Införande av nytt betalningsdirektiv
Interpellation 2015/16:643 av Mathias Sundin (L)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-05-16
- Överlämnad
- 2016-05-17
- Anmäld
- 2016-05-18
- Svarsdatum
- 2016-05-27
- Besvarad
- 2016-05-27
- Sista svarsdatum
- 2016-06-07
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Per Bolund (MP)
Sverige och Stockholm är en av de hetaste startup-scenerna i världen. Ett område som särskilt har seglat upp under de senaste åren är den svenska fintechsektorn: innovativa startups som förändrar den finansiella industrin med ny teknik. Nya tjänster som tidigare inte har varit möjliga eller innovationer som tidigare har hämmats av dålig konkurrens blir ofta resultatet när mindre och nya spelare går in i en ny bransch. Några exempel på detta är välkända Klarna men även mindre bolag såsom Trustly och Tink.
Det är inte helt enkelt att driva ett fintechbolag. De finansiella regelverken för fintechbolag håller fortfarande på att utvecklas, samtidigt som vår banksektor nära nog är en oligopolmarknad för ett fåtal spelare. Konsumenterna är förlorare i ett system som är riggat för storbolag. Delar av detta är dock på väg att ändras med EU:s Payment Services Directive 2, PSD2, som ska implementeras senast i januari 2018.
PSD2 kommer att öppna för mindre spelare med innovativa lösningar som gagnar konsumenter och handlare. Transaktioner kommer att bli säkrare. Innovation hamnar i fokus, som i andra branscher. Mellanhänder blir färre. Konkurrensen ökar, och transaktionskostnaderna kommer troligtvis att sjunka. Det är alltså bra för både konsumenter och företagande. För de svenska bankerna kan det också vara bra, men allt hänger på viljan att utvecklas och inte sträva emot.
Med ett gynnsamt startup-klimat, befintliga fintechbolag, stor andel transaktioner över internet och ett högt förtroende mellan parterna finns det goda förutsättningar för att Sverige ska ta ledartröjan inom fintechvärlden. Sverige har en bra möjlighet att göra PSD2 till en grogrund för innovation.
Vad gör statsrådet och regeringen för säkerställa att Sverige är snabbt med att implementera PSD2?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:643
Webb-tv: Införande av nytt betalningsdirektiv
Dokument från debatten
- Fredag den 27 maj 2016Kammarens föredragningslistor 2015/16:113
- Protokoll 2015/16:113 Fredagen den 27 majProtokoll 2015/16:113 Svar på interpellation 2015/16:643 om införande av nytt betalningsdirektiv
Protokoll från debatten
Anf. 22 Statsrådet Per Bolund (MP)
Herr talman! Mathias Sundin har frågat mig vad jag och regeringen gör för att säkerställa att Sverige är snabbt med att implementera PSD2.
Först och främst vill jag poängtera att jag instämmer i Mathias Sundins analys att den framväxande fintechsektorn är viktig. Därför har jag besökt och haft dialog med aktörer i branschen. Jag ledde också själv en delegation av fintechbolag till Hongkong i början av året, i syfte att främja svenska innovativa bolags tillväxt. Förra året gav vi Finansinspektionen i uppdrag att utreda hur bolag som agerar inom gräsrotsfinansiering bör regleras, för att skapa långsiktiga spelregler.
PSD2 - eller det reviderade betaltjänstdirektivet, som det också kallas - antogs av Europaparlamentet och rådet den 25 november 2015 och ska vara genomfört senast och tillämpas från och med den 13 januari 2018.
För att säkerställa ett snabbt och korrekt genomförande av PSD2 beslutade regeringen redan den 1 april 2015, det vill säga innan direktivet antogs, att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att bland annat föreslå de lagändringar som krävs i svensk rätt för att genomföra direktivet. Utredningen, som antog namnet 2015 års betaltjänstutredning, ska slutredovisa sitt uppdrag senast den 30 juni 2016. Utredningens betänkande kommer att remitteras i vanlig ordning, varefter beredning inom Finansdepartementet och andra berörda departement vidtar.
Med hänsyn till att bestämmelserna som innebär ett genomförande av direktivet inte ska börja tillämpas förrän den 13 januari 2018 kan inte lagstiftningen träda i kraft tidigare än så.
Anf. 23 Mathias Sundin (L)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Sverige, inte minst koncentrerat kring Stockholm, är oerhört framgångsrikt i det man kallar fintech, finansiell teknik, techbolag inom det finansiella området, startups.
