Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

infrastrukturen i Sundsvallstrakten

Interpellation 2001/02:201 av Sellén, Birgitta (c)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-01-25
Anmäld
2002-01-29
Besvarad
2002-03-19

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 25 januari

Interpellation 2001/02:201

 av Birgitta Sellén (c) till miljöminister Kjell Larsson om infrastrukturen i Sundsvallstrakten

I infrastrukturpropositionen finns resurser avsatt för att bygga ny E 4 söder om Sundsvall.

Likaledes finns järnvägen i Västernorrland med i propositionen. Det är efterlängtade pengar till dessa om- och nybyggnationer. Det är frågor som engagerat många människor och det har debatterats under några årtionden. Oändligt många spaltmetrar har det skrivits om detta i medierna.

Hur E 4 ska byggas finns det flera olika förslag till som nu debatteras flitigt i Sundsvall. Det finns många olika aspekter på vilket alternativ som är det bästa. När stora projekt ska verkställas så gäller det att uppmärksamma riksintressen i all samhällsplanering. Det gäller att hitta det alternativ som på lämpligast sätt främjar en långsiktig hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön.

Vid storskaliga förändringar, som t.ex. nya vägar, järnvägar, golfbanor eller skogsplanteringar, ska hänsyn också tas till äldre strukturer i landskapet så att de inte skadas av det nya. Det innebär att områden med stora kulturvärden ska, så långt det är möjligt, skyddas. I kulturminneslagen står "Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö".

Söder om Sundsvall finns det bl.a. ett stort fornminne från gammal bebyggelse. Ett forntida gravfält finns där. Det är av stort värde för bygdens historia och även för länets, och bör därför skyddas.

Riksantikvarien säger angående riksintressen: Ett område av riksintresse är en kulturmiljö som är unik eller speciell i en region, riket eller internationellt sett. Riksintressena ska representera hela landets historia allt från förhistorisk tid fram till nutid.

Riksantikvarieämbetet har i samband med infrastrukturpropositionen anmält sitt intresse för att undersöka några områden där man planerar stora vägprojekt, bl.a. norr om Uppsala, Tanum och Tåkern-Omberg. Trakten söder om Sundsvall bör också bevakas av Riksantikvarien.

I det aktuella området finns också ett förslag till E 4:ans nya dragning över en grundvvattentäkt, som förser stora delar av sundsvallsborna med vatten av mycket hög kvalitet. Av den anledningen vill jag peka på de ramdirektiv för vatten som trädde i kraft den 21 december 2000. Där står: Transportsektorns fysiska och kemiska påverkan på yt- och grundvatten är en fråga som kan komma att behandlas.

I miljöbalken kan man läsa många förskrifter som gäller vid nybyggnation av exempelvis motorvägar och motortrafikleder. Där står att regeringen ska pröva tillåtligheten och får tillåta en verksamhet endast om kommunfullmäktige har tillstyrkt detta. Det kommunala vetot gäller dock inte vid vattenverksamhet eller trafikanläggningar.

När man ska göra så stora infrastruktursatsningar som nu kommer att bli fallet i Sundsvallstrakten så bör det finnas en helhetssyn på både järnvägens och vägarnas om- och nybyggnader. Om E 4 byggs med en högbro över Sundsvallsfjärden så har man med det inte löst problemet med att E 14 från Sundsvall till Trondheim fortfarande kommer att gå genom centrala Sundsvall. Hur kommer E 4:ns eventuella dragning att påverka järnvägen? I dag går järnvägen genom centrala staden och det innebär att det finns många järnvägskorsningar. Detta påverkar trafiken i Sundsvall på ett negativt sätt, inte minst med alla avgaser som "sprutar ut" när bilar står och köar vid bomfällningar. När nya Botniabanan är klar så kommer det att bli ännu fler bomfällningar, eftersom tågtrafiken ökar. Det bästa för både miljön och trafiken är att järnvägen grävs ned genom Sundsvall.

