Friskolereformens effekter

Interpellation 2012/13:315 av Sjöstedt, Jonas (V)

av Sjöstedt, Jonas (V)

den 6 mars

Interpellation

2012/13:315 Friskolereformens effekter

av Jonas Sjöstedt (V)

till utbildningsminister Jan Björklund (FP)

Under senare tid har medierna uppmärksammat att ett stort antal fristående gymnasieskolor kommer att läggas ned till höstterminen 2013. Ett exempel är John Bauer-koncernen som har meddelat att de kommer att lägga ned sex gymnasieskolor och sälja ytterligare en. Orsaken till nedläggningen uppges vara att antalet sökande till höstterminen varit för få för att verksamheten ska kunna gå runt. Medierna har även rapporterat om att fristående skolor har försatts i konkurs. Ett exempel på detta är Karlstads idrottsgymnasium, en del av friskoleentreprenören Jan Walthers skolkoncern. Även här uppges orsaken vara ett vikande elevunderlag.

Effekterna av de nedläggningar och konkurser som redogjorts för ovan slår hårt mot både elever och lärare. Elever tvingas byta skola och ibland även utbildningsort, i vissa fall mitt i terminen. Lärare sägs upp och tvingas söka nya tjänster. Förmodligen kommer flera av dem att behöva byta arbetsort, skolform och till och med bransch. Totalt berörs flera hundra elever och ett stort antal lärare.

Nedläggningen av friskolor runt om i landet och de effekter de får för de drabbade är ett resultat av friskolesystemet. Sedan friskolereformen infördes 1992 har antalet fristående skolor ökat dramatiskt. Genomslaget av fristående skolor har varit stort, speciellt på gymnasienivå där 40 procent av alla gymnasieskolor i dag drivs av friskoleaktörer. I vissa kommuner återfinns så många som 60 procent av elevunderlaget i friskolor.

Det faktum att flera av dessa friskolor nu tvingas lägga ned, mot bakgrund av vikande elevunderlag, visar med all önskvärd tydlighet att det har skett en överetablering av fristående skolor. En mängd företag har gett sig in på den lukrativa svenska skolmarknaden och startat friskolor. När denna utveckling tog fart i början av 2000-talet fanns ett stort elevunderlag, och dessa företag såg en möjlighet att tjäna stora summor. Friskoleföretagen kunde under flera år skära guld med täljkniv. I dag ser läget annorlunda ut. Elevunderlaget till gymnasieskolan sjunker temporärt och friskolor tvingas lägga ned.

Kvar står kommunerna som har huvudansvar för skolan. De tvingas nu att lösa de problem som överetableringen av friskolor gett upphov till. På kort tid ska nu de berörda kommunerna hitta nya utbildningsplatser till de elever som går på de nedläggningsdrabbade skolorna. Friskolekoncernerna kan å sin sida utan större bekymmer lägga ned ”olönsamma” skolor, säga upp lärare och lugnt invänta nästa stora elevkull som väntas påbörja gymnasiet inom ett par år. Det är ett svek mot de berörda eleverna, lärarna och kommunerna.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga utbildningsminister Jan Björklund:

Avser utbildningsministern att ge kommunerna möjlighet att säga nej när friskolor vill etableras i kommuner med vikande elevunderlag?

Avser utbildningsministern att ge Skolinspektionen ytterligare resurser i syfte att genomföra en mer kontinuerlig kontroll av de fristående skolbolagens ekonomi?

Avser utbildningsministern att ta andra initiativ för att motverka de negativa effekter som överetableringen av friskolor de facto har gett upphov till?

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd Anmäld: 2013-03-06 Inlämnad: 2013-03-06 Svar fördröjt anmält: 2013-03-15 Sista svarsdatum: 2013-03-20 Besvarad: 2013-03-22

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Debatt (9 anföranden)