husbyggen i Knivsta

Interpellation 2003/04:330 av Stenmark, Rigmor (c)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2004-03-05
Anmäld: 2004-03-09
Fördröjd: Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält: 2004-03-18
Sista svarsdatum: 2004-03-19
Besvarad: 2004-03-30

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 5 mars
Interpellation 2003/04:330
av Rigmor Stenmark (c) till statsrådet Lars-Erik Lövdén om husbyggen i Knivsta

Luftfartsverket motsätter sig byggande i stora delar av Knivsta kommun. Så gott som alla bygglovsansökningar i Knivsta kommun inom ett område som kan påverkas av en framtida utbyggnad av Arlanda överklagas av den statliga myndigheten.

Trots att behovet av fler bostäder i Uppsala-, Knivsta- och Stockholmsregionen är enormt stort hindrar den statliga myndigheten människor som vill bosätta sig i sin hemkommun att få bygglov genom överklagan. Detta trots att kommunen beviljat bygglov och att det redan i dag bor människor på de aktuella platserna. Det handlar om att förtäta redan bebyggda områden.

"Det är viktigt att sätta stopp för de små stegens tyranni". Så argumenterade Luftfartsverket när man agerade motpart i ett bygglovsärende i länsrätten i Uppsala (UNT den 3 mars 2004). Detta agerande är inte försvarbart.

Arlandas flygverksamhet har i dag långt kvar till maxkapaciteten för tre banor. Trots det vill man säkra framtida möjligheter att expandera. Boende i Knivsta anser, med all rätt, att kommunen är en tillväxtort och att människor måste få chansen att bosätta sig där. Därför finns det ett stort behov att bygga nytt i kommunen. Det måste alltså finnas möjligheter för människor att bygga bostäder på landsbygden i Knivsta kommun trots närheten till Arlanda.

Min fråga till statsrådet Lövdén blir därför:

Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta med anledning av ovanstående?

Debatt

(9 Anföranden)

Interpellationsdebatt 2003/04:330

Webb-tv: husbyggen i Knivsta

Dokument från debatten

Riksdagens protokoll 2003/04:90 Tisdagen den 30 marsProtokoll 2003/04:90 7 § Svar på interpellation 2003/04:330 om husbyggen i Knivsta

Protokoll från debatten

Lars-Erik Lövdén (S)

Anf. 30 Lars-Erik Lövdén (S)

Fru talman! Rigmor Stenmark har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta med anledning av att Luftfartsverket motsätter sig byggande i stora delar av Knivsta kommun. Låt mig inledningsvis poängtera att Rigmor Stenmark tar upp en principiellt mycket viktig fråga, nämligen den om hantering av målkonflikter när olika intressen ställs mot varandra. Detta är vanligt i bygglovsärenden, där plan- och bygglagen (PBL) kräver att både allmänna och enskilda intressen beaktas. Vad gäller allmänna intressen hänvisar PBL också till vissa bestämmelser i miljöbalken. I detta fall rör det sig om en konflikt mellan intresset av att få utnyttja mark i ett tillväxtområde för bostadsbyggande å ena sidan och å andra sidan behovet av skydd mot åtgärder som kan försvåra utnyttjandet av och framtida expansionsmöjligheter för Arlanda flygplats. Arlanda är ju Sveriges största flygplats och är att anse som en anläggning av riksintresse för kommunikationer. Enligt miljöbalken ska områden som är av riksintresse för sådana anläggningar skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna. Det kan tilläggas att det också är ett allmänt intresse att det inte tillskapas bostäder som är olämpliga från hälsosynpunkt på grund av bullerstörningar. Den här typen av konflikter i bygglovsärenden hanteras i första hand av den kommunala nämnd som ska fullgöra kommunens uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet. Nämndens beslut kan överklagas till länsstyrelsen och därefter till allmän förvaltningsdomstol. Tidigare kunde även regeringen få sådana ärenden för prövning men den ordningen togs bort genom en lagändring för ett år sedan. När regeringen behandlade dessa ärenden fann den i ett flertal fall att luftfartens intressen vägde tyngre än de motstående enskilda intressena. Regeringen har, som Rigmor Stenmark säkert känner till, tillsatt en utredning med syfte att göra en samlad översyn av plan- och bygglagstiftningen. I uppdraget ingår bland annat att se över de olika planformer som finns i PBL, behandla frågor som rör kvalitet och hållbarhet i byggande och förvaltning samt samordningen mellan PBL och annan lagstiftning. Uppdraget ska i sin helhet redovisas i ett slutbetänkande senast vid utgång av 2004. Jag har inte för avsikt att föregå vad utredningen kommer fram till utan avvaktar dess betänkande.

