Inflytande över försvaret

Interpellation 2008/09:519 av Lundh, Fredrik (s)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2009-05-13
Anmäld
2009-05-13
Besvarad
2009-05-26
Sista svarsdatum
2009-06-01

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 13 maj

Interpellation

2008/09:519 Inflytande över försvaret

av Fredrik Lundh (s)

till försvarsminister Sten Tolgfors (m)

Regeringen skriver i sin inriktningsproposition Ett användbart försvar: ”Vi bygger ett tillgängligt, användbart och rörligt svenskt insatsförsvar, avsett för insatser med samma förband i Sverige, i närområdet och utanför närområdet.”

Frågan är om Försvarsmakten har tagit till sig andemeningen i inriktningspropositionen när man nu jobbar vidare med stora organisationsförändringar, inte minst inom flygvapnet. Där finns det i dag ett förslag till centralisering av all soldatutbildning och till att bryta loss basbataljonerna från insatsdivisionerna.

Tyvärr verkar Försvarsmakten jobba vidare på sitt underlag som man presenterade i början på året utan några djupare reflexioner. Det jag finner märkligt är att regeringen dessutom sitter tyst och ser på när Försvarsmakten så tydligt bryter mot den överenskommelse som gjorts mellan den fyra borgerliga partiledarna när det gäller försvaret denna mandatperiod.

Det är av största vikt att vi fortsättningsvis får ha kvar två starka insatsflottiljer värda namnet, en i norra och en i södra Sverige. Det är särskilt angeläget när vår omvärldsanalys entydigt visar att Barentsregionen och Östersjöregionen är de heta områdena ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv.

Anser försvarsministern att innehållet i och förmågan på våra militära förband inte längre är en politisk fråga; är det försvarsministerns avsikt att detta helt kan avgöras av Försvarsmakten?

Är det möjligt och förenligt med andemeningen i inriktningspropositionen att skilja basbataljonerna från stridsflygdivisionerna på insatsflottiljerna F 21 i Luleå och F 17 i Ronneby, och avser försvarsministern att agera med anledning av avsikterna till sådant åtskiljande?

Debatt

(8 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2008/09:519, Inflytande över försvaret

Interpellationsdebatt 2008/09:519

Webb-tv: Inflytande över försvaret

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 48 Sten Tolgfors (M)
Fru talman! Fredrik Lundh har frågat mig om jag anser att innehållet och förmågan på våra militära förband inte längre är en politisk fråga utan det är min avsikt att detta helt kan avgöras av Försvarsmakten. Fredrik Lundh har också frågat mig om jag anser att det är möjligt och förenligt med andemeningen i inriktningspropositionen att skilja basbataljonerna från stridsflygsdivisionerna på insatsflottiljerna F 21 i Luleå och F 17 i Ronneby, samt om jag avser att agera med anledning av avsikterna till ett sådant åtskiljande. Peter Jeppsson har frågat mig hur jag avser att säkerställa att Försvarsmakten inom sin delegation inte blockerar eller omöjliggör kommande politiska prioriteringar. Jag besvarar interpellationerna i ett sammanhang. Fredrik Lundh ställde nyligen en riksdagsfråga i samma ämne som interpellationen (fråga 2008/09:933). Frågan besvarades den 20 maj. Regeringen redovisade i propositionen Ett användbart försvar (prop. 2008/09:140) i mars i år sina förslag till en ny försvarspolitisk inriktning. I propositionen säger regeringen att inga nedläggningar av organisationsenheter inom grundorganisationen kommer att ske under innevarande mandatperiod. Propositionen behandlas för närvarande av riksdagen. Det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan riksdagen, regeringen och myndigheten när det gäller Försvarsmaktens grundorganisation. Riksdagen beslutar om huvuddelen av Försvarsmaktens grundorganisation. Med detta som grund reglerar regeringen grundorganisationen i förordningen (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten. Av denna framgår också att Försvarsmakten själv beslutar om sin grundorganisation i de delar där den inte regleras i instruktionen. Detta är helt i linje med vad som gäller för statsförvaltningen i övrigt, vilket också framgår av myndighetsförordningen (2007:515). Dessa principer för inriktningen av Försvarsmaktens grundorganisation gäller fortfarande. Då Fredrik Lundh och Peter Jeppsson, som framställt interpellationerna, anmält att de var förhindrade att närvara vid sammanträdet medgav tredje vice talmannen att Åsa Lindestam i stället fick delta i överläggningen.

