Gängkriminaliteten

Interpellation 2020/21:22 av Louise Meijer (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-09-24
Överlämnad
2020-09-25
Anmäld
2020-09-29
Svarsdatum
2020-10-15
Besvarad
2020-10-15
Sista svarsdatum
2020-10-16

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

Den grova gängbrottsligheten har blivit allt värre under senare år. Skjutningarna har på många håll blivit vardag. Bara de senaste fyra åren har fler än 150 personer dödats i över 1 100 skjutningar. De kriminella gängen har ofta kopplingar till utsatta områden och påverkar både befolkningen i områdena och myndigheterna. De brottsbekämpande myndigheterna har svårigheter att upprätthålla lag och ordning, vilket leder till att otryggheten är högre i dessa områden är på andra ställen. De kriminella gängens våldskapital bidrar också till att skrämma vittnen, och våldet drabbar även helt oskyldiga offer.

Danmark har lyckats bättre än Sverige. I Danmark finns det färre gängkriminella totalt än det finns i Stockholms län.

Samhällsutvecklingen visar att dagens regler uppenbart behöver kompletteras. Mot den bakgrunden vill Moderaterna införa flera förslag för att trycka tillbaka gängen. Till exempel vill vi se en bredare kriminalisering som träffar den som aktivt deltar i eller på annat sätt har samröre med kriminella gäng, och förslaget omfattar både deltagande i ett kriminellt gäng och samröre med ett kriminellt gäng.

Det pågår för närvarande ett arbete för att se över om deltagande i terroristorganisationers verksamhet ska kriminaliseras. En sådan förändring kräver sannolikt en ändring i grundlagen. Moderaterna har tidigare föreslagit att även samtliga våldsbejakande organisationer bör omfattas. Med hänsyn till den samhällsfara som de kriminella gängen i Sverige numera representerar finns det anledning att även inkludera deltagande i ett kriminellt gäng i ett förbud. Föreningsfrihetens syfte har aldrig varit att skydda kriminellas rätt att organisera sig.

Utöver detta vill vi att gängbrottslighet leder till dubbla straff, att det ska bli möjligt att använda hemliga tvångsmedel mot aktiva gängmedlemmar utan krav på misstanke, att vistelseförbud införs, att visitationszoner införs, att pröva system med kronvittnen och anonyma vittnen, att utöka möjligheterna till kamerabevakning och att införa ungdomsfängelser för unga gängkriminella.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

  1. Är ministern beredd att ställa sig bakom förslaget att införa ett förbud mot deltagande i och samröre med kriminella gäng och ge den sittande grundlagsutredningen i uppdrag att se över föreningsfriheten även i detta avseende?
  2. Är ministern beredd att införa de övriga åtgärder som nämns för att bekämpa gängen?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2020/21:22, Gängkriminaliteten

Interpellationsdebatt 2020/21:22

Webb-tv: Gängkriminaliteten

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 1 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! Louise Meijer har frågat mig om jag är beredd att ställa mig bakom förslaget att införa ett förbud mot deltagande i och samröre med kriminella gäng och ge den sittande Grundlagsutredningen i uppdrag att se över föreningsfriheten även i detta avseende. Hon har också frågat mig om jag är beredd att införa de övriga åtgärder som nämns i interpellationen för att bekämpa gängen.

Brottsligheten i kriminella nätverk ska tryckas tillbaka med samhällets fulla kraft. Vi ska göra det på bred front genom att bekämpa både brotten och brottens orsaker. Det är precis vad regeringens 34-punktsprogram mot gängkriminaliteten handlar om. Vi ger nya verktyg till myndigheterna, vi skärper straffen och vi vidtar åtgärder mot tystnadskulturen. Men vi ser också till att vi får ett bra och långsiktigt brottsförebyggande arbete.

Rättsväsendet i Sverige har genomgått en omfattande utveckling de senaste åren. Polismyndigheten växer, och vi var vid halvårsskiftet halvvägs mot målet om 10 000 fler polisanställda år 2024. Polisens kamerabevakning har ökat betydligt, och myndigheten har också fått fler verktyg i sitt arbete. Det handlar till exempel om ett nytt hemligt tvångsmedel - hemlig dataavläsning - som gör det möjligt att komma åt mer information än tidigare, bland annat krypterad datatrafik. Straffen har skärpts för allvarliga vålds- och vapenbrott, och kriminalvården byggs ut.