Rigmor Stenmark (C)

Anf. 31 Rigmor Stenmark (C)

Fru talman! Tack bostadsministern för svaret, som jag dock inte är nöjd med! Det är en alldeles riktig beskrivning som bostadsministern gör av det praktiska problem som finns i Knivsta med omnejd. Det handlar å ena sidan om människor som vill bygga och bo och å andra sidan om Luftfartsverket som vill flyga rakt över. Det handlar från knivstabornas synpunkt om en önskan om att förtäta en bebyggelse som redan finns. Det är alltså redan människor som bor här. I Husby-Långhundra och Vassunda, som är landsbygd, har människor bott i århundraden. Det är en historisk byggd. Här är det landsbygdsbebyggelse som det handlar om. Det är generationer som avlöser varandra. Det handlar om barn som önskar komma tillbaka till sin hembygd och bosätta sig här. Glädjande nog är det här en väldig utvecklingsbygd där det finns mycket samarbete. Knivsta kommun, vår allra yngsta kommun, finner det också intressant att landsbygden utvecklas. Man ger också människor bygglov. Då är det synnerligen bekymmersamt att staten, kan man säga, via Luftfartsverket, motsätter sig den här begränsade byggnationen. Det är beklagligt att man anför skäl som att det är viktigt att sätta stopp för de små stegens tyranni. Det handlar ju inte om tyranni och har aldrig gjort det i den här bygden. Folket i den här bygden motsätter sig inte alls att Arlanda utvecklas. De motsätter sig inte ens att banorna passerar rakt över deras huvuden, över deras bygd. Så har det varit alltsedan Arlanda kom till. Nej, vad man vill är att hitta en kompromisslösning, och det är nödvändigt. I den här bygden hör nämligen hela 40 % till influensområdet för Arlandas luftbanor. Då måste man kunna hitta en kompromisslösning. För att en bygd över huvud taget ska fortleva är det absolut nödvändigt att den föryngras och förändras. Det är också nödvändigt att den verksamhet som finns i dag tillåts att finnas kvar och utvecklas. En part av två ska inte ensidigt kunna bestämma och dessutom sätta käppar i hjulet för en hel bygds utveckling. Man måste se helheten. I det här fallet, i Husby-Långhundra och Vassunda, är det tre intressenter som berörs. Det handlar om de enskilda personerna. Det är unga vuxna som vill flytta tillbaka till sin hembygd. De är vana vid flyget från Arlanda. De har till och med sitt arbete på Arlanda. Det handlar om fastighetsägare för jord- och skogsbruk, som står inför ett generationsskifte, och här är det väldigt stora privata värden som står på spel. Och det handlar om kommunen Knivsta som har alla förutsättningar att utvecklas väl. Det betyder också väldigt mycket för hela den här regionen, att den utvecklas. Det är även viktigt att kommunen kan bygga ut den kommunala service som behövs. Och, för att återgå till landsbygdsutvecklingen i Husby-Långhundra, man måste hitta en kompromiss som är hållbar. Här handlar det också om äganderätt. Det är något som vi i Sverige slår vakt om, eller hur, bostadsministern? Jag vill veta vad bostadsministern anser. Kan verkligen Luftfartsverket enskilt kräva ett stopp för nybyggnation av bostäder här ute? Pågående markanvändning är någonting som vi i Sverige är aktsamma om. Vilken åsikt har bostadsministern om det? Hur är det med expropriationsersättningarna?

Gunnar Andrén (Fp)

Anf. 32 Gunnar Andrén (Fp)