Även om man känner till många av bolagen blir man nästan lite förvånad över hur bra Sverige har levererat de senaste åren. De senaste fem åren har Sverige tagit emot 18 procent av de investeringar som har skett inom det här området i hela Europa. Vilken andel av befolkningen har vi - någon procent? Vi presterar oerhört bra.
Antalet anställda ökar också snabbt: plus 44 procent mellan 2010 och 2013. Jag antar att det har accelererat även de senaste två åren, även om jag inte har några siffror på det. Ett sådant tecken gäller ett av betalbolagen, Klarna. Enligt en sammanställning för förra året som Linkedin gjorde av antalet nyanställningar i Stockholm låg de på topp-tio-listan tillsammans med bolag som H&M och den typen av traditionella stora svenska bolag, så fintechbolagen kommer nu upp även vad gäller anställda och inte bara beträffande investeringar och värderingar.
Vi har en mängd sådana bolag. Jag skulle kunna använda hela min talartid för att räkna upp dem. Klarna är ett av dessa som har gått väldigt bra. Trustly är ett annat, och Qapital och Tink är ytterligare ett par. Framför allt de två som jag nämnde senast påverkas ganska mycket av betaltjänstdirektivet. Det är ett stort direktiv.
De här tjänsterna gör att man som privatperson har möjlighet att få bättre koll på sin ekonomi. Man använder tjänsten för att logga in på sin bank eller samla information från sitt eget bankkonto och få sammanställningar av hur mycket man lägger på bensin, mat, restaurangbesök och så vidare. Man kan få ett uppvaknande när man tittar på dessa siffror.
Tillgång till den informationen är något som bankerna ofta inte alls tycker är kul att någon tredje part får. Även om det är deras kund som säger att det är helt acceptabelt att den informationen läses av är bankerna ofta rätt negativa till detta. Bankföreningen har haft ett antal olika uttalanden mot det.
Det är bra att det finns en utredare och att man förbereder förslagen till 2018. Men det finns en mer akut fråga i detta. Under tiden fram till 2018 ska bankerna enligt direktivet inte kunna hindra denna tillgång. Bolagen har varit i kontakt med Finansinspektionen om detta. Finansinspektionen säger att om någon bank skulle hindra tillgång har de inte verktyg eller uppdrag för att stoppa detta, ge tillgång eller agera i den situationen. De behöver någon form av signal, någon form av direktiv eller något sådant från regeringen för att kunna agera i frågan.
Det mesta av detta införs 2018. Men just i den här delen ska man se till att tillgången finns redan i dag. Känner statsrådet till den här frågan? Vad har du i så fall gjort?
Anf. 24 Statsrådet Per Bolund (MP)
Herr talman! Jag tycker att utvecklingen som vi ser i fintechsektorn är mycket spännande och bra för samhället ur många synvinklar. Självklart är det bra för Stockholm och Sverige. Vi rekryterar många kompetenta personer hit och får en sprudlande ekonomi. Det bidrar också till den ekonomiska utvecklingen i Sverige och gör att Stockholm och Sverige hamnar på världskartan när det gäller digitalisering och att vara innovativa och komma med nya lösningar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Men det är också bra för oss konsumenter. Det gör vår vardag lättare. Vi får tillgång till tjänster som vi inte hade kunnat få om vi hade gått i gamla hjulspår och bara använt oss av gamla tjänster. Vi kan nu göra säkra och trygga betalningar på nätet, oavsett var i världen det är. Vi kan känna oss trygga med att våra kontonummer inte missbrukas, att det inte skapas problem i andra delar.
Vi ser hur småhandlare har tillgång till digitala betalningar genom nya lösningar som man inte skulle ha fått annars. På många sätt gör den här tekniken vår vardag och värld bättre.
Därför är det något som regeringen på alla sätt försöker uppmuntra och skapa bättre förutsättningar för. Därför tror jag att det är viktigt att vi har en dialog med aktörerna, vilket vi har, och det är jag glad för. Men vi försöker också se till att man får en ännu lättare resa med att kunna sprida sina tjänster och sina produkter över hela världen.
Därför tog vi initiativ till en delegation med fintechbolag till Hongkong, och den var mycket lyckosam. Det blev ekonomiska kontakter, och det märktes att det fanns stort intresse för lösningarna på en global arena.
