Halveringen av RUT-avdraget
Interpellation 2015/16:216 av Helena Bouveng (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2015-11-23
- Överlämnad
- 2015-11-24
- Anmäld
- 2015-11-25
- Sista svarsdatum
- 2015-12-08
- Svarsdatum
- 2015-12-11
- Besvarad
- 2015-12-11
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
I mitt hemlän Jönköping var 464 människor anställda inom sektorn för hushållsnära tjänster under 2014. I hela landet handlar det om ca 20 000 arbetstillfällen. Det handlar både om helt nya jobb och tidigare svartjobb.
Konjunkturinstitutet har rapporterat att avdraget sedan länge är självfinansierande genom ökade skatteintäkter. Det tycker jag är en oerhört glädjande utveckling. Sverige behöver fler jobb, och sektorn har enorm potential att växa.
Det är dessvärre inte en trolig utveckling under nuvarande regerings ledning. I stället för att understödja framväxten av nya jobb föreslår finansministern en halvering av beloppet människor får dra av från 50 000 kronor till 25 000 kronor.
Den nya överenskommelsen som både finansministerns och mitt parti stöder gör att fler tjänster kommer att omfattas av avdraget, såsom flytt och enklare trädgårdstjänster. Dessvärre kvarstår regeringens halvering av taket för avdrag, vilket gör att nuvarande arbetstillfällen riskerar att enbart omfördelas och inte bli fler. I stället bör regeringen se potentialen för fler nya jobb inom sektorn och behålla RUT-avdraget på dagens nivå om 50 000 kronor.
Enligt beräkningar från Svenskt Näringsliv skulle utvecklingen med en RUT-vänlig politik, där avdraget bibehålls och byggs ut till fler tjänster, leda till att 36 000 personer har sysselsättning inom branschen år 2020 – alltså 16 000 fler arbetstillfällen än i dag. Samtidigt har vi i Sverige en befolkningstillväxt av nya eller blivande svenskar, varav många väntar på en möjlighet att komma in på arbetsmarknaden. I den situationen vore det bra för Sverige om regeringen ville se förbi sitt motstånd mot avdraget och i stället underlätta för fler jobb att växa fram.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson om regeringen nu omvärderar sitt förslag att halvera RUT-avdraget. Eller har finansministern några andra beräkningar för var de jobb som ska se till att sänka arbetslösheten i Sverige ska växa fram?
Debatt
(10 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:216
Webb-tv: Halveringen av RUT-avdraget
Dokument från debatten
- Fredag den 11 december 2015Kammarens föredragningslistor 2015/16:44
- Protokoll 2015/16:44 Fredagen den 11 decemberProtokoll 2015/16:44 Svar på interpellation 2015/16:216 om halveringen av RUT-avdraget
Protokoll från debatten
Anf. 49 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Helena Bouveng har frågat mig om jag omvärderar förslaget att halvera taket i RUT-avdraget eller om jag har några andra beräkningar för var de arbeten som ska sänka arbetslösheten ska växa fram.
Jag tycker att det är fascinerande att Helena Bouveng för sjunde gången det här året ställer en interpellation rörande de förändringar i RUT-avdraget som kommer att genomföras den 1 januari 2016, detta för att de inte förväntas innebära någon förändring för de allra flesta som gör RUT-avdrag i dag. Även efter den föreslagna utvidgningen av RUT-avdraget, som regeringen kommit överens om med bland annat Moderaterna, kommer sänkningen av taket att påverka ytterst få av användarna.
I budgetpropositionen för 2016 presenterar regeringen inriktningen på jobbagendan. Det handlar om framtidsinvesteringar i bostäder, klimatomställning och infrastruktur, en aktiv närings- och innovationspolitik och investeringar i kompetens och matchning. Dessa satsningar skapar jobb här och nu, samtidigt som förutsättningarna för fler jobb stärks på sikt. Genom att rusta människor för de jobb som växer fram bidrar politiken också till att minska arbetslösheten.
Anf. 50 Helena Bouveng (M)
Herr talman! Det är inte varje dag en finansminister blir fascinerad av en enkel riksdagsledamot. Jag får därför ta det som en komplimang.
I mitt hemlän, Jönköpings län, var det 464 människor anställda inom sektorn för hushållsnära tjänster under 2014. Den siffran lär vara betydligt högre för 2015, då vi kan se att det är fler och fler som använder sig av RUT-avdraget. Fram till nu är det en hel del som också vill använda sig av fler tjänster än enbart hjälp med städning en gång var fjortonde dag. I hela landet handlar det faktiskt om 20 000 arbetstillfällen som har kommit till. Det handlar i mångt och mycket om helt nya jobb som tidigare i långa stycken var antingen svarta eller helt obetalda - dubbelarbetande kvinnor, för att tala klarspråk.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Konjunkturinstitutet har rapporterat att avdraget sedan länge är självfinansierande genom ökade skatteintäkter. Den gränsen passerades redan vid 10 000 nya arbetstillfällen, och nu är vi uppe i det dubbla.
