Till innehåll på sidan

Industrins och basnäringens betydelse för Dalarnas utveckling

Interpellation 2011/12:365 av Güclü Hedin, Roza (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2012-05-14
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Anmäld
2012-05-21
Sista svarsdatum
2012-06-04
Svar fördröjt anmält
2012-06-04
Besvarad
2012-06-20

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 14 maj

Interpellation

2011/12:365 Industrins och basnäringens betydelse för Dalarnas utveckling

av Roza Güclü Hedin (S)

till näringsminister Annie Lööf (C)

Näringslivsutveckling är en viktig del i en politik för fler jobb och för att skapa bättre förutsättningar för små och medelstora företag i Sverige. 

Närmare en miljon arbetstagare arbetar i småföretag, vilket motsvarar 41 procent av det totala antalet anställda inom det privata näringslivet. Det är därmed tydligt att företagens villkor spelar en avgörande roll för utvecklingen av svenskt näringsliv.

Dock skiljer sig förutsättningarna för små och medelstora företag åt i Sverige. Därför finns det särskilt anledning att se över hur stödet till de små företagens utveckling kan förbättras. Behoven skiljer sig också åt. Vissa är mer infrastrukturberoende, andra inte.

Välutbildad arbetskraft, en god tillgång på riskkapital och tillgänglighet är centrala aspekter för att små och stora innovativa företag ska kunna utvecklas och växa. Därför finns det ett stort behov av att samordna och skapa infrastrukturella förbättringar för att främja näringslivsutvecklingen i glesbygden. Det är av stor vikt att man i kommande infrastruktursatsningar beaktar dessa intressen och inte bara att infrastruktursatsningar sker i tätorter.

I Dalarna är gruvnäringen och industrin i stort behov av investeringar och utveckling. Kapacitetshöjande investeringar på till exempel infrastrukturen är nödvändiga för att klara av att möta kommande utmaningar. Med rätt förutsättningar kan de nya och redan etablerade näringarna bidra till hundratals nya arbetstillfällen, något som är viktigt om vi vill att hela Sverige ska leva.

Min fråga till statsrådet är:

Vilka åtgärder kommer statsrådet Annie Lööf att vidta för att gruvnäringen och basnäringen ska beredas de förutsättningar som krävs för att möjliggöra en fortsatt god utveckling för näringslivet i Dalarna?

Debatt

(7 Anföranden)

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 183 Näringsminister Annie Lööf (C)
Fru talman! Roza Güclü Hedin har frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta för att gruvnäringen och basnäringen ska beredas de förutsättningar som krävs för att möjliggöra en fortsatt god utveckling för näringslivet i Dalarna. Jag vill inleda med att säga att jag instämmer i det som interpellanten konstaterar, nämligen att företagens villkor spelar en avgörande roll för utvecklingen av svenskt näringsliv. Företagsamhet inom alla branscher, inte minst inom råvarusektorn, är också ett mycket viktigt mål för regeringens samlade politik. Regeringen bedriver en aktiv näringspolitik och en regional tillväxtpolitik för att stärka förutsättningarna för tillväxt i hela landet. Det är glädjande att konstatera att gruvnäringen i Dalarna står inför en expansion som kommer att skapa en positiv sysselsättningsutveckling i länet. Efterfrågan på kompetent arbetskraft är stor inom gruvnäringen. Den 1 januari 2012 öppnade Arbetsförmedlingen en gruvarbetsförmedling som ska jobba med rekrytering inom och utom Sverige. Regeringen har också förlängt satsningen på yrkesinriktad gymnasial vuxenbildning till och med 2013. Regeringen kommer under hösten 2012 att lägga fram en infrastrukturproposition vars huvudsakliga inriktning kommer att vara underhåll, effektivisering och trimning av befintlig transportinfrastruktur. En fungerande infrastruktur är en viktig förutsättning för den expanderande gruvnäringen. En aktiv näringspolitik handlar inte bara om att lägga fram propositioner. Detta är ett avgörande skäl till att regeringen nu tar fram en väl sammanhållen och hos intressenterna starkt förankrad svensk mineralstrategi. Mineralstrategin kommer att ha bäring på hela den svenska gruv- och mineralindustrin och alla dess avnämare i såväl Dalarna som hela landet. Jag räknar med att kunna presentera den svenska mineralstrategin före slutet av 2012. Min övertygelse är att tillväxt byggs underifrån. Den nationella nivån ger grundläggande förutsättningar att lokalt och regionalt utveckla sin region efter egna prioriteringar. Den bästa kunskapen om vad som specifikt behövs för att utveckla just Dalarna finns hos regionen själv. Därför ligger också huvudansvaret för de regionala tillväxtresurserna där, och regeringen tillför årligen resurser till regionen för att utveckla insatser. Det handlar bland annat om medel för projektstöd och regionala företagsstöd i syfte att stärka utvecklings- och konkurrenskraften i regionen. Då Roza Güclü Hedin, som framställt interpellationen, anmält att hon var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav förste vice talmannen att Carin Runeson i stället fick delta i överläggningen.