Det är också bra att detta ger en diversifierad marknad, där man har flera aktörer att vända sig till och det blir en mindre koncentration till de traditionella, stora bankerna, vilket är bra för konsumenten, eftersom det helt enkelt ger större valfrihet.
Självklart måste vi se till att lagstiftning och regelverk hänger med i den digitala utvecklingen och är anpassade för de nya aktörerna. Det ska inte vara alltför höga trösklar att ge sig in på en ny marknad, utan det ska finnas möjligheter. Där är PSD2 ett viktigt steg framåt. Jag är väldigt glad över att EU nu kan enas om de gemensamma reglerna.
Samtidigt är det viktigt att länderna gör detta samordnat, att man inte har helt olika tidsplaner. Vi vill till exempel att gränsöverskridande handel ska öka och att man ska kunna använda sig av finansiella tjänster över landgränserna. Då skapas det såklart problem om vissa länder inför PSD2 medan andra ligger kvar i det gamla regelverket, PSD1.
Vi har kommit överens om på EU-nivå att vi ska genomföra lagstiftningen samtidigt den 13 januari 2018. I Sverige har vi verkat proaktivt genom att tillsätta en utredning, till och med innan direktivet var färdigt.
Så till hanteringen av regelverken fram till 2018. Utredningen kommer i närtid - det handlar om bara några veckor. Då kommer man också att få ganska stor tydlighet kring hur regelförändringarna kommer att se ut. Det ger också större möjligheter att föra en dialog med aktörerna i branschen, både med dem som nu är tredjepartsbetaltjänstleverantörer, till exempel nya aktörer som kommer in på marknaden, men också med de befintliga, som bankerna. Det ger också möjligheter att föra en dialog med myndigheten, till exempel Finansinspektionen, och höra hur de ser på förslagen och ser på den tid som nu är fram till 2018.
När utredningen lägger fram sina förslag kommer situationen att klarna, och vi kommer att ha ett bättre underlag för att fundera över hur vi kan gå vidare i närtid men också hur vi kan se till att regelverken anpassas så att vi möjliggör och skapar bättre förutsättningar för nya tekniska och mentala lösningar på den finansiella marknaden. Jag tror att vi bara har sett början där och kommer att se många spännande lösningar som kommer att utvecklas framöver.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag är väldigt glad över att kunna göra vad jag kan för att underlätta det.
Anf. 25 Mathias Sundin (L)
Herr talman! När det sker sådana här förändringar i stora delar av vårt samhälle, kopplat till just digitaliseringen, är det lätt att de aktörer som redan är etablerade stretar emot. Man kan tycka att de borde ha lärt sig av alla omgångar i historien, från Spinning Jenny och framåt, där man ser att det kanske är bättre att snabbt anpassa sig.
Jag har dock lite hopp om det svenska bankväsendet. På senare tid tycker jag att man har börjat ta detta på allvar. Man har börjat investera ganska mycket i den här typen av nya bolag. Men man har nog en mycket lång resa. Det är mycket teknik inom bankvärlden som är mycket gammal. Det är svårt att få tag på programmerare, därför att detta var någonting som programmerades på 80-talet.
Därför är det viktigt att dessa nya aktörer inte stängs ute från detta. Från Bankföreningen har det, åtminstone enligt medierna, varit många mycket negativa signaler kring bland annat detta direktiv, PSD2. I någon artikel har detta direktiv likställts med phishing. Det är minst sagt en ganska bisarr jämförelse. Jag förstår att man inte tycker att det är superkul att andra aktörer kan jobba med detta så att man konkurrensutsätts hårt. Men sådant är livet i en marknadsekonomi. Då får man anpassa sig.
Vi har nu en viktig period fram till januari 2018 för att se till att Finansinspektionen, om det finns några banker som vill sätta käppar i hjulen för dessa nya bolag och om det är otydligt vem som ska agera mot detta, har möjlighet att agera. Finansinspektionen säger att de inte riktigt har mandat att gå in. Detta måste tydliggöras. Jag hoppas att det sker snabbt när utredningen kommer och att du och regeringen tar tag i den frågan snabbt.
Dessa bolag som växer upp är naturligtvis sköra. De har inte de resurser som bankerna har. De kan inte vänta två år på att få fler kunder. De är hela tiden nära att inte kunna ta in mer kapital, inte få mer pengar och inte kunna fortsätta sin verksamhet, även om de haft en mycket positiv tillväxt och många av dem fungerar bra. Då är det jätteviktigt att få uppbackning från lagstiftaren, naturligtvis, men också från regeringen, så att de har detta stöd. Det handlar inte om att man ska gynna dessa företag särskilt utan om att alla måste följa reglerna - bankerna och dessa nya bolag.