Min förhoppning är att regeringen noggrant tänker igenom helheten på infrastrukturen i Sundsvalltrakten. Det är viktigt att det inte blir flera olika beslut, som i slutändan riskerar att bli projekt som sätter "käppar i hjulet" för varandra och att man måste göra lösningar som inte är de bästa för att både vägtrafiken och järnvägstrafiken ska fungera på ett tillfredsställande sätt.

Staten har huvudansvaret för att riksintressena beaktas och därför vill jag fråga följande:

Är miljöministern beredd att ge Riksantikvarien i uppdrag att studera kulturminnen söder om Sundsvall innan man fastställer E 4:ans nya dragning söder om Sundsvall?

Är miljöministern beredd att skydda grundvattentäkten i det aktuella området?

Kommer miljöministern att ta initiativet till en helhetssyn på infrastrukturen i Sundsvallstrakten?

Debatt

(11 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2001/02:201, infrastrukturen i Sundsvallstrakten

Interpellationsdebatt 2001/02:201

Webb-tv: infrastrukturen i Sundsvallstrakten

Protokoll från debatten

Statsråd Lena Sommestad (S)
Anf. 6 Statsråd Lena Sommestad (S)
Fru talman! Birgitta Sellén har bett miljöministern att besvara tre frågor med koppling till planerna på ny väg E 4 vid Sundsvall. Det ankommer på mig att besvara Birgitta Selléns frågor. Birgitta Sellén frågar inledningsvis om miljömi- nistern är beredd att ge riksantikvarien i uppdrag att studera kulturminnen söder om Sundsvall innan man fastställer E 4:ans nya dragning söder om Sundsvall. Låt mig först redovisa gällande rätt avseende miljöbalksprövning av projekt av detta slag. Till- komsten och lokaliseringen av vissa verksamheter som har stor påverkan på miljön eller hushållningen med naturresurser tillåtlighetsprövas av regeringen enligt 17 kap. miljöbalken. Det gäller bl.a. nya mo- torvägar. Prövningen ska vara allsidig, och den ska utgå från miljöbalken i dess helhet. Tillämpningen av miljöbalkens bestämmelser ska kopplas till de natio- nella miljökvalitetsmålen. Tillåtlighetsprövningen är också samordnad med prövningen av trafikanlägg- ningar enligt speciallagarna, t.ex. väglagen. Rege- ringens prövning avser endast tillåtligheten, och den följs av en tillståndsprövning hos berörd myndighet. Den myndighet som prövar tillståndsfrågan ska bere- da ärendet inför regeringens prövning av tillåtlighe- ten. När det gäller ny motorväg är det Vägverket som bereder tillåtlighetsärendet. I Vägverkets beredning ingår remissbehandling till berörd länsstyrelse och kommun samt de centrala verken, bl.a. Riksantikva- rieämbetet. Vägverket ska därefter underställa rege- ringen tillåtlighetsfrågan. Vägverket ska ge en allsi- dig belysning av ärendet och överlämna det med eget yttrande. En ansökan om tillåtlighet för väg E 4 vid Sundsvall har faktiskt just i dag inlämnats till Rege- ringskansliet. De uppgifter vi nu har om Vägverkets beredning av frågan är att ansökan gäller en vägsträcka som passerar genom riksintresseområdet för kulturmiljö Kvissleby-Nolby-Prästbolet. Som remissinstans i beredningen av Vägverkets ansökan har Riksantikvarieämbetet till uppgift att bevaka kulturmiljöintressena inom det berörda områ- det. Avseende aktuell vägsträcka har Riksantikvarie- ämbetet i sitt yttrande till Vägverket redovisat detalje- rad kunskap om det område som Birgitta Sellén tar upp i sin fråga. Riksantikvarieämbetet har inte anfört att det föreligger behov av att studera detta område i särskild ordning, vilket alltså blir svaret på Birgitta Selléns första fråga. Riksantikvarieämbetet har läm- nat in sitt yttrande i ärendet. Vad Riksantikvarieäm- betet anför i sakfrågan är att en ny E 4 genom berört område medför påtaglig skada av riksintresset. Birgitta Sellén frågar vidare om miljöministern är beredd att skydda grundvattentäkten i det aktuella området. Låt mig få redovisa gällande rätt även på detta område. Frågan om skydd av