Anf. 49 Åsa Lindestam (S)
Fru talman! Tack för svaret, ministern! Jag har också nyligen ställt en liknande skriftlig fråga och fått svar, fast jag blev inte så värst vidare mycket klokare av det. Det är jätteviktiga frågor som ställs, och vi är inte nöjda med svaren, varken killarna eller jag. När jag har tittat på det här ser jag att det är de mest stridskraftiga, mest påkostade, viktigaste, mest kraftfulla och mest flexibla styrkor som vi har. De kan användas i särklass över hela Sverige. Och nu stympas de vid knäna. Partiledarna från regeringshåll har i Svenska Dagbladet gått ut och sagt att ingen nedläggning ska hända under den här mandatperioden, och i en debattartikel har man skrivit att obalansen i försvarsekonomin är hanterad. På det sättet har man alltså inte längre kniven på strupen. Vi i försvarsutskottet har också tagit till oss detta och funderat på det. Vi har vässat texten och talat om ett förbud mot att ändra förbandens innehåll; vi vill inte att det ska hända, utan det är någonting som vi här i riksdagen ska bestämma. Försvarsmakten har alltså på gång att flytta värnpliktigas utbildning från F 21 uppe i Luleå och från F 17 i Ronneby ned till Linköping. På det sättet urholkas systemet. Huvuddelen av basbataljonen ska också flyttas. Jag har också läst förordningen. Den är ju skriven av ministern och regeringen. Där kan man alltså styra hur man vill ha det. Men när jag läser förordningen med mina ögon ser jag inte att man kan flytta det som man ändå håller på med. När basbataljonen efter en flytt försvinner blir man i båda ändarna av Sverige sämre rustad i framtiden. Förutom det mister Luleå - trodde chefen där uppe - kanske 200 jobb. Just detta ska riksdagen fatta beslut om. Det är alltså inte något som Försvarsmakten ensam ska bestämma om. Frågan är så att säga större än Försvarsmakten och också större än regeringen. Därför vill vi ha frågan på riksdagens bord. Dessutom är många av oss oroliga för vad som händer där uppe. Med "där uppe" syftar jag på Barents hav och Arktis. Nyligen har vi ju haft en man från Norge här som har lagt fram ett förslag om hur vi ska samarbeta. Jag syftar då på Stoltenberg och hans rapport. Stoltenberg har på utrikesministrarnas uppdrag lagt fram ett förslag om att vi ska jobba tillsammans inom sjö-, land- och luftförsvaret. Men för vår del skulle det då bli ännu sämre om basbataljonen tas bort. Där skulle vi i stället ha kvar krafterna och kunna bidra med de delarna uppe i norr likaväl som nere i söder. Vi vet också att de här planen lyfter väldigt ofta. Flygningarna gäller inte bara i närområdet, utan man behöver flyga betydligt längre. Det är just det som basbataljonen står för. Min fråga till ministern är därför: Vet ministern om att det här just nu pågår, och finns det i så fall någonting som ministern kan göra för att förhindra detta som ingen av oss vill?