Nästa år planerar Polismyndigheten att sätta upp ytterligare 150 kameror. I slutet av den här månaden ska en utredare lämna förslag som förbättrar polisens möjligheter att göra husrannsakan för att leta efter vapen och andra farliga föremål. Vi inväntar också utredningsförslag som förbättrar möjligheterna att ta brottsvinster från kriminella. Inom kort kommer vi dessutom att tillsätta en utredning för att utöka möjligheterna att använda hemliga tvångsmedel i fråga om grov och organiserad brottslighet.

Regeringen förhindrar även unga att hamna i gängkriminalitet. För att det brottsförebyggande arbetet ska bli framgångsrikt behöver samhället samverka på alla nivåer. Många typer av åtgärder behöver sättas in. Regeringen har tagit initiativ till att utreda hur ett kommunalt ansvar för det brottsförebyggande arbetet kan regleras i lag och organiseras på lokal nivå. Regeringens politik innefattar också långsiktiga satsningar på skolor och socialtjänst i utsatta områden samt tidiga och samordnade insatser för barn och unga i riskzon. Men det handlar även om att socialtjänsten i fler fall och i fler situationer ska kunna ingripa utan samtycke.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Utredningar pågår om skärpta straff för bland annat brott med kopplingar till kriminella uppgörelser, narkotikaförsäljning, övergrepp i rättssak och för dem som involverar unga i kriminalitet. Även kronvittnen och anonyma vittnen utreds. Vi har också vidtagit flera straffrättsliga åtgärder som innebär begränsningar och kontroll av var dömda brottslingar får och inte får vistas.

Dessutom har det nyligen remitterats förslag om slopad straffrabatt för 18-20-åringar för brott med minimistraff ett års fängelse eller mer.

Den satsning mot gängkriminaliteten som regeringen nu genomför är den mest omfattande någonsin i Sverige, och den angriper brottsligheten från flera håll samtidigt.

Att kriminalisera deltagande i eller samröre med kriminella nätverk skulle dock kräva mycket utredningsresurser för ett magert resultat när det gäller att hitta luckor i strafflagstiftningen. Det befintliga regelverket, med medverkansregleringen och med försöks-, förberedelse- och stämplingsbrott, innebär att praktiskt taget alla handlingar som bidrar till ett kriminellt gängs verksamhet redan är kriminaliserade.

Det kan därför ifrågasättas om åtgärden skulle tillföra något. När det gäller deltagande i kriminella nätverk rör det sig dessutom om en grundlagsändring som skulle ta mycket lång tid att genomföra. Det vi i stället måste prioritera är effektiva och träffsäkra åtgärder mot de kriminella nätverken som gör skillnad. Min utgångspunkt är att detta i första hand ska ske inom grundlagens nuvarande ramar.

Vi gör just detta. Steg för steg fortsätter vi att skärpa och förändra lagstiftningen, och våra åtgärder slår hårt mot de kriminella nätverken. I den nyligen överlämnade propositionen om straffskärpningar för innehav och smuggling av illegala vapen och explosiva varor är en generell utgångspunkt att de nya straffskärpningarna ska träffa kriminella nätverk särskilt hårt. Till det som görs på straffrättens område hör även de utredningar och åtgärder som jag nämnde tidigare.

Det viktigaste just nu är att vidta åtgärder som verkligen får effekt.


Anf. 2 Louise Meijer (M)

Fru talman! Tack, justitieministern, för svaret! Den grova gängbrottsligheten har ökat och blivit värre under de senaste åren. Vi vet att många är ansvariga för det vi ser i dag, men samtidigt går det att konstatera att utvecklingen har eskalerat under den socialdemokratiskt ledda regeringen och under justitieminister Morgan Johanssons tid som just justitieminister.

Skjutningarna har under den här tiden på många håll blivit vardag, och under de senaste fyra åren har fler än 150 personer dödats i över 1 100 skjutningar. Vi vet att det skjuts tio gånger fler i Sverige än i Tyskland bland unga män - tio gånger fler!

De brottsbekämpande myndigheterna har svårigheter att upprätthålla lag och ordning. Det är väl känt, får man väl ändå säga, och en problembild som man får hoppas att vi är överens om. För inte alltför länge sedan rapporterades det om att gänggrupperingar hade ett möte i centrala Göteborg. Polisen åkte dit, men ingen arresterades och ingen greps. Det är naturligtvis otroligt bekymmersamt när man i rapport efter rapport får uppleva att rättsväsendet, polisen och samhället inte klarar att sätta hårt mot hårt. Vi måste skapa förutsättningar för att göra just detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Låt mig peka på ytterligare ett nedslående faktum. I Danmark finns det färre gängkriminella totalt än det finns i Stockholms län. I en viss region i Sverige finns det alltså fler gängkriminella till antalet än det finns i hela vårt grannland.