grundvattentäkter regle- ras i 7 kap. miljöbalken. Av dessa regler framgår att berörd kommun och länsstyrelse har befogenhet att fatta beslut om skydd för yt- och grundvattentäkter genom inrättande av vattenskyddsområden. Därut- över kan kommunen i särskilda fall med stöd av för- ordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd meddela föreskrifter om skydd för ytvattentäkter och enskilda grundvattentäkter. Bevarandet av grundvat- tentäkterna i det aktuella området är således inte en fråga som ska hanteras genom initiativ av regeringen. Eventuell påverkan av grundvattentäkter är dock en fråga som ingår i regeringens tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. miljöbalken. Birgitta Sellén frågar slutligen om miljöministern kommer att ta initiativ till en helhetssyn på in- frastrukturen i Sundsvallstrakten. Mitt svar här är att Vägverket har ett övergripande ansvar för vägtransportsystemets miljöpåverkan och ska verka för förbättringar i transportsystemet som helhet. Vägverket har således ett ansvar för att i sin planering samordna utvecklingen av vägnätet med andra trafikslag. Som jag nämnde tidigare kommer en ny motorväg vid Sundsvall att tillåtlighetsprövas av regeringen. Den prövningen innefattar en allsidig bedömning där regeringen bl.a. kommer att bedöma de konsekvenser som ett förslag om lokalisering av en ny väg kan förväntas få vad gäller samordning med andra trafikslag.
Birgitta Sellén (C)
Anf. 7 Birgitta Sellén (C)
Fru talman! Tack för svaret. Men jag känner mig inte speciellt upprymd och hoppfull av svaret. Det är som om ingen bryr sig, annat än de som bor och ar- betar i det aktuella området. Okej, tillåtlighetsprövningen kommer förhopp- ningsvis att leda till en ordentlig genomgång av alter- nativen beträffande E 4:ans placering söder om Sundsvall. Dessvärre har Vägverket hittills inte visat sig intresserat av att undersöka andra alternativ än dagens föreslagna alternativ A, som går över vatten- täkten och som förser ca 12 000 sundsvallsbor med ett förstklassigt vatten, och alternativ B, som går över ett fornminnesområde med bosättningar som härrör från tiden 300-400 e.Kr. och som även haft stor bety- delse under vikingatiden. Det är ett stort fornminnes- område som kan betraktas som Norrlands Birka. Om E 4 dras över detta område kommer gamla oersättliga kulturvärden att förstöras. Dessa fornläm- ningar är nästan 2 000 år och kan inte få förstöras för att en väg ska dras fram. Detta faktum verkar majori- teten i Sundsvalls kommunfullmäktige inte ha för- stått, och dessvärre har inte heller vår landshövding gjort det. Landshövdingen hänvisar till folkviljan, vilket i detta fall är Socialdemokraterna. Någon hän- syn till alla protester som finns har inte visats. Av alla yttranden som har lämnats in är ca 95 % emot det framlagda förslaget. Här ser ni hur tjock luntan är med alla protester som har kommit in. Vägverket har tyvärr förskingrat ungefär hälften, så det här är bara halva luntan. Det innebär att verket inte vet hur starkt motståndet är. Det är värt att nämna i sammanhanget att länssty- relsens ledamöter inte har samma åsikt som lands- hövdingen. Det finns sju reservanter till beslutet, vilket är lika med sex partier. S har inte stött beslutet, och Moderaterna hade ingen representant närvarande. Fru talman! Det finns, eller kanske rättare sagt fanns, andra förslag till dragningen av E 4. Bl.a. var det att bygga om befintlig E 4. Men det har funnits alternativ från början av 90-talet om att dra vägen väster om staden, precis som man har gjort vid andra kuststäder som Gävle, Söderhamn och Hudiksvall. Det skulle dessutom lösa problemet med dragningen av E 14 genom staden. Vägverket har tidigare fått i uppdrag av länssty- relsen att analysera olika alternativ, men det har man inte gjort. Den aktuella trakten i Njurunda söder om Sunds- vall består av ett smalt område där samhället