid hade fått nog av utfallen. Det ledde till medieuppmärksamhet. Jag pekade i min fråga på att problemet med att klagomålen från eleverna inte hade förts vidare i systemet, vilket tyder på sviktande rutiner, och än viktigare att den mediala granskningen, det vill säga den granskning som uppenbarligen behövdes för att avtäcka allvarliga problem, försvårades av att Arbetsförmedlingen hänvisade till bestämmelser om sekretess. Motiveringen var att offentliggörande av utredningar som Arbetsförmedlingen gjort tidigare med anledning av klagomålen skulle kunna skada företaget.
Detta är alldeles fantastiskt! Arbetsförmedlingen lägger ut en del av de arbetsuppgifter som ska utföras offentligt i enlighet med den förda arbetsmarknadspolitiken på privata företag. Stora pengar kanaliseras dit. Men insynen i verksamheten begränsas av hänsyn till att de privata företagen skulle skadas om allmänheten får insyn i den kritik som deltagarna i åtgärderna har riktat mot företagen.
Det är inga småpengar vi talar om här som kanaliseras till den typen av verksamhet. Bara det här aktuella företaget hade under 2012 och 2013 sålt utbildningstjänster för runt ½ miljard kronor till Arbetsförmedlingen.
Vad har arbetsmarknadsministern att säga när frågan kommer upp i interpellationen? Hon säger att "Arbetsförmedlingens upphandlingsverksamhet ska bedrivas i enlighet med gällande lagar och förordningar". Det är ett svar som kan ges på i princip vilken fråga som helst; regeringen anser att lagar ska följas, regeringen anser att saker ska gå rätt till i stället för fel eller regeringens mening är att det ska bli bra, inte dåligt. Det är inte att ta politiskt ansvar, menar jag. Det är beklagligt eftersom det handlar om stora pengar, det rör människor i en utsatt situation och det rör viktiga demokratiska principer.
Det går inte att undvika att i det här sammanhanget ta upp en annan fråga. På måndag är det tre år sedan som riksdagen gav regeringen i uppdrag att stoppa nya anvisningar till gratisarbetsprogrammet fas 3 - det som nu heter sysselsättningsfasen. Det har inte regeringen verkställt. Vi kunde nyligen läsa i medierna att 5 ½ miljard har betalats ut till privata anordnare.
Samtidigt vet vi att insynsproblemen har varit stora runt hela fas 3-industrin. Det har till och med varit så att listor med företag som är anordnare och alltså får pengar har varit hemligstämplade i olika omgångar, och vi vet att det finns massor med exempel på lågkvalitativ och dålig verksamhet som har genererat stora vinster till anordnarföretagen. Ibland har vi fått reda på det genom att någon har vågat komma ut till medierna - men det har varit svårt.
Detta sätter frågorna i skarp belysning. Vem är det som ska skyddas? Är det de privata företagen som säljer coachning, fas 3-platser och utbildningar som ska skyddas, eller är det allmänhetens intresse av att veta hur pengarna används och inte minst de arbetslösas behov som ska stå i centrum? Jag kan tyvärr inte höra att ministern är särskilt bekymrad för de senare frågorna.
Anf. 116 Arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson (M)
Herr talman! Tack, Ali Esbati, för interpellationen!
Först kan vi konstatera att det finns en grundläggande skillnad mellan Ali Esbati och mig. Det handlar om synen på vem som ska utföra olika tjänster, vem som ska utföra arbetsmarknadsutbildning och vem som ska utföra kompletterande tjänster hos Arbetsförmedlingen. Alliansen och många andra partier i riksdagen tror att det kan finnas många aktörer som utför de tjänsterna medan Ali Esbati vill förbjuda dem. Det är en grundläggande och viktig skillnad att känna till för den som lyssnar på debatten.
För mig är det otroligt viktigt att varje skattekrona, särskilt vid upphandling, används på ett effektivt sätt. Det är just därför som lagen om offentlig upphandling finns och som vi tillsammans på EU-nivå har det systemet.
Men det har funnits, som jag också nämnde i svaret, brister hos Arbetsförmedlingen vad gäller både upphandling och kontroll. Uppenbarligen gäller det i det här fallet också förmågan att bli bättre på att samla upp den kritik som enskilda har vänt sig till Arbetsförmedlingen med. Det är därför som vi i den nu gällande budgeten har haft tydliga skrivningar om att Arbetsförmedlingen måste fortsätta arbetet med att göra bättre upphandlingar och utföra en bättre kontroll. Det är grunden för hur vi kan styra myndigheten.
Det är Arbetsförmedlingen och andra myndigheter som gör en bedömning om vad som kan lämnas ut enligt offentlighets- och sekretesslagen. Det är också viktigt att komma ihåg, som jag också sade i mitt svar, att beslutet kan överklagas till domstol.
Vill jag förändra lagen? Nej, men jag vill se till att Arbetsförmedlingen gör bättre upphandlingar, att det blir en bättre kontroll av Arbetsförmedlingen och att Arbetsförmedlingen bättre fångar upp när människor, som i det här fallet, upplever att något är fel - så att Arbetsförmedlingen blir snabbare att hantera den typen av klagomål.