Anf. 50 Staffan Danielsson (C)
Fru talman! Vårt svenska försvar är viktigt. Regering och riksdag lägger fast ramarna, och Försvarsmakten verkar inom dessa. Det är en allvarlig anklagelse som den ursprunglige interpellanten riktar mot landets försvarsmakt när han påstår att den "bryter mot den överenskommelse som gjorts mellan de fyra borgerliga partiledarna när det gäller försvaret denna mandatperiod". Samtidigt är det väl glädjande att Fredrik Lundh uppmärksammar och ställer sig bakom det besked som alliansregeringen har givit i fråga om grundorganisationen under denna mandatperiod. Jag har inte den samlade bilden av hur försvaret inom sitt myndighetsansvar bedömer att olika delverksamheter kan förändras för att effektivisera och förbättra verksamheten. Men också jag har noterat de aviserade förändringar som Åsa Lindestam nu kritiserar. Försvarsmakten har framgångsrikt genomfört en väldig omställning och en organisatorisk nedbantning efter 2004 års försvarspolitiska riksdagsbeslut. Efter alliansregeringens besked i höstas ligger, som försvarsministern säger i sitt interpellationssvar, grundorganisationen fast de närmaste åren. Jag tror att det är bra; det har varit en stark förändringstakt. Vidare vet vi alla att vi lever i en föränderlig värld och att enstaka förändringar, även inom grundorganisationen och inom de ramar som riksdagen har att hantera, kan behövas allteftersom det nya inriktningsbeslutet får genomslag. Så kan det vara. Min grunduppfattning är dock att försvaret redan har rationaliserats i högst betydande grad, att det har ett värde att ha en grundorganisation som är spridd över landet och att det måste finnas starka skäl - militära och ekonomiska - för att motivera en eventuell ytterligare koncentration av grundorganisationen. Dessutom är det som försvarsministern säger, att riksdag, regering och försvarsmakt fattar sina beslut efter en ansvarsfördelning. Det är alltid frestande för en politiker att gå in på delbeslut inom till exempel Försvarsmaktens område. Men det ska man, som jag tidigare har sagt, principiellt vara mycket försiktig med. För egen del får jag alltså säga att jag inte har tillgång till den samlade analys och bild som Försvarsmakten har när man gör de här övervägandena.

Anf. 51 Sten Tolgfors (M)
Fru talman! Det är trevligt att debattera med Åsa Lindestam - som alltid. Att hon i det här fallet övertar en kollegas interpellation välkomnar jag. Försvarsmaktens kärnverksamhet är att ge landet försvarsförmåga, och grundorganisationen är ett medel för detta. Den är en fabrik som producerar försvarsförmåga. Varje krona som tas från operativ nytta och förs över till annat tas från försvarsförmågan. Det innebär att det för Försvarsmakten när det gäller att som alla andra statliga myndigheter löpande se över sin organisation så att verksamheten bedrivs rationellt och effektivt är ett hinder att pengar tas från försvarsförmågan och läggs på annat. Jag vill fullständigt invända mot Åsa Lindestams beskrivning i sitt inlägg. Det är inte alls så att någonting urholkas. Här handlar det om att grundutbildningen, som i dag sker på flera platser i landet inom ramen för flygvapnets behov, effektiviseras genom att den centraliseras. Det är även i fortsättningen två basbataljoner i insatsorganisationen, precis som i dag. De kommer att höra till flottiljer. Men man får en mycket effektivare utbildning i inledningen. Socialdemokraterna har faktiskt lagt fast den ordning som råder i dag och arbetat med den under många år: att riksdagen beslutar och regeringen sedan kompletterar samt att det i övrigt är upp till Försvarsmakten att fatta beslut om hur man håller en effektiv grundorganisation. Socialdemokraterna har också haft möjlighet att motionera om att riksdagen från och med nu ska besluta om allt och Försvarsmakten inte ha någon organisationsfrihet alls, vilket står i bjärt kontrast till alla andra myndigheter. Men det har man inte gjort. Inriktningspropositionen hade varit en sådan möjlighet. Man har också haft möjlighet att motionera om Luleå och Ronneby specifikt, om att inga förändringar får ske där. Det har man inte gjort. Dessutom hade man haft möjlighet att tillföra resurser om nu Försvarsmakten ska hålla en annan grundorganisation än man själv anser vara nödvändig. Det har man inte gjort. Tvärtom är den enda siffran i Socialdemokraternas försvarsmotion, bortsett från sidnumreringen, 2 miljarder i nedskärningar inom försvaret. Man har alltså varje år att röra sig med 2 miljarder mindre än regeringen. Då vill man flytta pengar, från försvarsförmågan till grundorganisationen. Det finns en myndighetsförordning i Sverige som reglerar alla myndigheters verksamhet. Där sägs det att myndighetsledningens ansvar inför regeringen är att verksamheten ska bedrivas effektivt. I detta ligger att man också ska avveckla det som inte behövs - till exempel mark, anläggningar och lokaler. På motsvarande sätt har Försvarsmakten att pröva var och på vilket sätt den grundläggande soldatutbildningen inom flygvapnet bör genomföras. Jag vill också argumentera för målstyrningen av denna som alla andra verksamheter. Riksdag och regering ställer krav på Försvarsmakten att ha en viss utpekad förmåga. Men Försvarsmakten själv ansvarar för att insatsförbanden genom utbildning och övning uppfyller kraven på sådan förmåga och därmed också på att de inom de ramar vi har gett dem har en effektivt fungerande grundorganisation. Därför är det förunderligt att när det blir någon förändring någonstans i landet gör Socialdemokraterna det direkt till sin huvuduppgift att säga: Stopp och belägg! Ingen förändring alls! Men mindre pengar ska ni ha. Därmed kommer också landets försvarsförmåga - den centrala uppgiften för Försvarsmakten - att sjunka.