ligger nära kusten. Det finns många skolor och förskolor i området som har stort behov av nära tillgång till orörd och tyst natur. Om det förslag som fullmäktige förordar tillstyrks även av regeringen innebär det att nya motorvägen skär sönder området samtidigt som fornminnet förstörs. Barnen måste gå flera kilometer för att komma till naturen. Det handlar om 13 för- skolor och skolor. Alternativet i dag bör vara att bygga om befintliga E 4:an. Då berörs visserligen en del fastigheter, men naturmiljön för barn och naturligtvis även för vuxna blir kvar. Dessutom bevaras udden som ligger i Ljungan där alla fornfynden finns, bl.a. 114 gravar - varav många är stora. Där finns Norrlands största gravhög, som fortfarande är outgrävd. Historiker som Klas-Göran Selinge säger att "där finns den unika möjligheten att kunna följa ett stormannagods - kan- ske i samma ätts ägo - från folkvandringstidens höv- dingagård fram till 1000-talets runsten och den krist- na medeltiden". Allt detta är beläget i en väl bevarad lantlig miljö. Området är ett av Norrlands allra värdefullaste kulturintressen, och därför tycker jag att det är märk- ligt att ministern har svarat med att Riksantikvarie- ämbetet inte vill ha någon speciell översyn. Det skulle vara intressant att veta lite mer om hur minis- tern ser på detta och hur Vägverket ser på skrivning- arna.
Ewa Larsson (Mp)
Anf. 8 Ewa Larsson (Mp)
Fru talman! När Birgitta Sellén tar upp andra för- slag om att bygga om och förbättra nuvarande väg, vill jag lägga till att också förbättra kollektivtrafiken, pendeltågtrafiken i området, och att utreda Europavä- gens sträckning väster om staden så att den kan an- sluta till vägen från Östersund. Det är Miljöpartiet, Centerpartiet, Folkpartiet och Vänsterpartiet i Sunds- vall som biträder den åsikten. Det här var lite infor- mation. Riksantikvarieämbetets utlåtande är skrivet på by- råkratspråk, och eftersom jag har varit byråkrat har jag förmåga att förstå det språket. Men alla männi- skor förstår inte när de säger: Slutsatsen blir därmed att Riksantikvarieämbetet anser att det inte är möjligt att utföra vägförslag alternativ B - alltså att vägen ska gå genom Kvissle och Nolby - utan att det innebär påtaglig skada av riksintresse. Detta gäller Kvissle, Nolby och Prästbolet. Det är samma sak som ett avslag. Det är viktigt att vi i vårt språk talar om vad det egentligen innebär. Riksantikvarieämbetet avslår den här vägsträckan, och jag antar att de därför inte anser att de behöver göra någonting i särskild ordning eftersom de redan har avslagit den. Vad som däremot är oroande, tycker jag, är att statsrådet i svaret på interpellationen säger att pröv- ningen ska vara allsidig och utgå från miljöbalken i dess helhet, men att det är Vägverket som ska bereda och ge den allsidiga belysningen. Därför undrar jag hur det står till med Natur- vårdsverkets svar. Kan vi få reda på det? Vad har Naturvårdsverket svarat? Det är ju den tyngsta instan- sen i dessa frågor. Margareta Bergvall vid länsmuseet i Härnösand säger att Vägverket har tolkningsföreträde. De är väldigt kritiska till vissa saker, bl.a. att Vägverket har valt att bortse från de remisser och argument som förs fram av privatpersoner. De har aldrig blivit bemötta i utredningen. Hon säger att en massiv lokal opinion viftas bort utan kommentarer. Detta strider mot det som statsrådet säger i interpellationen, nämligen att Vägverket ska göra en allsidig belysning. Det finns personer som säger att Vägverket inte har gett denna allsidiga belysning, och jag skulle gärna vilja ha en kommentar till det.
Lennart Bolander (M)
Anf. 9 Lennart Bolander (M)