Så fort denna utredning presenteras - det är inte lång tid kvar - hoppas jag att du tar tag i denna specifika fråga och ser till att Finansinspektionen får ett tydligt mandat att agera i denna fråga.
Anf. 26 Statsrådet Per Bolund (MP)
Herr talman! Jag är mycket glad över att Sverige ligger långt fram när det gäller att ta in ny teknik och använda sig av den. Det ser vi inte minst på finansmarknaden, där Sverige faktiskt är unikt globalt sett. Vi har kommit väldigt mycket längre än många andra länder när det gäller digitaliseringen av vår ekonomi. Vi har ett stort teknikgenomslag. Vi är ett folk av early adopters, som man brukar säga, det vill säga att vi är snabba på att ta till oss nya tekniska lösningar och börja använda dem i vår vardag. Det är klart att det också öppnar upp för nya tekniska lösningar och nya aktörer på dessa marknader.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det har till och med gått så snabbt att kontanthanteringen börjar minska i en sådan takt att det blir svårt att förse hela landet med kontanter på det sätt som många aktörer skulle vilja. Nu har vi snarare problemet att vi ska se till att människor kan använda kontanter i sin vardag. Det är klart att det är någonting som vi behöver försöka lösa i samverkan mellan branschen och politiken. Vi måste också ha en förståelse för att en del människor tycker att det är besvärligt att lära sig nya tekniska lösningar. Det kan helt enkelt finnas hinder som gör att de har svårt att göra det. Det måste vi också ha respekt för.
Det är viktigt att poängtera att denna utveckling i grunden är mycket positiv. Den skapar helt nya möjligheter för oss som konsumenter. Jag kan säga att jag personligen inte kan se hur min vardag skulle ha gått ihop om jag inte hade haft möjlighet att använda mobiltelefon och datorer för att sköta min ekonomi. Jag tror att många känner igen sig i denna situation.
Jag hoppas att Sverige ska fortsätta att vara i framkant. Vi ska ligga längst fram i fråga om detta. Jag är övertygad om att digitaliseringen kommer att stöpa om hela vårt samhälle på global nivå. Och de som ligger längst fram med att utveckla nya produkter och tjänster är också de som kommer att få de största vinsterna av denna utveckling.
Jag är mycket glad över att vi har otroligt framstående svenska företag som verkligen leder den tekniska utvecklingen och som också klarar av att genomföra den i praktiken och vinna marknadsandelar på en global arena. Det är stora aktörer som redan nu börjar producera och sälja sina tjänster på en världsmarknad.
Från regeringens sida vill vi verkligen göra allt vi kan för att göra det ännu lättare att ta steget från innovation till att lansera på en svensk marknad för att sedan ta steget fullt ut och bli en global aktör.
Jag hoppas att det finns ett intresse inte bara från politiken utan också från andra marknadsaktörer och att man ser med nyfikenhet på denna utveckling. Jag skulle önska att man såg detta som en möjlighet till samverkan snarare än att man försöker att skydda sina ibland kanske föråldrade marknadsmodeller och föråldrade lösningar. Jag tror att det är bättre att välkomna nya tekniska lösningar och försöka se hur man kan verka tillsammans för att skapa bättre förutsättningar för till exempel konsumenterna. Det har jag också varit tydlig med när jag har haft samtal med aktörerna.
Vi har en tät dialog med de myndigheter som är ansvariga för finansmarknaden, bland annat Finansinspektionen, och jag har poängterat just att vi inte i onödan ska lägga hinder i vägen för nya och digitala lösningar. Det är viktigt att vi faktiskt ser till att skapa regelverk och system som gör det möjligt att hitta nya tekniska och företagsmässiga lösningar på gamla problem. Detta är alltså en fråga som vi redan har engagerat oss mycket i och som vi kommer att fortsätta att engagera oss i.