Fru talman! Jag vill börja med att tacka Rigmor Stenmark för att hon har ställt den här interpellationen. Det är en intressant principfråga. Jag tackar också statsrådet för ett i huvudsak mycket bra svar. Den här frågan gäller inte bara Knivsta kommun, utan de omgivande kommunerna har samma problem. Jag tillhör en annan valkrets än Rigmor Stenmark gör. Där har vi sådana kommuner som Sigtuna, Vallentuna och Norrtälje. Där är det egentligen i grund och botten samma problem. Eftersom den här frågan gäller speciellt hur man fattar beslut i sådana här frågor skulle jag vilja diskutera detta. När det gäller instansordningen, som nu prövas i Plan- och bygglagskommittén, hanterar man i huvudsak en annan fråga, nämligen privatmänniskor som överklagar kommunala beslut. Så småningom går det vidare inte till regeringen utan till något annat avgörande. I det här fallet har vi den rakt motsatta situationen, och det är väldigt intressant. Det är nämligen en statlig myndighet som i praktiken överklagar kommunala beslut. Det blir ju ett väldigt dubbelt förhållande, att staten så att säga har både överklagandemöjligheten och indirekt beslutsmöjligheten. Jag vill gärna höra hur statsrådet ser på denna ganska speciella situation. Sedan kan man gå till det som i det här fallet utlöser överklagandena. Hela den här regionen - Stockholm, Arlanda och Uppsala - är en oerhört stark tillväxtregion, och genom tillkomsten av den tredje landningsbanan har bullermattorna blivit annorlunda än tidigare. Så sent som i går deltog jag i ett annat fullmäktigemöte i den region där jag sitter. Där kom också den här frågan upp, eftersom bullermattorna har blivit väldigt annorlunda, och många människor påverkas av att vi nu har ungefär 25 miljoner människor som årligen trafikerar Arlanda. Det är en ganska stor flygplats. Det här får konsekvenser, inte bara för Knivsta, utan också för de andra kringliggande kommunerna. De får någon form av inskränkt möjlighet att disponera sina egna planer och ytterst marken. Jag vill gärna höra hur statsrådet ser på detta, att det som egentligen är ett kommunalt planmonopol kommer att naggas i kanten. Man har kanske inte riktigt insett att det riksintresse som finns kommer att inskränka möjligheterna för kommunal expansion. Jag bestrider absolut inte att det här riksintresset finns, eftersom vi behöver en väl fungerande flygtrafik i den här regionen. Statsrådet är också ansvarig för bostadsbyggandet. Just i den här regionen är varje ny tillkomst av bostadshus viktig för att lösa det andra problemet, som vi har här. De borgerliga kommunerna brukar ju inte få mycket beröm av statsrådet. I det här fallet är det fråga om kommuner som har socialdemokratiska minoritetsstyren, och de har då problem med staten. De får inte igenom sina byggplaner.

Lars-Erik Lövdén (S)

Anf. 33 Lars-Erik Lövdén (S)

Fru talman! Både till Rigmor Stenmark och Gunnar Andrén skulle jag vilja säga att något av det svåraste man kan vara är att vara politiker. I uppdraget inryms ständiga målkonflikter. Det är ständiga konflikter mellan motstående intressen. Det kan vi inte undvika. Det finns motstående intressen. Det är så väldigt tydligt i det här fallet. Luftfartsverket har uppdraget att främja utvecklingen av den civila flygtrafiken. I det uppdraget ligger att planera långsiktigt. Det är planer som sträcker sig årtionden framåt. Vad händer i hela den dynamiska Uppsala- och Mälardalsregionen i ett längre perspektiv? Räcker det med tre banor? Vad vet jag. Luftfartsverket har det uppdraget. Det är oerhört centralt för den här regionen att den civila flygtrafiken fungerar och har möjligheter att utvecklas. Det är en dynamisk kraft för tillväxten i Stockholmsregionen också. Det är den ena sidan. Å andra sidan finns den aspekt som ni båda tar upp. Det finns ett behov av ökat bostadsbyggande i regionen. Hur löser man målkonflikterna? Det är det vi ska göra som politiker, och det är alla gånger inte lätt. I sakfrågan kommer jag inte att ge några besked under den här interpellationsdebatten, om hur jag ser på Arlandabanornas framtid och konflikterna med bostadsbyggandet. De frågorna ska prövas i den ordning som vi har lagt fast. De kommunala besluten kan överklagas, och det är då förvaltningsdomstolarna som prövar bygglovsfrågan. Däremot avvaktar jag med spänning det som PBL-kommittén kommer fram till om hur den här typen av ärenden ska prövas framöver. Jag har, som ni vet, haft den ingången att vi ska förkorta planförfarandet. Det är inte riktigt den diskussion vi för här i dag. Det är inte samma sak. Men instansordningen har naturligtvis betydelse. PBL-utredningen ska också samköras med översynen av miljöbalken. Det är också en fråga som har bärighet på den här problematiken. En annan målkonflikt som jag vill peka på, eftersom det här är svåra ting, är de väldigt höga ambitioner vi har när det gäller miljöpåverkan. Vi pratar ofta om bullernivåer. Vi är måna om att se till att vi inte har för höga bullernivåer för att på det viset minska skadeverkningarna och hälsoriskerna. De frågorna måste också vägas in när man gör bedömningar om bebyggelse kontra luftfartens möjligheter att utvecklas.