Fru talman! Jag tänkte i den här debatten hålla mig till den tredje frågan som Birgitta Sellén tar upp, den om helhetssynen på infrastrukturen i Sundsvalls- området. Av statsrådets svar kan man få uppfattningen att problematiken kring infrastrukturen i Sundsvallsom- rådet endast är av miljökaraktär. Men så är naturligt- vis inte fallet, och det framgår också av interpellatio- nen. Infrastrukturen i området är av stor betydelse inte bara för Sundsvall utan för hela Västernorrlands län. Sundsvall är länets största kommun och något av ett industriellt centrum. Man kan också säga att Sunds- vall utgör navet i Mitthögskolan. All gods- och persontrafik i nord-sydlig riktning måste passera genom centrala Sundsvall. Om inte infrastrukturen fungerar där blir hela länet lidande. Och så är det i dag. Fru talman! Jag vill därför säga att det är glädjan- de att det i infrastrukturpropositionen finns pengar avsatta för att lösa E 4-problematiken. Även järnvägen får pengar, men inte tillräckligt. Som statsrådet säkert känner till färdigställs Botnia- banan omkring år 2008. Då kommer den mycket märkliga situationen att uppstå att vi söder om Sundsvall och norr om Nyland har snabbtågsstandard, medan banans standard däremellan kommer att vara undermålig. Dessutom går järnvägen i dag genom centrala Sundsvall. Birgitta Sellén har i sin interpellation beskrivit det stora problem som bl.a. ett tiotal övergångsställen med fällande bommar innebär. Om inget görs ser vi framför oss en miljömässig katastrof den dag Botnia- banan är verklighet. I januari i år informerade Banverket om att man skulle utreda samhällsnyttan och konsekvenserna i området. Det är bra. Mindre bra är att man i nästa mening säger att en ny järnväg mellan Sundsvall och Härnösand skulle kunna stå klar 2015 - inte tidigare. Vi kan inte vänta så länge på att få en fungerande infrastruktur i Sundsvallstrakten. De brister som infrastrukturen i området i dag uppvisar innebär en delning av länet, vilket definitivt inte underlättar våra ansträngningar att vända den negativa utveckling som länet för närvarande befinner sig i. I likhet med Birgitta Sellén hoppas jag att rege- ringen beaktar helheten på infrastrukturen i området så att bästa lösning skapas för både väg- och järn- vägstrafiken. Om man gör en sådan bedömning kan det inte vara rimligt att det ska dröja till år 2015 innan trafik- och miljöproblemen är lösta. Statsrådet nämner i slutet av sitt svar att regering- en ämnar göra en allsidig bedömning. Då har jag två frågor till statsrådet: Ingår problematiken med järn- vägens dragning genom centrala Sundsvall och norrut i en sådan bedömning? När kan man förvänta sig att en sådan bedömning blir klar?
Statsråd Lena Sommestad (S)
Anf. 10 Statsråd Lena Sommestad (S)
Fru talman! Låt mig börja med att konstatera att regeringen också anser att infrastrukturen i Sundsvall är mycket betydelsefull. Det var också därför som man 1998 uppdrog åt Vägverket att ta tag i den här frågan. När det gäller den allsidiga prövningen och fort- sättningen kan jag säga att inom regeringen är det uppdelat så att vi på Miljödepartementet gör miljö- balksprövningen av detta ärende och Näringsdepar- tementet ser på andra sidor. När det gäller prövningen av denna sträcka är det befintlig infrastruktur runtom som beaktas. I övrigt tror jag att frågorna här får gå vidare till näringsministern i den delen. Jag ska nu koncentrera mig på det övriga som gäller detta ärende. När det gäller ärendet i sig kan jag självfallet inte föregå den prövning som regeringen kan göra. Vad jag har gjort här är att jag har gett vissa upplysningar om hur Riksantikvarieämbetet har bedömt detta fall. Riksantikvarieämbetet har tydligt gjort klart att man anser att den föreslagna vägdragningen förorsakar skador som inte går att reparera på kort eller lång sikt och att den ger en barriäreffekt som splittrar upp den sammanhållna centralbygden. Detta är formuleringen. Riksantikvarieämbetet har icke till uppgift att av- slå någon ansökan, utan det här är nu en fråga för regeringen, där vi tar upp Riksantikvarieämbetets yttrande tillsammans med en rad andra yttranden. Det