Samhällsutvecklingen visar att vi behöver arbeta på ett förändrat sätt. Det handlar inte om att gå in och dutta i regler och göra små förändringar, utan det handlar om att se till att vi får mönsterbrytande verktyg och mönsterbrytande åtgärder på plats.

För den sakens skull vill vi från Moderaterna bland annat se till att kriminalisera och se över om man kan kriminalisera deltagande i gäng. Det vill vi göra genom att man lägger in detta i Grundlagsutredningen, som bland annat tittar på kriminalisering av deltagande i terroristorganisationer. Det här säger justitieministern nej till. Moderaterna har presenterat ett omfattande tiopunktsprogram, och utöver det har vi 40 förslag för att komma åt den grova organiserade brottsligheten och gängkriminaliteten i Sverige. Men justitieministern säger nej också till dessa förslag.

Jag har frågat justitieministern om han är beredd att lägga in ett sådant direktiv i Grundlagsutredningen för att kunna få en kriminalisering av deltagande i gäng på plats. Svaret är nej. Jag har frågat om han ställer sig bakom övriga punkter i Moderaternas tiopunktsprogram för att bekämpa gängkriminaliteten. Jag uppfattar att svaret är nej. Han hänvisar i stället till andra åtgärder och till 34-punktsprogrammet.

34-punktsprogrammet är bra, men det är inte tillräckligt. Ytterligare ett problem vi ser med programmet är att vi egentligen inte vet vad slutprodukten kommer att vara. Det hela ska kompromissas med ett regeringsparti som inte delar den problemformulering som jag hoppas att jag och åtminstone justitieministern kan vara överens om. Man kan bara ta det här med straffrabatten för unga. Det var kanske inte det önskvärda utfallet och det som justitieministern hade hoppats på, om jag förstod honom rätt tidigare i debatterna.

Så varför inte testa? Varför inte komma överens tillsammans om hur vi kan bekämpa gängkriminaliteten och införa de här åtgärderna, som är mönsterbrytande?


Anf. 3 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! Precis en sådan process hade vi ju för ett år sedan, när vi satt och förhandlade om just detta program, dessa 34 punkter. Moderaterna satt vid förhandlingsbordet. Men när vi skulle slutföra det, när vi hade ett nytt bud och Mikael Damberg och jag skulle förankra det hos Moderaterna, fick vi plötsligt höra att ni inte ville träffa oss mer. Ni ville inte fortsätta förhandlingarna. När vi sökte er under den helg då vi skulle förhandla var det radiotystnad i flera timmar. Till slut ringde ni och sa: Nej, vi vill inte göra upp om någonting. Vi vill inte ens titta på ert bud. Vi vill inte fortsätta förhandlingarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Så där gör ju Moderaterna nu för tiden. När vi bjuder in till förhandlingar sitter ni med ett tag, men efter ett tag orkar ni inte driva det vidare utan reser er från förhandlingsbordet. Det är legio nu, skulle jag vilja säga. Även uppgörelser som vi gjort med Moderaterna tidigare har ni brutit och lämnat. Så fungerar Moderaterna nu för tiden.

Om Louise Meijer har kritik mot 34-punktsprogrammet kunde den kritiken ha förts fram då, och så kunde vi ha haft en diskussion då och kanske kunnat komma överens. Men det ville ni inte.

Jag påstår att det 34-punktsprogram som vi nu går fram med är det mest omfattande som någon regering har gått fram med. Det omspänner en lång rad områden. Naturligtvis är grunden den stora polisutbyggnad som vi nu genomför. Vi är på väg mot 10 000 fler poliser fram till 2024. Vi har redan nått halvvägs till det målet. Just nu har vi fler poliser i Sverige än vi någonsin har haft.

Vi har gjort en lång rad straffskärpningar. Sedan vi tillträdde har vi genomfört ett femtiotal straffskärpningar och nykriminaliseringar - grov misshandel, grov utpressning, grovt rån, grovt våld mot tjänsteman, grov våldtäkt, grovt vapenbrott, allvarliga narkotikabrott, grovt olaga hot. Mord har vi skärpt straffen för. Jag skulle kunna fortsätta hela anförandet ut med att räkna upp alla straffskärpningar som vi har gjort och allt vi har arbetat med på straffrättens område.