Anf. 184 Carin Runeson (S)
Fru talman! Det är väl nu man ska säga att det blir lång dags färd mot natt, kan jag tänka mig. Vi ska väl försöka klara av den här interpellationsdebatten också. Som framgick har Roza Güclü Hedin förhinder. Därför tar jag emot svaret. Och, fru talman, jag vill börja med att tacka näringsministern för det svar som har givits. Utan en klok och bra näringspolitik, utan en bra arbetsmarknadspolitik, utan en bra och klok infrastrukturpolitik och utan en klok och bra utbildningspolitik - ja, jag kan fortsätta mycket längre än så, för nästan allt hänger ihop - kan inte Sverige utvecklas och inte heller ge landet och statskassan exportinkomster i den omfattning som är önskvärd. Med kloka och välgenomtänkta satsningar och investeringar inom näringspolitiken, då inte bara i storstadsregionerna utan också i glesbygd och skogslän, kan människor få jobb, kan vi få hela Sverige att leva och om möjligt kan också storstäderna andas lite grann och blir inte alltför överbefolkade. Eftersom interpellanten Roza Güclü Hedin och jag bor i Dalarna handlar interpellationen om Dalarna. Jag var här i kammaren redan när Raimo Pärssinen hade sin interpellationsdebatt med ministern, och det är liknande förhållanden i Gävleborg och Dalarna, så den interpellationen kunde nästan också ha stått för våra åsikter. Carina Adolfsson Elgestam talade om hur bra hennes län är. Det är samma sak med Dalarna. Det är ett fantastiskt län att bo och verka i. Där är inte bara midsommarfirande och spelmansmusik och inte heller bara skidåkning i Sälen och Idre, vilket kanske är känt för de flesta. Vad som inte är lika välkänt, tror jag, är att Dalarna är Sveriges fjärde exportlän, och det är bra. Vi sysselsätter väldigt många inom turism och kultur, men vi måste också ha en basindustri. Många måste arbeta där också. Vi har många företag, både stora och små. Det är bra med regelförenklingar som gör att exempelvis generationsskiften kan genomföras, för det kan vara problematiskt. Men det är också viktigt med de stora tunga industrierna som ger många jobb och stora skatteintäkter till kommuner och till statskassan. Vad som är A och O för att ett företag ska kunna växa är att det finns välutbildad arbetskraft, vettiga regelverk, god tillgång till riskkapital, tillgänglighet - allt detta i samverkan. Egentligen är detta en interpellation som flera ministrar skulle svara på samtidigt, men jag tror att Annie Lööf som näringsminister har ett stort och övergripande ansvar för många av dessa frågor. Jag tror också att förutsättningarna för små och medelstora företag i viss mån skiljer sig åt. Vad som är gemensamt för alla är att man har ett stort behov av välutbildad arbetskraft, att man behöver kapital och att man måste kunna leverera sina produkter, sitt gods, till kunden utan att det blir för kostsamt - ibland på väg och ofta på järnväg. När det gäller den stora tunga exportindustrin måste man ut till hamn, vilket inte alltid är enkelt i ett inlandslän som Dalarna. Därför måste vi satsa extra mycket på infrastrukturen.