är inte heller att beklaga att Riksantikvarie- ämbetet inte vill ta det här i särskild ordning. Det har att göra med att man, i den ordning vi har, har möj- lighet att ge det yttrande som man vill ge i frågan. Vi får därmed ett gott underlag för att fatta beslut. Någon särskild utredning av det slaget behövs därför inte i det här fallet. När det i övrigt gäller prövningen kan jag säga att jag inte kan gå in på detaljerna. Det har varit en stor diskussion, och det är nu vår uppgift att gå igenom materialet. Vi kan inte säga något i dag om vilka yttranden som övriga har gjort. Vi har inte ens öppnat brevet, som kom in i dag. Nu handlar det om att vi ska ta del av detta material och göra den miljö- balksprövning som åligger Miljödepartementet.
Birgitta Sellén (C)
Anf. 11 Birgitta Sellén (C)
Fru talman! Det är roligt, och känns också aktu- ellt, att debatten blev i dag när brevet har kommit i dag. Det jag spontant känner är att jag kanske ska lämna över luntan med protester till ministern så att de finns med, eftersom Vägverket har tappat bort hälften. Vad beträffar Riksantikvarieämbetets uttalande hoppas jag verkligen att regeringen tar del av det. Jag vet att det i miljöbalken sägs att kulturmiljön ska skyddas. Ewa Larsson tog upp det här med "påtaglig ska- da", som ju är starka ord och som verkar ha missupp- fattats av kommunpolitikerna. Därför är jag intresse- rad av att veta hur Vägverket kan ha tolkat det, men ministern kanske inte kan svara på det än. Det skulle också vara intressant att veta hur regeringen ser på så starka ord som "påtaglig skada". Hur stor vikt läggs vid Naturvårdsverkets åsikter? I det här aktuella ärendet har de inte yttrat sig. De har tappat bort remissunderlaget, och när de erbjöds nytt material och förlängd remisstid sade de att de inte hade tid att svara. Jag tycker att det är märkligt. Miljökontorets tjänstemän i Sundsvall har nog- grant gått igenom de olika alternativen, och de har förordat en ombyggnad av befintlig E 4, liksom för- ordas i 95 % av alla remissyttranden som har lämnats in. Det är rätt anmärkningsvärt att de stöder tanken på en ombyggnad för att rädda både vattentäkt och fornminnen, medan däremot politikerna inte har lyss- nat till tjänstemännens kunskaper. Det kan jag bara beklaga. I dag talas det ofta om att man ska göra sociala hälsoutredningar också. Det har inte heller gjorts än. Ska jag våga tro att Vägverket kommer att göra det eller att regeringen kommer att göra det? Om det föreslagna alternativet vinner gehör innebär det näm- ligen störande ljudbarriärer på två kilometer på varje sida av motorvägen - det är fyra km. Sedan finns den gamla vägen, som går genom tätorten, och den har en ljudbarriär på en km. Det innebär alltså att det är en besvärlig ljudbarriär fem km från kusten och inåt där man knappt kan hitta någon tyst miljö. Jag tänker på barnen i de 13 skolorna och förskolorna, som är i behov av att komma ut i naturen. Hur påverkar detta deras sociala miljö? Miljöbalken bör, som jag ser det, skydda både vattentäkten och kulturmiljön. Jag förutsätter att mil- jöministern vet vad som står i balken, så jag upptar inte tid med att citera den. Jag kan nu bara hoppas att regeringen tar till sig och noggrant läser igenom det här. Jag tycker att det känns väldigt viktigt att belysa de här problemen för miljöministern, som nu kommer att få handskas med de här frågorna. Jag kommer i mitt nästa inlägg att säga lite mer om helhetssynen på infrastrukturen även om miljömi- nistern säger att det ligger på näringsministern. Men för att vara sanningsenlig vill jag säga att jag ställde den här interpellationen allra först till näringsminis- tern. Han ville inte svara på den frågan utan ansåg att det var miljöministerns uppgift att göra det. Därför vill jag fortsätta att lyfta upp lite tankar runt den hel- hetssynen.
Ewa Larsson (Mp)
Anf. 12 Ewa Larsson (Mp)