För en tid sedan uttalade sig finansministern själv på den så kallade Gasellgalan, som arrangerades av Dagens Industri, om att RUT-avdraget åtminstone var kostnadseffektivt. I några medier kallades det en hyllning till RUT-avdraget. Jag vet inte om man kan kalla det en hyllning. Med det är i alla fall ett okej från finansministern och att hon tycker att denna alliansreform kanske inte var helt tokig. Den har faktiskt lett till att 20 000 människor har fått sitt första jobb till marknadsmässig lön. Om jag förstod finansministern rätt är detta en bättre väg att öppna upp än en låglöneväg.
När jag läste dessa rader från Gasellgalan tändes ett hopp hos mig, hos branschen och hos dem som står och knackar på för att få ett fotfäste på den svenska arbetsmarknaden. Nu kanske Sveriges finansminister Magdalena Andersson, som företräder ett parti vars vallöfte var att ha Europas lägsta arbetslöshet 2020, faktiskt har tänkt om, så att vi i vår nästa överenskommelse kan komma överens inte bara om att detta ska inbegripa fler tjänster utan också om att återställa taket på RUT-avdraget till de tidigare 50 000 kronorna. Det skulle vara en positiv återställare som enligt Svenskt Näringsliv skulle kunna innebära ytterligare 16 000 arbetstillfällen. Jag erkänner att 16 000 nya jobb inom RUT-sektorn inte löser alla utmaningar som vi har framför oss, men det är en viktig del av lösningen. Det är en viktig lösning då det är en helt ny sektor som faktiskt har vuxit fram i Sverige.
Om finansministern och jag nu är överens om att detta är kostnadseffektivt för att få in fler människor på arbetsmarknaden, varför hämmar och begränsar man då denna positiva utveckling med en halvering av beloppet för RUT-avdraget? Varför säger man nej till jobb som finns just här och nu? Även finansministern tillstår nu att det är väldigt många jobb för pengarna.
Anf. 51 Erik Andersson (M)
Herr talman! Jag vill kortfattat säga något i denna viktiga fråga. Vi kunde höra finansministern räkna upp ett antal olika satsningar och möjligtvis reformer som man kunde göra med anledning av halveringen av RUT-avdraget. Men då ska ni veta att halveringen ger endast 90 miljoner kronor i ökade skatteintäkter till staten. Finansministern verkar kunna trolla hur mycket som helst med dessa 90 miljoner kronor.
I själva verket handlar det om en mycket svår fråga för socialdemokratin. Den grundar sig nog i sekelskiftets Sverige då det fanns pigor i borgerskapets hem. Det är där problemet är.
Vi kunde höra för några år sedan att Socialdemokraterna i Stockholms län, har jag för mig att det var, lanserade butler i tunnelbanan som ett alternativ till RUT. Det gick dock inte så bra - jag menar, en butler i tunnelbanan! Det blev en pigdebatt, och detta är en jättesvår fråga för S. För att blidka några av sina partikamrater säger man: Ja, vi ska nog klämma åt dem i de rika kommunerna norr om Stockholm som har inomhuspooler! Då halverar vi avdraget, och då får jag med mig arbetarrörelsen på det hela - men i själva verket är det nog en ganska bra reform.
Man valde alltså att säga att RUT inte ska gå till rengöring av inomhuspooler. När jag har varit ute på olika RUT-företag har jag dock inte sett eller hört en enda som har rengjort en inomhuspool. Jag har till och med bett riksdagens utredningstjänst titta på om det är möjligt att någon inomhuspool har rengjorts, men det finns ingen inomhuspool som har rengjorts - i alla fall inte vad man kan se i de siffror som finns.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Att finansministern hävdar att halveringen görs på grund av att det inte ska gå till inomhuspoolrengöring har alltså endast ideologiska skäl, och hon gör det för att blidka sina socialdemokratiska partikamrater. I själva verket tycker hon att RUT-avdraget är ganska bra. Det ger nämligen jobb - det har gett 20 000 jobb.
Det är också en reform som är väldigt bra för ökad integration. Många börjar i RUT-branschen, där de lär sig språket. Många stannar kvar, och andra går vidare till andra yrken i samhället. Man är försäkrad, man arbetar vitt i ett företag och man får pensionspeng. Det är en lysande reform, vilket finansministern kom på häromdagen på Gasellgalan.