Louise Meijer säger att det inte får någon effekt, men det är ju precis det vi har sett de senaste åren. Antalet fängelseår som svenska domstolar dömer ut har ökat kraftigt bara de senaste två åren, med nästan 25 procent. Förra året dömdes det ut över 10 000 fängelseår, vilket var en ökning. Nu dömer vi alltså fler, och vi dömer också fler till längre fängelsestraff än tidigare. Det ser man i kriminalvården - ungefär 1 000 fler frihetsberövade på två år. Vi har 100 procents beläggning på både fängelser och häkten de senaste åren.

Ingen regering har alltså skärpt straffen mer och utökat straffrätten mer än vad vi har gjort - särskilt, skulle jag säga, med inriktning på gängkriminalitet. Och det fortsätter vi med nu, med 34-punktsprogrammet som botten.

Då säger Moderaterna, som själva inte ens gjorde bråkdelen av allt som vi har gjort, att de vill göra ytterligare någon liten marginell straffrättsförändring här, som då tydligen ska göra underverk. Jag påstår att det förslag som ni nu kommer med inte skulle det. Så gott som allt som bidrar till ett kriminellt gängs verksamhet är ju redan kriminaliserat - naturligtvis brotten i sig men också förberedelse till brott, försök till brott, stämpling till brott och medverkan till brott. Allt det där är redan kriminaliserat.

Dessutom skulle det ni föreslår kräva en grundlagsändring, och det kommer vi ändå inte att kunna genomföra före nästa val. Vad vi då talar om är någonting som skulle kunna träda i kraft 2027. Vi talar alltså om en marginell förändring, inte stort mer än ett slag i luften, som skulle träda i kraft om sju år. Det är den diskussionen som Moderaterna nu lyfter upp.

Jag tror, fru talman, att vi måste agera mycket mer kraftfullt och mycket snabbare än så. Det är 34-punktsprogrammet ett exempel på.


Anf. 4 Louise Meijer (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Stolt men inte nöjd - så löd en summering från en tidigare socialdemokrat. I dag hör vi justitieministern vara både stolt och nöjd över vad han menar är åtgärder som hindrar den utveckling mot ökad otrygghet som vi ser i dag. Vi vet att otryggheten tidigare har legat stabilt, men i den senaste nationella trygghetsmätningen har den ökat. Då passar justitieministern på att i debatten rabbla upp allt man har gjort för att komma till rätta med situationen. Men inte kan man väl vara nöjd med hur det ser ut i Sverige i dag?

Bland unga män i åldern 16-19 ökar oron för personrån. Sedan 2017 har den ökat med 11 procent. Vi vet att var femte ung kille numera är rädd att bli rånad. Vi vet också att det hänger ihop med att det faktiskt finns en ökad utsatthet för personrånen. Och inte nog med att killar blir rånade, det är också barn som rånar andra barn. Den typen av anmälningar har ökat med 30 procent under 2019.

Under justitieministerns tid har utvecklingen gått från att otryggheten varit något som präglat storstäder med utanförskapsområden till att nu nästan varje liten och medelstor svensk stad upplever att kriminalitet och otrygghet är en del av stadsbilden.

Låt oss ta ett exempel från vår gemensamma hemstad Lund. I Lund hade vi problem med personrån i stadsparken för ett par år sedan - otroligt bekymmersamt! Numera ser vi hur tjejer inte vågar ta sig hem själva på kvällarna, till exempel från studentnationer, eftersom de är rädda för sin säkerhet. Man har till och med startat ett ideellt initiativ i Lund som heter Tjejskjutsen. Jag tycker att det är lovvärt - det är bra att tjejer kan hjälpa andra tjejer att komma hem sent på kvällarna - men att det ska behövas i dagens Sverige!

Att i en sådan situation säga att man är nöjd och tycka att det man har gjort är tillräckligt och att allt redan är kriminaliserat kan man väl ändå inte göra.

Jag tror också att det är fel att säga att Moderaternas förslag handlar om marginella förändringar. På totalen handlar det inte om marginella förändringar. På totalen handlar det om dubbla straff för gängkriminella - knappast en marginell förändring. Ett system med visitationszoner är knappast en marginell förändring. Anonyma vittnen är knappast en marginell förändring. Att kriminalisera deltagande så att man som gäng inte kan hålla möten mitt i centrala Göteborg - helt absurt - är inte en marginell förändring.

