Hyressättning och kommunala bostadsföretag

Interpellation 2005/06:451 av Lundström, Nina (fp)

av Lundström, Nina (fp)

den 22 maj

Interpellation 2005/06:451 av Nina Lundström (fp) till samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin (s)

Hyressättning och kommunala bostadsföretag

Bostadspolitiken i Sverige fungerar annorlunda på hyresrättens område sett till länder runtomkring oss. Vi har ett kollektivt förhandlingssystem för hyror i stället för hyresnivåer i lagstiftning. I detta avseende är den svenska modellen bra. Folkpartiet står upp för bruksvärdessystemet och säger nej till marknadshyror.

Kritik har dock förts fram från olika håll vad gäller de kommunala bostadsföretagens roll och agerande. Hyresgästernas företrädare Hyresgästföreningen menar att kommuner låter kommunala bostadsföretag bekosta kommunal verksamhet som borde finansieras med skattemedel. Detta påverkar hyrorna. Privata fastighetsägare riktar kritik och har gjort anmälan till EU-kommissionen då de svenska kommunala bostadsföretagens roll ifrågasätts utifrån icke synliggjorda subventioner. Diskussionerna väcker frågan om kommunala bostadsföretagens roll på den svenska bostadsmarknaden. Är de social housing eller inte? Är de subventionerade eller inte? Hur påverkas hyran?

Om bostäder klassas som bostäder för socialt utsatta personer, så kallad social housing, ger detta i dag bland annat möjligheter att kringgå EU:s regler om statsstöd. Detta argument tillämpades av regeringen för att skattekrediteringen för små hyresrätter skulle vara möjlig att genomföra.

Hyresrätter behövs för valfriheten för bostadskonsumenter och är ett viktigt inslag på bostadsmarknaden. Men det måste vara möjligt för kommuner att få sälja hyresrätter till de boende när många stadsdelar har en fullständig dominans av kommunala hyresrätter ofta ägda av ett bolag @ en effekt av miljonprogrammens planering och byggande. Valfriheten för de boende är i dessa stadsdelar obefintlig. Det är också viktigt att hyresrätten får utvecklas som boendeform utifrån hyresgästernas önskemål.

De kommunala bostadsföretagen konkurrerar på en bostadsmarknad där också privata aktörer verkar. Påståenden om att kommunala bostadsföretag tar ett vidare socialt ansvar har ifrågasatts. I kommuner med kommunala bostadsföretag finns hemlösa. Samt bostadslösa. En ökad kräsenhet finns hos kommunala bostadsföretag, det vill säga allt tyder på att kraven för att bli godkänd som hyresgäst ökar i takt med bostadsbristen.

Det är viktigt att regelverket för hyresrätter fungerar på bästa möjliga sätt. Hyresgästernas trygghet är en angelägen fråga som ska stå i främsta rummet, oavsett om de bor hos ett kommunalt bolag eller hos privat värd. Många av de problem som finns i dag handlar om hur jämförelseprövning av hyror ska kunna ske när det faktiskt inte har byggts hyresrätter i kommunala bolag under en mycket lång tid. Vad ska man jämföra med när underlag saknas? Det bör vara angeläget att få ett så bra underlag för hyressättning som möjligt för att upprätthålla möjligheten till jämförelseprövning. Om dessutom Folkpartiets förslag om offentlig statistik avseende hyror fick genomslag skulle alla boende kunna följa hyresutvecklingen.

Med anledning av detta vill jag fråga samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin följande:

1.   Avser samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin att vidta åtgärder avseende de kommunala bostadsföretagens roll som hyresnormerande i och med att dessa bolag är aktörer på en kommersiell marknad med lokaler, köpcentrum och annan riskbaserad verksamhet som påverkar hyran?

2.   Vilka åtgärder avser samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin att vidta för att underlaget för jämförelseprövning vid tvister om hyran ska vara så heltäckande som möjligt?

3.   Avser samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin att vidta åtgärder genom att ta bort hinder för att boende i hyresrätt ska kunna äga sin hyresrätt i framtiden?

4.   Vilka åtgärder avser samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin att vidta för att hyresrätten ska kunna utvecklas utifrån hyresgästernas önskemål?

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2006-05-22 Anmäld: 2006-05-24 Besvarad: 2006-06-12
Debatt (9 anföranden)