Anf. 117 Ali Esbati (V)
Herr talman! Låt mig först kommentera detta att det går att överklaga. Det är en viktig poäng med principer om offentlighet att dessa ska underlätta granskning av offentlig verksamhet och underlätta transparensen i olika samhälleliga aktiviteter.
Vi vet att genom att göra en alltför restriktiv första bedömning hindrar myndigheten i praktiken många som vill följa upp frågor. Det tar extra lång tid, och det är fråga om resurser som många redaktioner inte nödvändigtvis har. Det är ett problem som systematiskt gör att en stor och viktig del av det offentliga uppdraget - jag tror att många människor tycker att frågan om arbetsförmedling och vad som sker med de arbetslösa i form av arbetsmarknadspolitiska åtgärder är en viktig del av uppdraget - undandras kanske inte helt, formellt och hundraprocentigt om någon överklagar men i praxis en granskning. Därmed försvåras situationen för människor som redan är i en utsatt position. De vågar inte säga ifrån.
Nyligen fick jag kontakt med en person som berättade hur han blivit uppringd och fått svara på en enkät angående sin fas 3-verksamhet. Han blev så nervös att han sade saker som han inte alls menade. Trots att han fick besked om att svaren inte skulle påverka hans ersättningar blev han rädd för att det skulle vara så. Det är något som måste tas med i beräkningarna.
Det vi har olika åsikter om i fråga om arbetsförmedlande och Arbetsförmedlingens verksamhet handlar om både principiella frågor och praktiska frågor. Under den här mandatperioden och den förra mandatperioden hade regeringen en uttalad ideologisk drivkraft att mot många arbetsförmedlares vilja pressa på Arbetsförmedlingen privata anordnare och att tvinga Arbetsförmedlingen att lägga ut utbildning på anbud och göra en upphandling. Det har i sin tur gett upphov till en stor industri, där vi har sett många dåliga exempel på hur man utnyttjar arbetslösa till att plocka in pengarna och inte ger särskilt kvalitativ hjälp till de arbetslösa.
Det är inte så att vi tycker att Arbetsförmedlingen aldrig ska upphandla någonting. Tidigare har Arbetsförmedlingen upphandlat till exempel olika typer av utbildningar. Skillnaden är den tvångsmässiga ideologiska drivkraften att pressa på en systemförändring som har visat sig vara problematisk och som handlar om att skapa en industri för verksamheten och som samtidigt har gett effekt. Arbetsförmedlingens förmåga att vara en samordnande myndighet där arbetsförmedlarna får tid och utrymme att hålla kontakt med arbetsgivarna har förändrats till att Arbetsförmedlingen i allt högre grad har blivit en myndighet för kontroll och bestraffning. Det är något som jag vet att många arbetsförmedlare är mycket missnöjda med. Det är situationen.
Det jag tar upp här är ytterligare ett problem, nämligen att insynen i en viktig del av den offentliga verksamheten minskar.
Anf. 118 Hanif Bali (M)
Herr talman! När jag lyssnar på debatten blir jag helt enkelt lite förvirrad. Den kritik som oftast kommit från Vänstern är att vi har för få arbetsmarknadsutbildningar. Nu är problemet att vi har arbetsmarknadsutbildningar.
Jag vill informera Ali Esbati om att en av de största aktörerna på den här marknaden är Lernia, som är statligt. Den bild som Ali Esbati försöker ge är att vi i Moderaterna och Alliansen är för ideologiska. Det är intressant att av en vänsterpartist bli anklagad för att vara det. Om det är någon som är förblindad av ren ideologi i denna fråga är det Vänsterpartiet.
Precis som tidigare har Arbetsförmedlingen upphandlat de här tjänsterna och haft arbetsmarknadsutbildningar som Arbetsförmedlingen inte själv har. Jag förstår inte vilken spetskompetens Arbetsförmedlingen har i busschaufförsutbildningar som just Arbetsförmedlingen definitivt måste ha hand om. Det är klart att Arbetsförmedlingen inte är det bästa bolaget att utbilda busschaufförer. Det finns andra som är mycket bättre. Det är därför vi har offentliga upphandlingar. Det är därför vi har en öppen insyn.
Det är ohederligt att ställa ministern till svars i ett enskilt ärende som Ali Esbati vet att hon inte kan gå in i. Det handlar om myndighetsutövning. Det är inte ministern som har bestämt att det ska vara sekretessbelagt. Det är Arbetsförmedlingen som har gjort det. Det är ohederligt också att blanda ihop fas 3 och andra åtgärder som inte har med det här att göra.
Det handlar om arbetsmarknadsutbildningar. Det är ett enskilt ärende på ett enskilt företag där en enskild lärare har betett sig svinigt. Då har man i det företaget vidtagit de åtgärder som Arbetsförmedlingen efterfrågar och som eleverna efterfrågar.
Det känns som vilda rallarsvingar mot ministern, något som jag tycker är ganska ohederligt.