Fru talman! Det var just det där pinsamma att Naturvårdsverket inte har svarat på Vägverkets re- miss som jag trodde att statsrådet skulle kunna kom- mentera, men eftersom hon inte känner till detta kan- ske vi kan ta upp frågan för en kommentar senare i frågestunden. Det här området är det viktigaste riksintresseom- rådet i Västernorrlands län jämte hällristningarna i Nämforsen. En av de lokala köpmannaföreningarna har krävt vägverkschefens avgång på grund av att utredningen har varit tendentiös, som man säger. Jag vill bara lyfta fram det, så att det blir sagt i kamma- ren. Vår kulturmiljö och vårt kulturarv har ju ingen egen lobbyist, men det finns de som skriver. Lotte Mjöberg har i sin bok Heliga marker - forna dagars platser för offer, rit och bön skrivit lite grann om heliga platser. Det finns också ett förord av Stefan Edman. Jag rekommenderar den till läsning. Där står bl.a. att helighet är någonting som är irrationellt och ambivalent. För den enskilda människan talar den om att vi är delar av en större helhet. För religionerna är den en förutsättning, en del av den innersta kärnan. De heliga platserna är okränkbara. De har alltid skyd- dats och fredats. Eftersom kulturarvet inte har någon lobbyist är det vi politiker som har till uppgift att stifta lagar och också följa dem, trots att det inte finns lobbyister. Byråkratspråket, som Riksantikvarieämbetet skri- ver sina utlåtanden på, har uppenbarligen inte varit tydligt för de flesta. De uppfattar inte det här som ett avslag därför att, precis som statsrådet påpekar, man inte ska säga avslag, utan man ska använda de star- kaste orden. Det är precis de orden som man har använt, de allra starkaste. Betänk att detta är områden som kan jämföras med Uppsala högar eller Birka! Vilka skulle i dag komma på tanken att dra en väg genom det kulturar- vet? Det fiffiga här är ju att det finns alternativ, näm- ligen att förbättra befintlig väg och att utreda Europa- vägen väster om Sundsvall.
Lennart Bolander (M)
Anf. 13 Lennart Bolander (M)
Fru talman! Jag är naturligtvis inte nöjd med att man så enkelt avfärdar övrig problematik kring de här frågeställningarna - man tar enbart upp de miljöas- pekter som finns. Som framgår av interpellationen måste man ha en helhetssyn på detta. Det går liksom inte att bara plocka ut en liten bit. Jag säger som Birgitta sade, att frågan egentligen var ställd till näringsministern. Det är klart att man därifrån hade kunnat förvänta sig mer svar på den tredje ställda frågan. Vi får återkomma i en senare diskussion med näringsministern om den här proble- matiken, men jag hoppas och förutsätter att det inte är så vattentäta skott mellan ministrarna utan att de kan prata med varandra för att därigenom få en helhetssyn på den här problematiken, så att vi får en lösning.
Statsråd Lena Sommestad (S)
Anf. 14 Statsråd Lena Sommestad (S)
Fru talman! Absolut! Vi har mycket nära samar- bete. Frågorna är oerhört väsentliga för oss, och mycket av samarbetet mellan mig och näringsminis- tern handlar just om att hitta lösningar som verkligen tillgodoser de infrastrukturbehov som finns i Norr- landsregionen just nu. Botniabanan är ett exempel där vi på ett ganska komplicerat sätt måste avväga mellan miljöintressen, regionalpolitiska intressen och kom- munikationsintressen. Jag har mycket stor förståelse för de behov som finns av kommunikationer. De är helt avgörande för möjligheten till specialisering och ekonomisk utveckling i den här regionen. När det gäller miljöbalksprövningen är det inte förvånansvärt att jag inte har tagit del av Naturvårds- verkets agerande, utan det är mitt uppdrag att göra det nu när vi har det här på vårt bord. Hälsoaspekter ska ingå i en sådan här prövning. Naturvårdsverket är en av våra viktigaste remissinstanser. Jag kan inte gå in på det enskilda ärendet, men om någonting saknas i ett ärende av detta slag begär vi in