Anf. 185 Näringsminister Annie Lööf (C)
Fru talman! Jag tackar för inlägget som beskriver det som känns naturligt för mig att säga, nämligen att Sverige är fantastiskt. Alla landets delar bygger den nationella tillväxten. Det är de olika regionernas möjlighet att utvecklas, göra sig attraktiva, dra till sig investeringar och skapa regional tillväxt som bygger den nationella tillväxten och konkurrenskraften. Därför är det viktigt för mig som näringsminister att blicka såväl på den nationella och internationella nivån som på hur vi skapar underifrånperspektivet, det regionala tillväxtperspektivet. Precis som lyfts fram här är det en fungerande helhet som stärker näringslivet. Det är de breda satsningarna på forskning och innovation som är viktiga för basindustrin i Dalarna. Det är forskning och innovation som är viktigt för högskolan i regionen. Också kompetensförsörjningen, allt från grundskola till yrkesvux och yrkeshögskola, är en viktig del för att matcha arbetskraft med det behov som näringslivet i Dalarna har. Något som också är viktigt, och som jag har tagit upp med tidigare interpellanter, är satsningar på infrastruktur. Utifrån mitt perspektiv som näringsminister är godsstråken viktiga. Tittar man på Dalarna som ett viktigt gruvlän är godstransporterna viktiga för gruv- och mineralindustrin. Men det är också viktigt för arbetspendling och för persontrafik för att få fungerande arbetsmarknadsregioner. En annan aspekt av regional utvecklingskraft är perspektivet Hela Sverige ska leva. För att möta den naturliga urbaniseringstrend som pågår inte bara i Sverige utan i hela världen är det viktigt att skapa lika förutsättningar och lika villkor att bo och verka i landet. Vi har ett landsbygdsprogram som är viktigt för att stärka framför allt gröna näringar. Vi har plattformen Attraktionskraft Sverige där jag vill se att varje region och kommun i Sverige tänker på hur de kan stärka livs-, boende- och servicemiljöerna. Det gäller både Borlänge och Botkyrka. Både kommuner nära större städer och kommuner på landsorten och i glesbygd måste tänka på hur de stärker sin egen attraktionskraft. Här tror jag att vi kan vara en aktiv part. Vi gör, och har gjort sedan vi tillträdde, en stor mängd insatser vad gäller regelförenkling. Vi förändrade trygghetssystem för företagare 2009, vilket var en viktig del i att mer och mer jämställa företagares trygghetssystem med arbetstagares. Kapitalförsörjning är en viktig del för att starta och driva företag i en region som Dalarna. Det gäller både basindustrin och de gröna näringarna men också besöksnäringen, som är viktig för Dalarna. Det handlar också om entreprenörskapsfrämjande som vi har satsat på för att hjälpa kvinnor, unga och invandrare att ta klivet in i företagande. Vi stimulerar också konkurrensfrämjande. För att få företag runt om i landet att utvecklas krävs en god konkurrenslag, goda möjligheter att verka på marknaden och ett stävjande av osund konkurrens.

Anf. 186 Carin Runeson (S)
Fru talman! Näringsministern säger att underifrånperspektivet är viktigt. Det kan jag hålla med om, men det räcker inte alltid. Nyckelfrågan för företagen är förstås kapital. Det är viktigt att tänka på att företagens vilja till investering också måste mötas av en god vilja från statens och samhällets sida. Nu kan inte kommuner eller ens regioner alla gånger möta upp med allt som behövs, utan det krävs också statliga satsningar. Jag vet att alla inte kan få allt, åtminstone inte på en gång. Men det är viktigt att man har en klok prioritering och ser var pengarna gör mest nytta. Det måste i sin tur innebära att man för en klok diskussion med många parter och många olika regioner eftersom man inte kan göra allt på en gång. Gruvnäringen i Dalarna är något oerhört positivt. När vi började diskutera detta i olika sammanhang för snart tre år sedan möttes vi ganska ofta av: Det får ni väl ordna på hemmaplan. Jag tror inte att alla förstod vilken stor satsning det handlar om. Det är ingen lokal eller regional fråga. I Grängesberg finns planer på att öppna tre gruvor, i bästa fall redan 2015. Enbart där och då handlar det om 350 arbetstillfällen. Och det kommer ytterligare gruvor under förutsättning att det finns transportmöjligheter och järnvägskapacitet. Då kan det handla om upp till 1 000 arbetstillfällen, och det är inte lite. Det blir många kronor i skatteintäkter. Vi har andra stora företag i Dalarna, till exempel ABB. Jag hoppas att näringsministern har gjort studiebesök på ABB. När vi talar om transporter och behov av god järnvägskapacitet handlar det om att ABB ska få ut sina transformatorer som väger över 400 ton. Funkar inte detta flyttar man inte sin transformatortillverkning någon annanstans i Sverige, utan förmodligen flyttar man den utomlands. Så det här är viktigt. Spendrups Bryggeri bygger ut och lägger mer och mer av sin produktion i Grängesberg. Det är åtskilliga långtradare per dygn som går därifrån med olika typer av dryck. Det man producerar per dag motsvarar ungefär ett normalt godståg. Om gruvorna kan öppna som det är tänkt och SSAB och Stora Enso fortsätter att ha sina orderböcker fyllda innebär det att den järnvägskapacitet som finns i dag inte räcker, och persontrafiken blir helt undanträngd. Många talar om persontrafik som det viktigaste, och det är klart att den är viktig, men godset är kanske ännu viktigare. Man kan klara av mycket persontransporter med buss, men man kan inte köra järnmalm eller annat stort på buss eller lastbil. Det måste gå på järnvägen. Med tanke på infrastrukturen vore det nog klokt med en bra dialog med infrastrukturministern om hur vi satsar framåt.