Jag förstår att du har en ideologisk problematik, Ali Esbati, med att det finns verksamheter på alla områden som drivs utanför statens ramar. Jag förstår verkligen att du har det, Ali, och det är inget nytt. Däremot är det ganska beklagligt att du gör en politisk poäng av det här enskilda fallet.
Anf. 119 Arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson (M)
Herr talman! Låt mig repetera att jag tror att det är viktigt att vi har olika aktörer som arbetar med att få fler jobb vare sig det handlar om arbetsmarknadsutbildningar, som det är naturligt att man upphandlar, eller om rehabiliteringstjänster och aktiviteter som gör att människor kommer närmare arbetsmarknaden.
Jag delar inte den syn som Ali Esbati har att alla arbetsförmedlare känner sig tvingade och tycker att det är olyckligt att det finns andra aktörer. Jag möter tvärtom många arbetsförmedlare som ser det som ett bra komplement. Det är så det är tänkt att vara.
Med tanke på de upphandlingar av olika typer av tjänster som Arbetsförmedlingen har måste både upphandling och kontroll självklart bli bättre. Regeringen har varit väldigt tydlig med det inför Arbetsförmedlingen.
Vi ser att offentlig upphandling är besvärlig för många. Det är många myndigheter och andra aktörer som tycker att det är en svår fråga. Det är därför som regeringen menar att kunskapen om effektiva och bra upphandlingar måste förbättras hos myndigheterna men också hos leverantörerna. Därför kommer vi den 1 juli att ge Konkurrensverket ett större uppdrag att samla det statliga stödet och informationsverksamheten gällande offentlig upphandling hos just Konkurrensverket. Det handlar om att höja kompetensen i fråga om regelverk, praxis och hur en effektiv upphandling genomförs och även hur man ska utvärdera prestationer inför nästa upphandling. Ofta handlar det om hur man under den tid som ett anbud finns, i vilken verksamhet som helst som en myndighet upphandlar, kan hitta kontrollsystem och fånga upp det. Det tycker jag är viktigt. Det är en fråga som regeringen jobbar med. Grunden är att det ska vara rättssäkert och effektivt.
I det här fallet, Arbetsförmedlingens upphandlingar, handlar det om att se till att människor kommer närmare jobb. De upphandlingar som Arbetsförmedlingen har med olika aktörer och som vi använder våra gemensamma skattepengar till ska vara så effektiva och bra som möjligt. Man ska naturligtvis inte kränka någon utan i stället matcha och rusta människor till arbetsmarknaden.
Anf. 120 Ali Esbati (V)
Herr talman! Jag påpekade varför det här enskilda fallet hade ett mer allmänt och brett intresse. Om vi inte får använda exempel från verkligheten för att belysa verkliga problem kan det hända att man kommer att föra en politik som inte är anpassad för verkligheten. Det har vi sett nu under åtta år.
Det som jag tog upp är några närliggande frågeställningar. Det handlar om vilka rättigheter man har och vilka möjligheter som finns till insyn i de verksamheter som upphandlas. När det gäller arbetsmarknadsutbildningar av olika slag menar jag inte att det nödvändigtvis måste vara Arbetsförmedlingen som lär folk att köra buss. Om vi lägger en massa pengar på en utbildning, och jag menar att det ska finnas mer av arbetsmarknadsutbildningar, är det viktigt att se över möjligheterna till insyn och ge tydliga direktiv som gör att sekretesslagen inte används på ett sätt som får absurda resultat, som att man hänvisar till att företaget skadas, när det finns ett tydligt allmänt intresse av att veta vad företaget har gjort. Det är ett brett och generellt problem.
Det andra är att när vi vet att sådana problem finns blir det extra problematiskt när man bygger upp en hel industri, såsom runt fas 3, där insynen kan vara väldigt begränsad och kvaliteten kan vara väldigt dålig men där det fortfarande är svårt för exempelvis medier att få den nödvändiga insynen i vad som händer med pengarna.
Jag har konstaterat att ministern verkar ganska lugn med den situation som råder i dag, och det tycker jag är beklagligt.
Anf. 121 Arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson (M)
Herr talman! Jag gör bara en kort reflexion om industri. De allra flesta personer som finns i sysselsättningsfasen är inte på platser där det är många tillsammans, utan det är i civilsamhället och i mindre företag. Jag mötte till exempel i går en kvinna på Lövstakooperativet på Gotland. Hon har funnit en plats i ett socialt kooperativ och känner att hon är på väg tillbaka. Jag ser inte det om en industri på något sätt.
Jag vill gärna sluta som jag inledde. I grunden handlar det om synen på om vi över huvud taget ska ha privata aktörer i våra verksamheter för att rusta människor tillbaka till jobb. Här har Vänsterpartiet en mer polariserad bild än övriga partier här i riksdagen. Man kan undra hur det ska gå för Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, om de diskuterar de här frågorna, att samsas. Jag uppfattar det som att det finns en öppenhet hos många partier för att vara med när det är goda leverantörer, goda utbildningsanordnare och goda företag som faktiskt gör nytta när det gäller att jobben ska komma fler till del.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.