innebörden av försvarsbeslutet

Interpellation 2004/05:394 av Sundell, Ola (m)

av Sundell, Ola (m)

den 17 februari

Interpellation 2004/05:394

av Ola Sundell (m) till försvarsminister Leni Björklund om innebörden av försvarsbeslutet

Efter försvarsbeslutet 2004 saknas en tydlig viljeinriktning. Den nödvändiga omställningen mot ett mindre försvar med hög insatsberedskap är på väg att misslyckas. Omställningen @ som vi i grunden anser är nödvändig och som vi bejakar @ kommer varken att skapa ett nationellt försvar eller ett försvar för internationella insatser. Det avsedda både@och blir varken eller. Utvecklingen av det svenska försvaret försvagar därmed Sverige i allmänhet och Sverige i EU-samarbetet i synnerhet.

Till detta kan fogas budgetuppgörelsen med Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Denna resulterade i att Försvarsmakten tvingas till större besparingar i närtid jämfört med de planeringsanvisningar som låg till grund för Försvarsmaktens redovisningar i mars och april 2004.

Signalerna är tydliga. Försvarsmaktens utveckling är kaotisk. Nödvändiga beslut tas inte utgående från välgrundade underlag. Det sparas där det går. Anställda avskedas. Ålder går före kompetens. Moderna förband i insatsorganisationen avvecklas i förtid. Ca 5 000 försvarsanställda förlorar arbetet. Det handlar om var fjärde försvarsanställd som kan komma att sägas upp på grund av arbetsbrist.

Insatsorganisationens kapacitet, kvalitet och antal förband, är för liten för att upprätthålla respekt för Sveriges suveränitet och svara mot våra internationella ambitioner. I grunden handlar de politiska problemen inte om enskilda utbildningsförband. De handlar om Försvarsmakten verkligen kan utveckla den militära kapacitet som behövs för att Sveriges säkerhets- och försvarspolitiska mål ska kunna uppfyllas.

I stället, enligt en intervju i P 1 @ Morgon @ den 16 december 2004, förlitar sig försvarsministern på FN. På fråga från programledaren: "Men vem ska hjälpa till om Sverige blir invaderat om ett par år?" svarar försvarsministern, jag citerar:

"Sverige är alliansfritt och Sverige måste ha förmågan att klara sig själv inledningsvis. Men Sverige som alla andra länder har rätt att gå till FN om vi skulle bli angripna och begära hjälp från hela världssamfundet. Men vi måste ha ett tillräckligt försvar för att kunna klara en ordentlig påfrestning som tar tid i början."

Är det förvarsministerns ställningstagande att den avveckling av det svenska försvaret som ministern nu genomför motiveras av att Sverige kan be FN att ta på sig ansvaret att militärt försvara vårt land?

Interpellationen är besvarad

Händelser

Anmäld: 2005-02-17 Inlämnad: 2005-02-17 Besvarad: 2005-03-01