Anf. 187 Näringsminister Annie Lööf (C)
Fru talman! När vi talar regional tillväxt och utveckling är det som jag beskrev i svaret att vi har ett regionalt tillväxtansvar. Jag tror att det är rätt och rimligt, för det är oftast regionerna själva som vet vilka förutsättningar och behov som finns och vilka utmaningar regionen står inför. Den ordningen vill jag fortsätta med. Det är dock viktigt att staten känner ett ansvar att stödja och underlätta. Det gör vi genom att fördela regionala tillväxtresurser, till exempel till respektive län. Vi gör det också genom att satsa på infrastruktur, på forskning och innovation och på det övergripande rastret för att skapa förutsättningar för näringslivsutveckling. En sådan del är kapitalförsörjningen som Carin Runeson lyfte fram. När det gäller det statliga riskkapitalet har vi 17 miljarder fördelade på sex statliga aktörer. Sedan i höstas, när jag blev näringsminister, har vi gått in i en översyn av detta. Ett första steg presenterade vi till riksdagen i vårpropositionen som har debatterats och antagits av riksdagen i dag. Det är därmed det som kommer att genomföras under hösten. Det handlar om en sammanslagning av Almi och Innovationsbron för att stärka kapitalet i de riktigt tidiga faserna, sådd och tidig expansionsfas, vilket är efterfrågat i det svenska näringslivet. När vi pratar om gruv- och mineralfrågor är det glädjande med den gruvboom som finns både i Bergslagen och i norra delen av Sverige. Den står för oerhört många nya jobb, men också en enorm framtidstro i bygder som under decennier har haft tuffa utmaningar och snarare minskat i befolkningstillväxt och haft svårigheter med arbetslöshet. Jag tror att mineralstrategin som vi nu är mitt uppe i är en viktig pusselbit tillsammans med den översyn vi gör av miljötillståndsprocessen till exempel och översynen av minerallagen som har pågått ett tag och kommer att presenteras för mig under hösten. I den nuvarande planen fick Dalarna närmare 1 miljard till den regionala infrastrukturen. Det är en stor satsning. Jag är medveten om, och det tog Carin Runeson också upp, att det krävs fortsatta satsningar inte minst på godssidan. Därför kommer regeringen i höst att lägga fram en kompletterande infrastrukturproposition.

Anf. 188 Carin Runeson (S)
Fru talman! Att den bästa kunskapen om vad som specifikt behövs i ett län eller region, i det här fallet Dalarna, finns hos oss, håller jag med om. Att huvudansvaret för regionala tillväxtresurser också finns där är bra. Det räcker dock inte att bara säga så. Det måste fördelas så att resurser till stöd och utveckling finns regionalt. Infrastruktursatsningar, som vi har pratat om, ska inte göras sedan utan nu. Vi pratar inte om nya järnvägar utan om mötesplatser och upprustning av befintlig järnväg. Det måste också finnas bättre utbildnings- och forskningsmöjligheter och förutsättningar för bostadsbyggande till en överkomlig boendekostnad. Om man räknar med att vi ska få en utveckling inom gruvnäringen är det viktigt att människor kan komma och bo. Vi ska inte ha husvagnsbyar och folk som jobbar två veckor och åker hem två veckor. Allt detta samverkar. Det är viktigt att tänka på det så att man ser helheten. Innan ordet övergår till näringsministern vill jag önska fru talmannen, näringsministern och övriga som har tvingats jobba övertid denna vidunderligt vackra försommarkväll trevlig midsommar och trevlig sommar.

Anf. 189 Näringsminister Annie Lööf (C)
Fru talman! Jag tackar för det och önskar detsamma till de personer som finns i lokalen. Det som Carin Runeson lyfte fram är nödvändigt. Under hösten kommer regeringen att lägga fram en infrastrukturproposition som ett komplement till den stora satsning som redan är i gång under planperioden 2010-2021. Vi kommer också att se en forsknings- och innovationsproposition som läggs fram till hösten där vi kommer att ta upp både tillämpad forskning och innovationer och resursfördelning till högskolor och universitet runt om i landet. Bostadsbyggande är något som regeringen presenterade en del förslag till i vårpropositionen för ett antal månader sedan som i dag är klubbad här i riksdagen. De tre områdena är helt centrala för att skapa attraktiva livs- och boendemiljöer så att man kan attrahera människor att starta företag och arbetstagare att bosätta sig på platsen. Jag förstår problemet med fly-in/fly-out, som man brukar kalla det när människor veckopendlar kontinuerligt för att man inte vill bosätta sig i en kommun utan pendlar dit där det finns jobb. Det är så inte minst inom gruv- och mineralnäringen, oavsett ort i Sverige. Det är viktigt att kommunerna tar sitt planeringsansvar och ser till att det byggs bostäder så att människor har möjlighet att flytta dit och skapa en långsiktig boende- och livsmiljö, i det här fallet i Dalarna.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.