framtidsutsikterna för svensk livsmedelsproduktion

Interpellation 2004/05:23 av Andersson, Jan (c)

av Andersson, Jan (c)

den 23 september

Interpellation 2004/05:23

av Jan Andersson (c) till jordbruksminister Ann-Christin Nykvist om framtidsutsikterna för svensk livsmedelsproduktion

"Världens bästa livsmedelsproduktion" vad gäller miljö- och djurskydd löper nu stor risk, att likt andra näringar, börja flytta utomlands. Farhågorna är stora, även från myndighetshåll, att den svenska matproduktionen kommer att minska betydligt de närmaste åren. Det beror dels på det mycket pressade lönsamhetsläget inom både den svenska växtodlings- och animalieproduktionen och dels på att EU:s frikopplingsreform ger bonden valfriheten att producera eller ej. Eftersom EU med reformen bland annat vill minska matproduktionen är det en uppenbar risk att just svenska bönder, som har bland de lägsta ekonomiska resultaten inom EU, kommer att i betydande utsträckning upphöra med sin produktion eller starkt extensifiera den, samtidigt som investeringarna kan sjunka kraftigt. Detta slår i så fall hårt mot Sveriges ekonomi genom minskad produktion och sysselsättning i jordbruk och livsmedelsindustri. Även miljön drabbas om importen ökar från jordbruk som är sämre på miljö- och djurskydd samtidigt som transporterna ökar och det öppna landskapet i Sverige hotas.

En viktig orsak till den svenska livsmedelsproduktionens lönsamhetsproblem är det höga svenska kostnadsläget och skattetrycket. Riksdagen införde efter EU-inträdet nya tunga särskatter på det svenska jordbruket @ "ryggsäcken" @ som sedan långsamt och successivt återtagits efter segslitna diskussioner med näringen. Deras effekter har tyvärr i hög grad bromsat jordbrukets möjliga investeringsutrymme.

Den största särskatten @ dieselskatten @ har regeringen i många år vägrat att sänka ned till EU-nivå. Väl känt är att främst Miljöpartiet också har haft en närmast rigid inställning i den frågan. Därför är det glädjande att den nu sänks till viss del samt att det tidigare motståndet övergått till en bred enighet. Däremot är det mycket trist att sänkningen blir för liten samt att den i allt väsentligt finansieras av samma näringar som den var tänkt att avlasta.

Enligt jord- och skogsbrukets beräkningar skulle en dieselskattesänkning med 2 kr per liter sänka kostnaderna med ca 800 mkr. Nu lyckas regeringen med konststycket att både höja skatten och samtidigt reducera den. Detta är anmärkningsvärt nog men än märkligare är hur denna för näringen nödvändiga kostnadsminskning finansieras genom nya och nygamla pålagor på just samma näring.

Den inom EU unika handelsgödselskatten på ca 300 mkr återfördes åren 2002-2004 i allt väsentligt till lantbruksföretagen. Nu ska den åter gå in i statskassan, med motivet att den ska användas som svensk medfinansiering av EU:s miljöersättningar. Det vill säga, näringen ska själv betala sina egna EU-ersättningar, en för EU i övrigt okänd princip och därmed inte konkurrensneutral med företagare inom övriga EU. Det är dessutom ersättningar som till största delen handlar om allmänna samhällsintressen som till exempel bevarande av det öppna landskapet. Principen måste vara att allmänna samhällsintressen ska betalas av samhället, inte av enskilda näringar.

Regeringen inför också försämringar i småföretagarnas periodiseringsfonder och arbetsgivaravgifter, som av näringen uppskattas till nivån 100 mkr i kostnadsbelastning.

Och när övriga EU-länder anstränger sig att snarast rekvirera lantbrukarnas EU-ersättningar från Bryssel gör Sverige ensamt tvärtom, man förskjuter utbetalningarna flera månader framåt vilket kostar näringen runt 50 mkr i ökade räntekostnader.

För många företag innebär det dessutom mycket svåra påfrestningar på likviditeten i företaget.

Min bedömning är att den förväntade sänkningen av dieselskatten på ca 800 mkr reduceras till en nettoeffekt för näringen på betydligt mindre summor. Jag vill fråga ministern:

1.Avser ministern att vidta åtgärder för att hindra den svenska livsmedelsproduktionen från att ytterligare minska i volym?

2.Har ministern gjort den bedömningen att den uppskjutna utbetalningen av EU-ersättningar är en princip som kommer att gälla fortsättningsvis?

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd statustext: Interpellationen är besvarad Inlämnad: 2004-09-23 Anmäld: 2004-09-23 Svar fördröjt anmält: 2004-09-28 Besvarad: 2004-10-12

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Debatt (14 anföranden)