Rigmor Stenmark (C)

Anf. 34 Rigmor Stenmark (C)

Fru talman! Visst är det konflikter. Men jag tycker att när det finns konflikter ska man också ha möjligheter att lösa dem. Man kan inte bara leva med att det är en konflikt, och sedan är det frid och fröjd med det. En kompromisslösning, som jag ser det, skulle kunna vara att man skriver in servitutsrättigheter för Luftfartsverket som ger dem rätt att flyga över bygden och att folket som bor där också accepterar det. Jag tycker att det skulle vara intressant att höra vad bostadsministern har för åsikt om det. I dag har vi en lagstiftning som inte gör någon skillnad när det gäller buller om man bygger på ren tyst landsbygd - om jag säger så - eller om man bygger i stora tätorter. Det tycker jag är oacceptabelt. Här måste det till en ändring, en uppmjukning av regler. Självfallet ska inriktningen vara att människor ska må bra och ha en så störningsfri boendemiljö som möjligt, men att ta bort allt buller tror jag är absolut omöjligt. Det finns där, och vi måste acceptera det. Det gör vi här inne i Storstockholm också. Det finns buller här, och vi accepterar det. Men man måste kunna leva med det, och man måste kunna göra kompromisser. Jag tycker att det är lite märkligt att bostadsministern hela tiden hänvisar till pågående PBL-utredning. Det är en utredning som man säger ska vara klar före årsskiftet 2004-2005. Men i den takt som utredningen jobbar i dag, enligt uppgift, tvivlar jag på att den blir klar i tid. Den ska sedan ut på remiss, därefter ska den tillbaka till regeringens bord och sedan så småningom kommer den väl att landa på riksdagens bord. Vad tror ministern? Kan vi förvänta oss en proposition angående en ny plan- och bygglag den här mandatperioden? Kommer den nya lagen att innehålla lättnader för en bebyggelseutveckling i Knivsta kommun? Vad säger ministern? Bostadsministern måste ju ha ett intresse av att det inte är stopp för nybyggnation i den här delen av landet. Det är en bygd som har alla möjligheter att utvecklas positivt. Under en lång period kan man inte bara hänvisa till pågående PBL-utredningar. Det finns ju redan i dag en lagstiftning. Med den i botten måste man kunna komma fram till åtgärder. Jag skulle vilja säga: Bättre upp, ministern! Bättre svar! önskar jag. Jag vill återigen ställa frågan: Vad ämnar ministern göra i en närtid för att undanröja de hinder som vi har påtalat och som i synnerhet gäller Knivsta kommuns landsbygdsutveckling? Man måste kunna göra någonting redan i dag med nuvarande lagstiftning. Har inte bostadsministern några tankar, några idéer? Det måste ju finnas några möjligheter.

Rigmor Stenmark (C)

Anf. 35 Rigmor Stenmark (C)

Fru talman! Jag har i grund och botten full förståelse för de svåra avvägningsproblemen. Politik är att hantera konflikter och målkonflikter. Här är det motstående konflikter. Det vore dumt att dölja det. Ändå tycker jag att statsrådet kunde göra sig besväret att kommentera den speciella omständigheten. I vanliga fall är det privatmänniskor som överklagar. I det här fallet är det staten. Jag tror att det kan finnas idéer även inom Bostadsdepartementet. Statsrådet har ju en statssekreterare som är bosatt i en av de här kommunerna och som tidigare varit kommunalråd i Sigtuna och just kämpat med en del av de här ganska svåra frågeställningarna. PBL-kommittén kommer med sitt första betänkande, eller det ska åtminstone justeras, redan i morgon dag, om jag är rätt underrättad. Det handlar just om instansordningen, men därvidlag har man, såvitt jag förstått, inte diskuterat frågan om vem som ska äga rätt att överklaga. Det är möjligt att det faller utanför och kommer i ett senare skede. Annars är det en väldigt intressant fråga. Jag tyckte att det fanns en viss uppgivenhet i statsrådets svar. Det kanske var fel. Det kanske var en antydan om att det är svåra målkonflikter. Den uppgivenheten brukar statsrådet inte visa i andra sammanhang när han vill tala om hur utmärkt det går med bostadsbyggandet i det här landet. Jag tycker att det finns anledning att hjälpa de här kommunerna, inte bara Knivsta kommun utan också se vad man kan göra för att stimulera bostadsbyggandet i de starka expansionskommunerna Sigtuna, Vallentuna, Norrtälje och Upplands Väsby, för att ta dem som råkar ligga i Stockholms län. Statsrådet var ju inne på hur det är i Uppsala. Vi vet inte heller - jag håller med om det - hur många banor det blir på Arlanda i slutskedet.

