hantverkare inom kulturmiljöområdet

Interpellation 2002/03:391 av Adelsohn Liljeroth, Lena (m)

av Adelsohn Liljeroth, Lena (m)

den 12 maj

Interpellation 2002/03:391

av Lena Adelsohn Liljeroth (m) till kulturminister Marita Ulvskog om hantverkare inom kulturmiljöområdet

I vårpropositionen föreslår regeringen en höjning av anslaget till kulturmiljövården. Det är ett steg i rätt riktning. Men höjda anslag blir ändå inte särskilt mycket värda utan skickliga hantverkare, som kan vårda denna kulturmiljö.

Näringslivets organisationer har länge varnat för den dåliga tillväxten på hantverksområdet. Inom fältet kulturhantverk och kulturvård saknas bildhuggare, förgyllare, tapetserare, kakelugnsmakare, möbelrenoverare och så vidare. Listan kan göras lång. Medelåldern inom hantverksyrkena är dessutom så hög att runt 100 000 hantverkare beräknas gå i pension inom en tioårsperiod och risken är stor att deras kunnande inte hinner föras över till en ny generation. Om vi inte hade haft många invandrare med hantverkskunskaper, hade situationen varit ännu värre.

Hantverk är kunskapsintensiva yrken, som kräver lång utbildning och handledning. Gemensamt för dem är en hög grad av manuellt, praktiskt arbete och en småskalig produktion. Men hantverksyrket är också ett gott alternativ för de många ungdomar som är praktiskt begåvade och inte vill gå en rent teoretisk utbildning.

Med stöd av Europeiska socialfonden driver Stockholms Hantverksförening, sedan våren 2001, mål 3-projektet Handkraft. Syftet med projektet är framför allt att förändra utbildningen för att säkra den praktiska kunskapens överlevnad.

Ett viktigt skäl till bristen på skickliga hantverkare är att det inte finns någon fungerande lärlingsutbildning i Sverige. I jämförelse med andra europeiska länder har vi extremt få lärlingar anställda med lärlingskontrakt, färre än 3 000 ungdomar. Och då ska man veta att det i Sverige finns mer än 300 registrerade hantverksyrken. I Tyskland utbildas årligen mer än 1,5 miljoner lärlingar och i Polen över 300 000.

Viljan sägs vara stor, men den svenska kommunala skolan svarar inte upp mot kraven och förväntningarna. Det saknas såväl "färdigutbildning" efter det yrkesförberedande gymnasiet, som vuxenutbildning. Ovärderlig kunskap riskerar nu att försvinna och det hotar även det arbete som vi vill ska ske inom kulturmiljövården.

Bristen på hantverkare finns även på andra håll i Europa, men skillnaden är att engagemanget är betydligt större där än här. Det finns pengar att söka via Europeiska socialfonden, men eftersom länsarbetsnämnderna, på grund av kraftiga neddragningar, inte kan bidra till en medfinansiering, kommer utbildningarna inte i gång.

Av de statliga forskningspengarna går i stort sett ingenting till forskning om hantverkskunnande, vilket naturligtvis också påverkar yrkenas status.

Jag vill därför fråga statsrådet:

1.Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att säkerställa stöd till en moderniserad lärlingsutbildning?

2.Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att Sverige ska bli mer aktivt i kontakterna med Europeiska socialfonden för att underlätta medfinansieringen och på det sättet främja EU-projekt, som riktar sig till kulturbevarande hantverksområden?

3.Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att mer forskningspengar avsätts för hantverksområdet?

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2003-05-12 Anmäld: 2003-05-12 Besvarad: 2003-05-26 Sista svarsdatum: 2003-05-26

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.