Vi har också tittat på de nya aspekter som är på väg att komma in ganska mycket. Vi har i denna diskussion talat lite grann om delningsekonomi och att det är en sektor som växer, även på finansmarknaderna. I fråga om detta har vi tillsatt en utredning som jobbar under hela detta år och fram till nästa år med just delningsekonomi och vilka förutsättningar som behövs för att den ska kunna utvecklas. Behöver vi se över regelverken och lagstiftningen för att man ska kunna använda sig av delningstjänster i stället för att till exempel äga? Det kommer att påverka även den finansiella sektorn.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi har också en intressant utveckling i Europa med kapitalmarknadsunionen, där man försöker riva ned barriärer mellan länder och försöker ha gemensamma regelverk. Det tror jag också är en mycket bra förutsättning för att skapa större möjligheter för svenska aktörer att exportera sina tjänster.
Anf. 27 Mathias Sundin (L)
Herr talman! Jag tackar för detta och instämmer i att vi har en enorm möjlighet här, inte bara just för att, som Per Bolund säger, världen stöps om nu i fråga om digitaliseringen utan för att vi inom så många olika områden - näringslivsområden och andra - ligger mycket långt fram. Vi har många framgångsrika företag inom musikområdet, inom fintech och andra sorters startups inom spelvärlden, för att räkna upp några. Några av dem har möjlighet att bli de nya riktigt stora bolagen, liksom dem som vi känner sedan 100 år tillbaka i det här landet. Dessa nya företag har kanske möjlighet att bli ännu större eftersom de kanske blir helt globala på ganska kort tid. De blir plattformar som dominerar en bransch över hela världen. Dessa möjligheter är svindlande när man tänker på dem.
Vi har, som sagt, en mycket bra chans. Då är det jätteviktigt att vi från politiken, och naturligtvis från näringslivet och från andra delar av samhället, backar upp denna utveckling utan att gynna någon särskild part eller driva utvecklingen i någon särskild riktning. Men vi måste, inte minst, plocka bort hinder när sådana uppstår. Det kan handla om de appar och tjänster som ger privatpersoner tillgång till sina bankuppgifter på ett bra och pedagogiskt sätt, så att de ser hur mycket de har till fredagsbion. Om de aktörer som arbetar med detta hindras av de etablerade aktörerna kan de snubbla de kommande åren. Konkurrenterna finns i andra delar av världen, till exempel i London, som just inom detta område är vår främsta konkurrent här i Europa. David Cameron sliter i dessa bolag och gynnar sina egna på olika sätt.
Det gäller därför att regeringen verkligen står upp här och ger positiva signaler. Jag hoppas se agerande också framöver.
Anf. 28 Statsrådet Per Bolund (MP)
Herr talman! Jag vill tacka Mathias Sundin för interpellationen och för engagemanget i denna fråga och denna sektor. Det är välkommet. Jag hoppas att det är en uppfattning som vi kan dela brett i politiken att vi måste försöka samverka och hitta gemensamma lösningar för hur vi kan skapa bättre förutsättningar för dessa företag. Det handlar såklart om, som det ofta gör när det gäller nya företag, många olika faktorer. Det handlar om regelverk och lagar och att man får tillgång till exempelvis information på det finansiella området. Det jobbar vi med. Det handlar också om sådana saker som tillgång till kapital för att man ska kunna utveckla sin verksamhet. Vi har hört andra aktörer som har talat om bostadsmarknaden. Där jobbar vi stenhårt för att försöka se till att vi får fler bostäder, så att det inte blir en flaskhals. Skattesystemet är också någonting som vi hela tiden försöker utvärdera för att se om vi kan hitta nya och bättre lösningar som passar för dessa aktörer.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Från regeringens sida finns det ingen tvekan om att vi ser den utveckling som nu pågår i Stockholm och i Sverige, där det kommer otroligt många nya och spännande företag som verkligen kan driva svenskt näringsliv och svensk ekonomi framåt, som en stor möjlighet som vi måste ta till vara.
Vi är väldigt inriktade på att backa upp den här branschen så mycket vi bara kan. Vi ska skapa goda så möjligheter som förutsättningarna tillåter för att man ska fortsätta leda den tekniska utvecklingen och leverera dessa tjänster på en global marknad. Jag är inriktad på att dels fortsätta ha en väldigt tät dialog med branschen - och självklart, som alltid, med myndigheten så att den också är på banan - dels fortsätta verka internationellt för att sätta Stockholm och Sverige på kartan. Jag tycker nämligen att vi har en enorm möjlighet här som är för bra för att inte tas till vara.
Vi står alltså i allra högsta grad upp för den här sektorn och för de nya innovationerna och lösningarna. Vi ser detta som en enormt stor och bra möjlighet för Sverige. Min förhoppning är som sagt att vi kan göra det i bred samverkan i Sveriges riksdag.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.