Anf. 52 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Ja, det var en lång rad olika påståenden från Erik Andersson och Helena Bouveng.
Jag vill börja med att påpeka att vi gör en mycket liten förändring av RUT och att det inte är någon tillfällighet. Det är inte så att vi just för tillfället har kommit på att det finns poänger med RUT. Det är därför den förändring regeringen föreslår är väldigt liten och påverkar ungefär 1 procent av RUT-köparna. Det är de som, vilket Sven-Erik Bucht berättade tidigare i dag, har en genomsnittlig inkomst på närmare 1 miljon kronor. Därutöver gör vi en avgränsning i att det ska handla om enklare arbeten, och det är det som är själva poängen med RUT. Det ska handla om enklare arbeten.
Vi kan jämföra den förändring vi gör av RUT med den förändring vi gör av ROT, som är betydligt mer omfattande. ROT är nämligen en inte lika kostnadseffektiv skattesänkning som RUT. Jämfört med alla de andra skattesänkningarna alliansregeringen gjorde - och som man sa att man gjorde i syfte att skapa jobb - är RUT den som är mer kostnadseffektiv. Jämför med till exempel arbetsgivaravgiften för ungdomar! Det är väldigt dyrt och ineffektivt, i alla fall om man vill skapa jobb. Detsamma gäller sänkningen av restaurangmomsen; den är bra om man vill ge mer pengar till krogägare, men det är inte ett effektivt sätt att skapa jobb.
Jämfört med dessa åtgärder är RUT-avdraget betydligt mer kostnadseffektivt, och därför gör regeringen en mycket liten förändring av det. Diverse påståenden som kommer om vad regeringen eller jag tycker om RUT är helt gripna ur luften.
Anf. 53 Helena Bouveng (M)
Herr talman! För två veckor sedan stod finansministern och jag i denna kammare och diskuterade produktiva skattereformer. Jag utgick från en rapport skriven av LO, som oroade sig över att skattesubventioner i dag används för att flytta arbetskraft från sektorer med högre produktivitet till sektorer med lägre produktivitet och att arbeten inom RUT-sektorn är ett problem för att de minskar bnp:n.
Om jag inte kommer ihåg helt fel oroade sig också finansministern över att produktivitetstillväxten varit låg, även om den procentuella utvecklingen per sysselsatt legat långt över de flesta europeiska ländernas de senaste åtta åren. Jag delar finansministerns åsikt att produktivitetstillväxten är avgörande för ett lands ekonomiska tillväxt. Hur vi ser på vägen till en ökad produktivitetstillväxt i den situation Sverige i dag befinner sig i, med många nya människor som valt att komma till vårt land, kanske däremot skiljer sig åt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
En nyss publicerad rapport från Ekonomifakta, som baserar sig på data från SCB, visar att RUT-användningen blivit vanligare inom alla inkomstklasser men att tillväxten faktiskt är starkast bland medelinkomsttagare. När RUT infördes gjordes avdragen under de första åren i hög grad av dem som redan köpte tjänsterna, det vill säga de som har råd utan avdrag - precis det Sven-Erik Bucht nämnde tidigare i morse. Det erkänner jag också, men i dag ser vi den största ökningen i inkomstspannet 23 886-27 343 kronor i månaden. Det är väl lite långt ifrån den där miljonklassen som nämndes i morse.
Med det i åtanke kommer jag dock tillbaka till vår gemensamma önskan om att få en ökad produktivitetstillväxt i Sverige. I rapporten Jämställt arbete? kan vi se hur arbetstiden under Alliansens regeringstid ökade bland dem som redan arbetade. För kvinnor har ökningen inneburit hela 13 000 helårsarbeten, medan det för män endast blivit 5 000 helårsarbeten.
Av detta drar i alla fall jag slutsatsen att betydligt fler kvinnor än tidigare har valt att jobba fler timmar. De har tagit på sig ett större ansvar, klivit upp på karriärstegen, kompetensutvecklats och valt att starta egna företag. De är alltså med och bidrar till en ökad produktivitetstillväxt. Att RUT-reformen har varit en starkt bidragande faktor till denna positiva utveckling är jag ganska övertygad om, och det visar inte minst Ekonomifaktas rapport: Unga kvinnor i början av karriären ser det nu som möjligt att faktiskt kombinera familjeliv med en karriär.
Delar finansministern min slutsats att det är viktigt för produktivitetstillväxten och en för Sverige positiv utveckling av bnp:n att fler kvinnor är med och bidrar till att så sker? Ser finansministern det som ett problem att en utvecklad RUT-sektor faktiskt är avgörande för om fler kvinnor väljer högkvalificerade och tidskrävande arbeten?