Vi vill ge polisen kraftigt förstärkta möjligheter att avlyssna och övervaka gängmedlemmar. Vi vill att fler ska bli LVU-omhändertagna. Vi vill att sekretessen mellan myndigheter ska kunna brytas så att man kan dela med sig av relevant information för att förhindra att unga, men också vuxna, dras in i brottslighet. Vi vill se till att alla myndigheter bekämpar gängkriminalitet och att fler gängkriminella utvisas från Sverige.

Det är synd att justitieministern säger att Moderaterna efter ett tag ger sig av från förhandlingsbordet. Det är inte riktigt med verkligheten överensstämmande. Det som händer efter ett tag är att Socialdemokraterna har pratat med Miljöpartiet och att Miljöpartiet då hotar med att utlysa en regeringskris. Därför kommer det helt plötsligt ett nytt förslag som kan leda till sämre möjligheter att låsa in unga brottslingar eller till att invandringen ökar, och så presenterar man det som ett nytt förslag till Moderaterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nej, Moderaterna kommer inte att förhandla om sämre förutsättningar att reda upp i den här röran som vi just nu ser i Sverige.


Anf. 5 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! Så där var det inte alls när vi förhandlade om 34-punktsprogrammet. Vi förhandlade och lade fram tre eller till och med fyra bud för de övriga partierna, och sedan tog vi punkt efter punkt. När vi skulle få ihop ett slutresultat fick vi bara höra från Moderaterna att ni inte ville träffa oss mer, trots att ni inte ens hade sett slutbudet. Det var så det var. Det är ett typexempel på hur Moderaterna agerar nu för tiden. Moderaterna vill inte göra blocköverskridande överenskommelser längre. Det beror inte på att det är vi som inte eftersträvar det; tvärtom är vi angelägna om det.

Detta är något nytt. Förra mandatperioden kunde vi göra sådana blocköverskridande överenskommelser. Vi gjorde upp med övriga partier i en lång rad ärenden - migrationspolitiken, åtgärder mot terrorism, mitt område krigsmaterielexporten och många andra saker. Nu är det dock någonting som har hänt hos Moderaterna så att ni inte vill göra upp.

Det spelar kanske inte någon roll för sakfrågan just nu. Det 34-punktsprogram som vi nu går fram med är ju fullödigt i den meningen att det flyttar fram positionerna ännu mer än vad vi redan har gjort. Vi gjorde mer än någon annan regering under den förra mandatperioden, och nu fullföljer vi det.

Vi fokuserar på sådant som verkligen kan få effekt. Vi fullföljer polisutbyggnaden, som jag har sagt, och vi ser till att resurssätta polisen på ett sådant sätt att vi kommer att klara den uppgången. Vi utbildar nu tre gånger så många poliser som Moderaterna gjorde och startar två nya polisutbildningar: en i Borås och en i Malmö.

Vi fullföljer den stora satsningen på kameraövervakning. 450 nya kameror har satts upp bara de senaste åren, och det tillkommer ytterligare 150 nästa år. Det är full fart också på den delen. Poliser i yttre tjänst ska få uniformskameror. Det är 8 000 kameror som ska ut i den delen, och vi fullföljer det.

Vi fullföljer det som vi talade om med ökade häktningsmöjligheter, det vill säga att se på de brott som de gängkriminella typiskt sett begår och öka möjligheten till häktning i väntan på rättegång så att de kriminella frihetsberövas.

Vi ökar möjligheterna till hemlig avlyssning så att vi kan lyssna på kommunikationen mellan de gängkriminella. Det senaste vi gjort är detta med hemlig dataavläsning som vi nu har på plats och som innebär att man också kan lyssna på krypterad information.

Vi inför vistelseförbud i en del avseenden. Det som trädde i kraft nu häromsistens var att villkorlig frigivning under sista tiden som straffet avtjänas också kan förenas med ett vistelseförbud som övervakas med fotboja. Man säger helt enkelt: Du får inte lov att uppehålla dig på vissa platser. Det kan vara på ett torg eller i närheten av ett tidigare brottsoffer. Det kan man styra över, och det inför vi.

Vi inför också möjlighet till vistelseförbud för dem som döms till skyddstillsyn. De kommer också att övervakas med fotboja.

Det här är bara ett axplock av allt det vi gör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om jag skulle se framåt på vad vi behöver bli ännu bättre på handlar det om två saker som jag vill lyfta fram. Den ena är att jag tror att vi behöver bli ännu bättre på att gå på pengarna hos de kriminella gängen och ta deras klockor, bilar, guldkedjor och kontanter. Det är någonting som verkligen känns för de gängkriminella. Operation Rimfrost hade ett sådant element. Vi beslagtog då över 10 miljoner i kontanter, över 30 bilar, ett antal fina klockor och mycket annat.