Anf. 52 Åsa Lindestam (S)
Fru talman! Jag tackar ministern för svaret, men jag är fortfarande inte nöjd. Staffan Danielsson säger en hel del. Det är roligt att få lite medhåll. Mycket av det han säger stämmer, som att detta ska vara spritt över landet. Det har vi verkligen velat i försvarsutskottet. Men det händer någonting uppe i norr och nere i söder just nu. F 21 består av tre insatsförband. Det är som en pall på tre ben. Nu håller man på att sparka av det tredje benet, och då tror jag inte att den kommer att kunna stå upp. Det finns två JAS-divisioner men också en basbataljon, och de har till uppgift att stödja utanför hemmabasen. De ska också ha operativa möjligheter som är lite större än de vanliga. Jag tänker fortfarande på Barents och Arktis, även om vi just nu inte ska tala om det. Ministern säger att det tas från försvarsförmågan, att man tar det till något annat. Vi vill ha kvar den delen. Vi anser att den är så viktig att den behövs både i norr och i söder, det vill säga både F 21 och F 17. Basbataljonen ger alltså flexibilitet och möjligheter till samordning av de två JAS-divisionerna. Vidare ska de stå för bevakning och underhåll av flygplatsen liksom för ledningen och underhållet av själva flygdivisionen. Därför behövs de. JAS har ju många varierande uppgifter och roller under sin flygtid, vilket varit styrkan med JAS. I en dynamisk stridssituation kan den helt plötsligt förändras och vara antingen offensiv eller defensiv. Det har basbataljonen kunnat hjälpa till med att förändra under hotbildens gång. Ministern säger också att Socialdemokraterna vill förändra detta och att vi hade kunnat motionera om frågan under mandatperioden ifall vi velat göra det. Jag vill påminna om att under den förra mandatperioden - jag satt i försvarsutskottet även då - när regeringen inte var moderat utan socialdemokratisk väcktes en motion som var precis den motsatta. Då tyckte nämligen den borgerliga oppositionen att vi skulle lägga beslutet hos riksdagen och inte hos regeringen. Det var det förslag som fanns, och vi gick samman och sade att det var okej. Beslut som handlar om nedläggningar ska fattas av riksdagen eftersom det är fråga om så pass stora förändringar. Som jag sade tidigare omfattar det mer än bara försvarsförmågan. När i tiden man tycker en viss sak beror kanske på om man sitter i regeringen eller inte. Jag har förståelse för att ministern gör som han gör. Samtidigt kan man som minister via regleringsbrev eller genom en förordning besluta om andra saker. Det hade kunnat stå i förordningen att dessa delar inte får läggas ned. Det står att grunden för Försvarsmaktens verksamhet ska vara förmåga till väpnad strid och att hela Sverige ska kunna försvaras. Nu tappar vi alltså norr och söder, och det är det jag vänder mig mot. Det är en farlig väg att slå in på. Det är ett beslut som hela riksdagen i så fall ska vara med och fatta.