Anf. 54 Erik Andersson (M)
Herr talman! När vi talar om RUT-avdraget handlar det egentligen om två förändringar. Ibland kan det ju tyckas som att halveringen beror på att man inte ska rengöra inomhuspooler eller ha butlertjänster, och jag vill säga att jag inte heller tycker att man ska använda RUT-avdraget till det. Den ena förändringen är dock att man skriver om lagstiftningen så att avdraget endast kan gå till enklare hushållsarbete, och den andra är att man halverar det.
Man hade faktiskt kunnat ändra lagen på ett sådant sätt att man endast hade tagit enklare hushållsarbeten men haft kvar avdraget som det är i dag, utan att halvera det. Det hade varit mycket bättre, i synnerhet när det endast ger 90 miljoner kronor till statskassan. Jag förstår alltså inte varför socialdemokratin väljer att göra en sådan försämring och halvera RUT när det endast ger 90 miljoner kronor i ökade skatteintäkter.
Halveringen gör nämligen att vi skapar en stor oro i branschen. Det har man ju märkt; RUT-sektorn växte med 10 procent årligen efter att reformen genomfördes, men nu växer den med endast 1 procent. Det är klart att det blir oro i leden när regeringen mixtrar på det här sättet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Jag anser alltså att regeringen hade kunnat göra på ett annat sätt. Givetvis ska det inte gå till poolrengöring eller butlertjänster, men man hade kunnat ändra lagen på ett sådant sätt att man skrev "enklare arbeten" utan att halvera det hela.
Anf. 55 Fredrik Schulte (M)
Herr talman! Precis som mina kollegor har sagt är RUT-reformen en otroligt framgångsrik reform som har gett uppemot 20 000 fler arbetstillfällen. Det är arbetstillfällen som framför allt har gått till människor som står långt ifrån arbetsmarknaden. I stor utsträckning är det utrikes födda som har fått en chans på den svenska arbetsmarknaden.
Det är också en reform som har gjort att många jobb som tidigare var svarta har blivit vita samt att människor som utför dessa tjänster nu betalar skatt och får sina arbetsgivaravgiftskostnader betalda. Det ger pension med allt vad det medför - en trygghet i det generella välfärdssystem vi har. Det handlar om enkla jobb som inte kräver en lång, gedigen utbildning.
Det är framför allt de människor som står långt från arbetsmarknaden som får en chans, ett första steg in. Forskningen visar att får man chansen till ett första steg in på arbetsmarknaden öppnar det för vidare karriärmöjligheter.
I Sverige har vi västvärldens lägsta andel enkla jobb. Det finns såklart en positiv sida av det, och det är att vi har många högkvalificerade jobb, många jobb i kunskapsintensiva näringar och många moderna företag och startups som Spotify och Skype här i Sverige. Det är väldigt positivt. Men vi behöver också en arbetsmarknad som inkluderar människor som inte har en gedigen utbildning.
Jag var på ett asylboende för några veckor sedan. Där träffade jag en 34-årig man, jämngammal med mig, som har flytt från Syrien och som har ungefär motsvarande fem års grundskoleutbildning. Han måste också få plats på den svenska arbetsmarknaden.
RUT-reformen är en reform som har gjort det möjligt för just dem som tidigare inte hade chansen. Och, som sagt, 20 000 nya jobb har reformen skapat. Det är egentligen ganska enkelt att förklara varför den har skapat så pass många jobb, därför att om minimilönen, enligt kollektivavtal, för en person som jobbar som lokalvårdare är 120 kronor i timmen blir slutnotan, efter alla skatter och avgifter, för kunden inte 120 kronor utan snarare 270 kronor. Det halverar vi med RUT.
Det innebär att också vanligt folk har råd att anlita RUT. På så sätt blir det en vinn-vinnsituation. Vanligt folk som jobbar och sliter och försöker få vardagen att gå ihop kan få avlastning i hemmet, och människor som står långt från arbetsmarknaden och har svårt att komma in får ett jobb. Det är alltså positivt för alla grupper.
Att finansministern ger sig på den här reformen och ska nagga den i kanten, inte på ett allvarligt sätt men icke desto mindre nagga den i kanten, är beklämmande. Det innebär att färre människor än vad som annars hade varit möjligt får jobb. Vi har inte råd att nagga jobbskapande reformer i kanten. Med den enorma flyktingström som har kommit till Sverige har vi inte råd att nagga jobbreformer som fungerar i kanten.