Gunnar Andrén (Fp)

Anf. 35 Gunnar Andrén (Fp)

Lars-Erik Lövdén (S)

Anf. 36 Lars-Erik Lövdén (S)

Fru talman! Jag måste göra Rigmor Stenmark besviken. Jag har ingen kortsiktig lösning. Jag hänvisade till PBL-kommittén. Gunnar Andrén tangerade vem som ska kunna överklaga. Ska en statlig myndighet kunna göra det? Det är nog oundvikligt när det finns statliga myndigheter eller bolag som har att bevaka riksintressen och som har uppgifter som är av allmänt intresse. Det är just målkonflikten. Jag har ibland blivit förtalad för att jag inte ser till den här regionens bästa ur tillväxtsynpunkt. Jag ser båda problemen, utmaningen bostadspolitiskt men att det också är av oerhört central betydelse för hela Mälardalen, Stockholm och Uppsalaregionen att det finns förutsättningar för den civila flygtrafikens utveckling. Jag har inget konkret besked. Jag måste göra er ledsna i dag. Jag har inget konkret besked att ge om hur man kortsiktigt kan hantera det här. Jag kan inte heller pröva lagstiftningen. I dag är det inte längre regeringen som prövar byggloven, utan de prövas av förvaltningsdomstolarna. Jag kan naturligtvis inte lägga mig i hur förvaltningsdomstolarna hanterar den nuvarande lagstiftningen, PBL och miljöbalken. Sedan var det detta med bullernivåerna. Det bullrar i Stockholms innerstad också - ja, det gör det. Vi har haft problem när det gäller bostadsbyggande i en del projekt i Stockholms innerstad också. Det har föranlett oss att ge Boverket i uppdrag att göra en översyn av de gällande bullerreglerna. I dag har vi en gräns som inte får överskridas vid uteplats i anslutning till bostad på 70 decibel. Nu har Boverket i uppdrag att titta på hur nuvarande gränsvärden tillämpas. Jag är inte riktigt klar över när den rapporten ska komma in, men vi har gett ett sådant uppdrag till Boverket.

Rigmor Stenmark (C)

Anf. 37 Rigmor Stenmark (C)

Fru talman! Sorry ministern, skulle jag vilja säga. Det är verkligen tråkigt att ministern inte ens kan andas en tillförsikt om att man kan lösa det här problemet, inte ens kan tänka sig att peka på de möjligheter som redan finns i nuvarande lagstiftning, för sådana finns faktiskt. Det som är intressant med just Knivsta, Långhundra och Vassunda som jag tar upp i min fråga är att dessa, till skillnad från andra kommuner kring Arlanda, inte säger: Flytta banorna till en annan kommun så att vi slipper dem! Nej, vad man säger är: Låt oss hitta en kompromisslösning! Detta hade jag önskat att statsrådet på något sätt hade välsignat så att de hade kunnat jobba vidare och känna att de även hade bostadsministern med sig för att hitta en kompromisslösning. Jag förlitar mig på att Luftfartsverket, med den positiva syn som finns ute i kommunen, kommer att komma fram. Jag vet att man också kommer att sätta sig ned kring ett förhandlingsbord. Här hade jag hoppats att statsrådet var lite uppdaterad på problematiken. Om inte statsrådet är det - det kan han ju vara utan att stå här i kammaren och säga det - skulle jag vilja att statsrådet tog till sig och följde den diskussion som finns från scratch till slut. Jag är absolut övertygad om att det går att hitta lösningar innan PBL-utredningen kommer. Dock är det viktigt att man då också följer ett sådant här praktiskt exempel för att kunna se till att den lagstiftning som kommer för framtiden redan från början har lösningarna inskrivna i sig. Tack så mycket för svaret!

Intressenter

Frågeställare

Rigmor StenmarkCenterpartiet

Besvarad av

Lars-Erik LövdénSocialdemokraterna