fristående skolor på konfessionell grund

Interpellation 2001/02:209 av Hägg, Carina (s)

av Hägg, Carina (s)

den 28 januari

Interpellation 2001/02:209

av Carina Hägg (s) till utbildningsminister Thomas Östros om fristående skolor på konfessionell grund

Fristående skolor finns på både grundskole- och gymnasienivå. Det finns också fristående särskolor. De fristående skolorna ska vara öppna för alla barn men olika intagningsregler kan förekomma. Vilken inriktning som den fristående skolan än har så följer man i allmänhet läroplanen och de nationella kursplanerna. Därutöver kan skolorna ha egna ämnen eller kurser med egna kursplaner och dessa utgör då skolans inriktning. Man kan också välja att lägga mer tid i ett eller flera ämnen som stämmer med skolans inriktning.

De fristående skolorna är riksrekryterande och finansieras genom kommunala bidrag från elevernas hemkommuner.

Utvecklingen har gått snabbt sedan systemet med kommunala bidrag till fristående skolor infördes år 1992. Då fanns det ca 90 fristående grundskolor och läsåret 2001/02 finns det 488 verksamma fristående grundskolor. Ca 4 % av landets skolpliktiga elever går i en fristående grundskola och ca 5,6 % av landets gymnasieelever går i en fristående gymnasieskola. Det är alltså ett växande antal fristående skolor i vårt land. Därför är det angeläget att vi noga granskar hur våra barn har det i dessa skolor.

I skollagen stadgas att alla barn och ungdomar, oberoende av kön, geografiskt hemvist eller sociala och ekonomiska förhållanden, ska ha lika tillgång till utbildning inom det offentliga skolväsendet. Utbildningen ska vara likvärdig inom varje skolform, var den än anordnas i landet.

Man anger också att utbildningen ska ge eleverna kunskaper och färdigheter samt främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. Detta ska ske i samarbete med hemmen.

Verksamheten i skolan ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan ska främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.

Den som arbetar inom skolan ska främja jämställdhet mellan könen samt aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden.

Det är starka ord, som vi som politiker är stolta över att de finns. Det är så vi vill att våra barn och ungdomar ska lära sig att ett öppet samhälle ska vara och det är så vi aktivt arbetar för att dagens samhälle ska fungera.

Vi kan alltså konstatera att den svenska skolan är en sammanhållen skola som ska ge likvärdig utbildning till alla svenska barn och ungdomar. Barnen börjar skolan med olika sociala och kulturella förutsättningar och det är självklart att det är oerhört betydelsefullt att barn och ungdomar med olika erfarenheter, kulturer, bakgrund och social tillhörighet lär känna varandra och lär av varandra under skoltiden.

Det är mot denna bakgrund som man ska se strävan mot en likvärdig och enhetlig utbildning. Den ska vara tillgänglig för alla. Det är en grund för den frihet som vårt demokratiska samhälle så starkt värnar om.

Fristående skolor kan i vissa fall utgöra ett värdefullt komplement till den kommunala skolan. Det finns exempelvis ny pedagogik som utvecklats genom fristående skolors försorg och som kan vara värdefulla tillskott till vår skolvärld.

Men problemen med fristående skolor diskuteras inte tillräckligt. När reformen med fristående skolor infördes innebar det en reform som även gav tillåtelse till fristående skolor på konfessionell grund. Det innebär i klartext att skolans religiösa inriktning präglar hela skolan och dess skolarbete.

Mina farhågor när det gäller den opartiska religionsundervisningen är stora. Är det verkligen så att de konfessionella fristående skolorna undervisar i de olika religionerna och ger en opartisk bild så att eleverna själva kan avgöra vilket som är rätt för varje enskild elev?

Risken är stor, enligt mitt sätt att se, att det blir skolans religiösa övertygelse som helt präglar skolan och som då inte förmår att leva upp till de krav som vi ställer på skolans värdegrund.

Värdegrunden handlar om ett förhållningssätt mellan människor, alla människors lika värde, jämställdhet, respekt och förståelse för olikheter, ett sätt att se på rättigheter och skyldigheter samt ansvar. Värdegrunden handlar med andra ord om den kultur som håller oss människor samman i vårt samhälle och som gör det möjligt för oss att också få vara olika och att få utveckla vår egen identitet.

För att man inom skolan ska kunna förmedla de grundläggande demokratiska värdena måste man också praktisera demokratiska arbetsformer. Det ställer stora krav på pedagogik och engagemang hos lärare och annan personal i skolan. Läroplanernas demokratimål är tydliga men det måste också innebära att barn och ungdomar får delta i demokratisk verksamhet. Normer och förhållningssätt införlivar man genom kunskap, upplevelser och praktisk erfarenhet.

Alla föräldrar i vårt land har rätt att fostra sina barn i enlighet med sin tro och sin övertygelse, så länge det inte strider mot svensk lag. Denna rätt innefattar även rätten att låta barnen växa upp i olika former av rörelser, exempelvis nyandliga. Dessa rörelser är ofta inte öppna mot samhället utan verkar som en sluten organisation och det är därför svårt att veta hur barnen mår i en sådan rörelse. Det kan också vara svårt för barnen att förstå vårt öppna samhälle där de ju också ska leva. De nyandliga rörelserna omfattar ju inte bara skoltiden utan är ett sätt att leva, med allt vad det innebär av fjärmande från det civila samhället.

Vi har nyligen i medierna fått besked om att Skolverket kritiserar Livets Ords Kristna skola för den blinda auktoritetstron. Genom den auktoritära ledningen fråntar man eleverna möjligheten att lära sig kritiskt tänkande och att lära sig ta ställning i olika frågor. Det finns också väldigt detaljerade ordningsföreskrifter. Enligt uppgift så har man också undanhållit eleverna vetenskapliga fakta vad gäller jordens uppkomst, men enligt intervjuer med elever och lärare har de angivit att de fått lära sig både evolutionsläran och Bibelns skapelseberättelse.

Oavsett vad detta kommer att leda till är det angeläget att vi inte tillåter att en del grund- och gymnasieskolor blir slutna mot det övriga samhället. Möjligheten att kunna gå mellan den kommunala och en fristående skola måste kunna fungera i praktiken och det innebär att även de fristående skolorna måste bli mer öppna.

Vilka åtgärder vill utbildningsministern vidta för att man ska kunna värdera en konfessionell skolas värderingar och undervisning utifrån det öppna samhällets perspektiv?

Vilka åtgärder vill ministern vidta för att man ska kunna avslå ansökan om statsbidrag med anledning av att man anser att den ansökande skolan inte kommer att ge eleverna tillräckliga kunskaper i ämnen som den offentliga skolan gör, vad gäller att forma och utbilda unga människor till kritiskt tänkande och medvetna medborgare i vårt land?

Är det ministerns avsikt att ta initiativ till en översyn av statsbidrag till konfessionella skolor?

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2002-01-28 Anmäld: 2002-02-05 Besvarad: 2002-02-05