Anf. 56 Finansminister Magdalena Andersson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Jag delar helt Helena Bouvengs uppfattning att det är viktigt att fler kvinnor kan vara ute i arbetslivet, ta för sig i arbetslivet och göra karriär. Sedan kanske jag inte, som Helena Bouveng, tror att det är enbart RUT-reformen som är viktig för detta. Jag tror att det också är oerhört viktigt vilken kvalitet vi har i till exempel äldreomsorgen och barnomsorgen för kvinnors möjligheter att arbeta men också att göra karriär.
Här gör regeringen omfattande satsningar på höjd kvalitet i äldreomsorgen men också höjd kvalitet i barnomsorgen, utöver de stora satsningar vi gör på att höja kvaliteten i skolan. Det är satsningar som är viktiga för våra barn och våra äldre men också oerhört viktiga för kvinnors möjligheter att arbeta. Det är också satsningar som kommer att underlätta för alla de kvinnor som arbetar i de här verksamheterna genom att de får fler arbetskamrater, på samma sätt som de förslag vi har om extratjänster och traineejobb kan vara någonting som underlättar för de kvinnor som arbetar i de här verksamheterna att kunna göra det länge, inte behöva gå ned i arbetstid och också orka arbeta lite längre upp i åldrarna.
Eftersom Helena Bouveng också menar att det är viktigt att kvinnor ska kunna arbeta kanske Helena Bouveng kan tänka sig att stödja regeringens satsningar på att förbättra kvaliteten i äldreomsorgen och barnomsorgen.
Anf. 57 Helena Bouveng (M)
Herr talman! Det är trevligt att höra att vår finansminister delar min uppfattning att det är viktigt att kvinnor är med och bidrar till den ökade produktivitetstillväxten i högre grad. Till skillnad från finansministern är jag ganska övertygad om att RUT-avdraget har gjort det möjligt för betydligt fler kvinnor att vara med och bidra. Inte minst unga kvinnor i barnafödande ålder med två tre barn har klivit in i högre grad.
Finansministern hävdar ständigt att halveringen av RUT-avdraget inte kommer att påverka de allra flesta som i dag använder sig av detta avdrag. Ibland säger hon att det är 1 procent och ibland att det är 2 procent som kommer över en användning av 25 000 kronor person. Men nu har vi ju kommit överens om en utvidgning och om vilka tjänster som ska inbegripas, bland annat flyttjänster och enklare trädgårdsskötsel.
När vi nu ser att allt fler i olika inkomstklasser använder sig av den möjligheten är det väl ändå inte osannolikt att betydligt fler än de procent som finansministern nämner är beredda att också utöka sina köp av tjänster. Branschen hade kunnat utvecklas, vilket hade lett till betydligt fler än de 20 000 som redan fått ett jobb inom sektorn. Det hade närmat sig nästan det dubbla inför 2020.
Kan inte den utveckling som skett redan nu, att betydligt fler kvinnor jobbar betydligt fler timmar, tar sig an tuffare utmaningar och har fått mer högproduktiva jobb, i sig vara ett argument för att behålla ROT-avdraget på 50 000 kronor per person? På det sättet får vi fler kvinnor som är med och bidrar till en positiv produktivitetsutveckling, samtidigt som människor får sitt första jobb.
Jag skulle i alla fall fascineras av denna vinn-vinnsituation. Vore det inte spännande för en finansminister att fascineras av att fler får jobb samtidigt som kvinnor är med och bidrar till en positiv produktivitet i högre grad?
Anf. 58 Finansminister Magdalena Andersson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Jag säger inte att jag inte tror att RUT kan ha bidragit till att det finns kvinnor som gör karriär, men jag tror att det är andra saker som också är viktiga. Och jag är inte riktigt lika fixerad vid just RUT-avdraget som vi ju alla numera vet att Helena Bouveng är. Givet att det är sjunde gången hon tar upp frågan i riksdagens talarstol kan man ibland få intrycket att Helena Bouveng tror att RUT-avdraget ska lösa alla Sveriges problem. Så är det naturligtvis inte.
Däremot kommer RUT-avdraget att vara kvar. Det kommer i princip att vara kvar i samma omfattning som i dag, och tjänsterna kommer att utvidgas.
En genomsnittlig RUT-användare använder RUT-tjänster för ungefär 5 000 kronor per år. Med ett tak på 25 000 kronor kommer man naturligtvis att kunna utvidga sina köp även med nya tjänster. De tjänster vi utvidgar med, till exempel it i hemmet och flytt, är kanske inte riktigt av den omfattningen att man riskerar att slå i taket. Så ofta brukar vi inte flytta i Sverige.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.