kompletteringar. Det förutsätter jag att vi kommer att göra vid behov även i detta fall. Den riktigt principiellt intressanta frågan, som jag vill peka på, handlar om regeringens möjligheter att diskutera alternativa platser. Enligt miljökonsekvens- beskrivningarna ska vi få in förslag på alternativa dragningar. Det får vi också, och vi ska kunna göra bedömningar. Ett problem när det gäller Vägverkets och Banverkets förslag i detta avseende är att man i regel bara framlägger ett förslag för beslut, vilket innebär att vi inte kan tillstyrka något annat förslag. Vi kommer i höst att fortsätta en dialog med Vägver- ket och Banverket kring hur den här typen av till- ståndsprövning bör gå till. Vi har alltså möjlighet att se och diskutera de alternativa dragningarna, men vi kan inte tillstyrka något annat förslag än det som ligger hos oss när det gäller tillståndprövning. Detta tycker jag är den principiellt viktiga frågan när det gäller detta miljöbalksärende.
Birgitta Sellén (C)
Anf. 15 Birgitta Sellén (C)
Fru talman! Där tryckte ministern verkligen på den rätta knappen, tycker jag. Det är så jag ser det också. Det är ett oerhört problem att man inte har en helhetssyn och samverkar med varandra. Det är som sagt inte bara E 4:an som ska gå ge- nom den trånga korridoren i Njurunda. Även järnvä- gen ska fram där. I dag är det enkelspår. Det är en järnväg som kommer att få en ökad betydelse i fram- tiden. När Botniabanan är klar ökar ju transporterna av gods- och persontrafik, och det blir enligt beräk- ningarna tre gånger fler tågset än i dag: 90 tågset per dygn. Vad kommer det att innebära för bl.a. Sunds- vall, som Lennart Bolander tog upp, med alla dessa bomfällningar? Det kommer att innebära många tim- mar per dygn då bilarna står och väntar på att bom- marna ska resas. Ingen slår av bilmotorn, utan den står och puttrar. Jag vet inte om ministern vet hur det ser ut i Sundsvall, men Sundsvall ligger ju mellan två berg, och i dalsänkan samlas avgaserna. Sundsvall har under många år varit känt för sin dåliga luft. Nu har vi börjat få lite bukt med den, men det blir knappast bättre om vi inte får göra någonting åt järnvägen genom Sundsvall. Ostkustbanan är redan i dag underdimensionerad. Näringsministern har tidigare i vår sagt att man ska bygga elva mötesplatser från Sundsvall till Gävle till en kostnad av en halv miljard. Det blir, som jag ser det, en tillfällig förbättring, men samtidigt är det en kapitalförstöring. När dubbelspår kommer att byggas kommer detta att vara bortkastade pengar. Jag tycker att det är väldigt viktigt att miljömi- nistern tar med sig alla de här problemen vad gäller vattentäkten, fornminnen och miljön i Sundsvall. Värt att nämna är också att Norrland har förhållandevis få kulturminnen jämfört med övriga Sverige, och de är guld värda. Vi måste få bevara fornminnesområdet i Njurunda.
Statsråd Lena Sommestad (S)
Anf. 16 Statsråd Lena Sommestad (S)
Fru talman! Låt mig bara avslutningsvis konstate- ra att vi, när det gäller den samordnade bilden av en infrastruktursatsning som den i Sundsvall, gör en samlad bedömning i regeringen av detta, precis som jag redan har sagt. Det som då beaktas är det som kommer in från alla olika intressenter som yttrar sig. När det gäller samordning av t.ex. järnvägar och landsvägar bygger man på det underlagsmaterial som vi har från Banverket, Vägverket och andra för att kunna göra en så god bedömning som möjligt, och i en situation när man planerar för expansion är det självklart att man beaktar helheten. Om ni skulle följa bedömningen av några ärenden skulle ni kunna se att det är precis så som vi arbetar. Det är min förhoppning att det ska bli en bra lös- ning i Sundsvallsområdet med tanke på såväl nä- ringslivet som den regionala utvecklingen och miljön och att vi ska komma framåt så snart som möjligt.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.