Vi har en särskild utredning som tittar på att utvidga förverkandemöjligheterna ännu mer. Den delen vill vi lyfta fram.

Den andra saken som jag vill lyfta fram - och här är dessvärre Moderaterna helt tomma på politik - är att förebygga brott och bryta nyrekryteringen till kriminella gäng. Där måste vi också bli betydligt bättre än vad vi är i dag.


Anf. 6 Louise Meijer (M)

Fru talman! Jag tycker att det är uppenbart att Socialdemokraterna inte klarar av att reda ut den här situationen. Justitieministern föreslår saker och är framåtsyftande i sitt inlägg, och det tycker jag är bra. Men farhågan är att det inte kommer att bli så som Socialdemokraterna vill, för man kommer att återvända efter förhandling med Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet och inte ha landat där ministern nu säger att man vill landa. Det är det som är det tråkiga med den här regeringen och med styret i dagsläget. Man klarar inte att reda ut Sveriges stora problem.

En sak som inte rör det nationella lika mycket som det kommunala är det här med kamerorna, som justitieministern själv lyfte fram i sitt inlägg.

I Staffanstorps kommun, en grannkommun till Lund, ser man att när man lägger in en ansökan till Datainspektionen om att få inrätta och sätta upp kameror tar det inte längre bara sex månader utan tolv månader för Datainspektionen att fatta ett beslut. Då kan ju den hotspot som man vill bevaka redan ha eskalerat eller ha avvecklats, och brotten kan ha flyttat någon annanstans. Det finns alltså många skäl för justitieministern att se över hur man ska komma till rätta med de långa handläggningstiderna hos Datainspektionen.

Samma sak är det när det gäller ordningsvakter, som också är ett kommunalt verktyg i den brottsbekämpande verksamheten. Där ser vi att vi har en förlegad lagstiftning. Man kan inte ansöka om att ordningsvakter ska få patrullera hela kommunen, utan det måste vara avgränsade områden. Man ser att ordningsvakter inte får ta in och transportera stökiga personer till exempelvis polisen. Det är också saker som behöver förändras.

Kan justitieministern tänka sig att genomföra de här två sakerna, alltså att minska handläggningstiderna och att förändra reglerna för ordningsvakter?


Anf. 7 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! I båda de frågorna slår Louise Meijer in öppna dörrar. När det gäller kameraövervakningen har vi redan satt till ökade resurser till Datainspektionen. Vi har dessutom sett till att brottsbekämpande myndigheter inte längre behöver ha tillstånd, vilket innebär att arbetsbördan lättar för Datainspektionen. Nu minskar alltså handläggningstiderna på den myndigheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller ordningsvakterna har vi också tillsatt en översyn just om befogenheter och hur ordningsvakter ska kunna jobba framöver.

De frågorna är alltså också omhändertagna, skulle jag vilja säga.

Huvudfrågan här är egentligen: Hur ska man göra brett för att komma åt den här typen av kriminalitet? När jag besöker de utsatta områdena, oftast i samverkan med polisen, säger polisen i de utsatta områdena ofta tre saker. De säger: "Ja, vi behöver bli fler." Det behövs fler poliser. Och så säger de: "Vi behöver ha bättre verktyg." Det kan handla om häktningsmöjligheter, hemliga tvångsmedel, kameror och annat. Men sedan säger de en sak till: "Tänk på att det inte bara handlar om oss poliser." Ska det här fungera och vi ska kunna bryta nyrekryteringen till de kriminella gängen måste socialtjänsten och fritidsverksamheten fungera på ett bra sätt, och skolan i det utsatta området måste vara av absolut toppklass. Då måste vi också vara beredda att avsätta pengar till det. Då måste man också ha ett bra samarbete med civilsamhället, med idrotten och föreningslivet i övrigt. Hela samhället måste dra åt rätt håll.

Det är precis det helhetsintrycket som vi har i vår politik, menar jag, men som Moderaterna tyvärr saknar. Det finns inte särskilt mycket brottsförebyggande arbete, och i er senaste budget skär ni också ned på riktade statsbidrag just till skolan i de här områdena med 400 miljoner kronor.

Helheten behövs - inte bara det brottsbekämpande arbetet utan faktiskt också det brottsförebyggande. Det är viktigt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.