Anf. 53 Sten Tolgfors (M)
Fru talman! Det handlar inte om nedläggning. Jag redogjorde för att det kommer att finnas två basbataljoner, och de kommer att knytas till flottiljerna. Spritt över landet ska de finnas, sade Åsa Lindestam. Jag drar mig till minnes att under Socialdemokraternas regeringsperiod lades 60 förband och verksamheter ned, spritt över landet. Under den borgerliga regeringsperioden har inte ett enda förband lagts ned, och så kommer heller icke att ske. 60 förbandsnedläggningar under Socialdemokraterna. Noll under alliansregeringen. Man lade också ned flera flygflottiljer. Senast var det F 16 i Uppsala och F 4 i Östersund som den socialdemokratiska regeringen lade ned. Det var 2003 och 2004. Av Försvarsmaktens 35 organisationsenheter är ca 30 beslutade av riksdagen och resten av regeringen. Det innebär att det är riksdagen som ska besluta om förändringar av de riksdagsbundna organisationsenheterna, det vill säga alla regementen, flygflottiljer, Marinbasen och de viktigaste skolorna. Regeringen beslutar självständigt endast om några centrum och mindre skolor. I övrigt - när riksdagen och regeringen har avstått - är det Försvarsmaktens rätt och skyldighet att hålla sin grundorganisation så effektiv som möjligt. Här handlar det om att centralisera grundutbildningen för att frigöra resurser för just den operativa nyttan. Den samlade bilden är att varje förändring innebär debatter i riksdagen om att det icke ska ske någon förändring, oavsett storlek. Men då måste man tillföra resurser för detta, vilket man dock inte gör. Tvärtom vill Socialdemokraterna under den kommande försvarsbeslutsperioden först dra bort 8 miljarder från försvaret, 2 miljarder per år. Därutöver har man redan inräknat 1 miljard per år från den så kallade Stödutredningen, som just genomförts av Marie Hafström. Till detta lägger man årliga ökade kostnader för överinskrivning av värnpliktiga jämfört med vad Försvarsmakten vill ha. Det innebär minst 700 miljoner om året, givet att några utökningar eller dimensioneringar av grundorganisationen inte behöver göras. Därtill kommer att man i riksdagen ställer ut löften om inga förändringar av grundorganisationen. Man förhindrar alltså rationaliseringar. Dessutom har man åkt land och rike runt och gjort utfästelser om snart sagt varje materielprojekt. Det, Åsa Lindestam, är inte seriöst. Det är tomma löften. Ni ska värna allt. Ni tar inte ansvar för något. Och sedan drar ni undan finansieringen. Ni om några borde vara angelägna om att få en effektiv grundorganisation eftersom ni bedömer att man varje år ska ta miljarder från Försvarsmakten. Jag nämnde tidigare att en nedläggning av 60 förband och verksamhetsställen var resultatet av Socialdemokraternas regeringstid. Icke ett enda läggs ned av alliansregeringen. Med Socialdemokraternas oseriösa budgetpolitik väntar en ny nedläggningsvåg över Sverige och de svenska förbanden, för de drar bort många miljarder från försvaret under de kommande åren och saknar fullständigt förmåga att göra en prioritering av vad som är det viktiga, nämligen landets försvarsförmåga. Jag vet inte om Åsa Lindestam anser att hon är skickligare på att bedöma Försvarsmaktens behov av grundorganisation än de som jobbar i den. Jag vet inte om Åsa Lindestam och hennes kolleger i försvarsutskottet är skickligare än ledningen för Försvarsmakten när det gäller att avgöra hur man bäst bedriver värnpliktsutbildning inom ramen för flygvapnets behov. Jag tror inte det. Vi måste ha respekt för den professionalism som finns i Försvarsmakten - det är det som skiljer våra partier åt - och behandla Försvarsmakten på samma sätt och med samma respekt för professionalism som alla andra svenska myndigheter. Därför måste de ha en viss organisationsfrihet. Allt kan inte bindas av riksdagen.

Anf. 54 Åsa Lindestam (S)
Fru talman! Jag tackar ministern även för det inlägget. Visst är det skillnad på oss, och det får vi väl vara tacksamma för. Förra mandatperioden beslutade vi tillsammans om hur vi skulle göra och vilka förband som skulle läggas ned. Det gjorde vi tillsammans med partierna på den borgerliga sidan. 60 förband lade vi ned tillsammans med dem. Det är en liten skillnad. I dag är det inte så. Vi har sträckt ut handen många gånger, men den har inte fattats. Det finns saker att göra, och dem skulle vi kunna göra tillsammans. Vi har inte försvarat varje förändring. Däremot ser vi att det är nödvändigt att som försvarsutskott och politiska kamrater gå in och säga: Nej, stopp och belägg. Det här är inte bra. I den delen kanske försvarsutskottet är skickligt, för vi har varit med i många år och sett vad som händer ute i landet när försvaret försvinner och med det arbetstillfällena. Det kanske inte alltid är det bästa att ha det på ett enda ställe. Jag kan förstå resonemanget. Detsamma gäller när man lägger ned en skola. De som arbetar och har barn i just den skolan vill ha den kvar. Men i stället kanske man behöver hjälpa skolor på andra håll. Det kan vara på samma sätt med försvaret, men för den drabbade bygden kan slaget bli så hårt att hela bygden utplånas. Därför kanske det finns anledning att ha det kvar. Precis samma sak gäller alltså beträffande försvarsfrågorna. Det är viktigt att hela landet försvaras, och om vi ska kunna jobba tillsammans behöver vi ha kvar både F 21 och F 17 med full styrka. Vi talar om samövning med Nato och med de nordiska länderna, men det nu aktuella beslutet innebär att vi inte kommer att vara fullvärdiga medlemmar. Det är det jag vänder mig mot, och det är det vi måste försöka slå hål på. Jag hoppas att ministern vill göra någonting åt just detta så att vi får en förändring till stånd.

Anf. 55 Sten Tolgfors (M)
Fru talman! Jag tror att det närmast var en freudiansk felsägning av Åsa Lindestam. Jag förstår dock innebörden av det hon sade. Vi beslutade under den förra mandatperioden tillsammans om vilka förband som skulle läggas ned, sade Åsa Lindestam. Det är just det som är skillnaden mellan oss. Vi lägger inte ned några förband. Den socialdemokratiska regeringen lade ned 60 förband under sina år vid makten. Alliansregeringen har icke och kommer icke att lägga ned något förband den här mandatperioden. Då behövs heller inga breda lösningar gällande beslut om vilka förband som ska läggas ned. Om det är som Åsa Lindestam själv säger, att en förbandsnedläggning utplånar hela bygder, tror jag att hon sade, innebär det att Socialdemokraterna utplånade 60 hela bygder under sin tid vid makten - alliansregeringen icke någon. Vi lägger ju inte ned. Det är viktigt att värna Försvarsmaktens professionalism och deras rätt och möjligheter att, precis som alla andra myndigheter i Sverige, ha en viss organisationsfrihet. Det hade man under socialdemokratisk regering, och man har det under alliansregeringen. Det finns inga motionsförslag från Socialdemokraterna om någonting annat när vi just nu behandlar ett försvarsbeslut. Riksdagen binder 30 av de olika förbanden. Regeringen äger 5 av dem. Innehållet, hur man arbetar på respektive plats, äger Försvarsmakten själv. Det är den enda rimliga ordningen. Jag menar, återigen, att Försvarsmaktens uppdrag är, precis som alla andra myndigheters, att svara mot de mål och de krav som politiken ställer men att faktiskt få ett visst utrymme att själv avgöra hur man ska svara mot dessa mål och bäst uppfylla dem. I det ligger respekten för Försvarsmaktens professionalism. Och den tror jag att vi politiker, hur mycket det än kliar i fingrarna att göra motsatsen, måste respektera.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.