Framtiden för skärgårdsfisket
Interpellation 2017/18:462 av Jesper Skalberg Karlsson (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2018-03-28
- Överlämnad
- 2018-03-29
- Anmäld
- 2018-04-10
- Svarsdatum
- 2018-04-17
- Besvarad
- 2018-04-17
- Sista svarsdatum
- 2018-04-19
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Fågelfamiljen skarv är en naturlig del i den svenska faunan. Skarvar lever i skärgårdar och längs med Sveriges långa kust – de är duktiga dykare och flitiga fiskare. Den som sett en upprätt sittande fågel med utsträckta vingar på sin båttur har antagligen sett en skarv som torkar sina vingar efter lyckat fiske.
En annan skärgårdsbo är sälen. Den som fiskar i Stockholms skärgård har inte bara skarven att konkurrera med utan också ca 5 000 gråsälar. En sådan siffra kan vara svår att sätta i kontext – och kanske är det inte siffran som bör oroa mest. I stället är det sälarnas beteende inomskärs som är problematiskt. I grunda gäddvikar släpar de magen i dyn och äter lekande gäddor som sökt sig dit för att yngla av sig.
Sammantaget blir detta en farlig mix för det skärgårdsfiske som bedrivs på olika håll. Skarven, som äter cirka ett halvt kilo fisk om dagen, äter uppskattningsvis runt 25 miljoner kilo fisk årligen. Sälen i Sverige, alltså även vikare och knubbsäl, står för en nästan lika stor del. Skärgårdsfisket, som är en viktig källa till rekreation och som dessutom bidrar till en levande skärgård, går på knäna till följd av detta.
Många fiskare vittnar nu om att man tvingas söka sig till Mälaren, Hjälmaren och andra insjöar. Investeringar i lekvägar och gäddfabriker har blivit en dyr utfodring av säl och skarv i stället för att bidra till den levande skärgård som det var tänkt. Fiskeguider kan såklart byta fiskevatten genom att ta upp båten och köra den till nya platser – men då försvinner gästnätter, lagade måltider och framtidstro från våra skärgårdar.
Motståndet mot säl och skarv har tidvis varit högljutt och kanske aningen överdrivet. Men de problem som tidigare var lokala har blivit nationella, och samsynen kring problematiken har ökat betydligt på senare år. Det som tidigare sågs som enskilda fiskares åsikter är nu en bitter verklighet för desto fler – och situationen ger skäl till oro.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Sven-Erik Bucht:
Hur avser statsrådet och regeringen att verka för ett levande skärgårdsfiske, bland annat med hänsyn till säl- och skarvbeståndens utveckling?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2017/18:462
Webb-tv: Framtiden för skärgårdsfisket
Dokument från debatten
- Tisdag den 17 april 2018Kammarens föredragningslistor 2017/18:99
- Protokoll 2017/18:99 Tisdagen den 17 aprilProtokoll 2017/18:99 Svar på interpellation 2017/18:462 om framtiden för skärgårdsfisket
Protokoll från debatten
Anf. 54 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Fru talman! Jesper Skalberg Karlsson har frågat mig hur jag och regeringen avser att verka för ett levande skärgårdsfiske, bland annat med hänsyn till säl- och skarvbeståndens utveckling.
Jag är medveten om att mängden skarv lokalt kan uppfattas som problematisk. Naturen i anslutning till häckningsplatser för skarv förändras, vilket kan uppfattas som negativt. Jag är även medveten om att sälarna orsakar skada eftersom de tar fisk direkt ur fiskenäten och förstör fiskeredskap. Det finns också indikationer på att säl och skarv kan ha en negativ effekt på kustfiskebestånden.
Regeringen har varit tydlig med att vi vill se ett livskraftigt fiske längs Sveriges kust. Genom de medel som regeringen avsatt för redskapsutveckling har också flera sälsäkra redskap utvecklats, till exempel torskburar. Havs- och vattenmyndigheten får även under 2018 använda medel för fortsatt utveckling av selektiva och skonsamma redskap, i samverkan med fiskenäringen och Sveriges lantbruksuniversitet. Yrkesfiskare kan även fortsättningsvis få viss ersättning för uppkommen skada orsakad av säl. För att minska effekterna av skarvskadorna finns det inom havs- och fiskeriprogrammet stöd till investeringar i utrustning som avser att skydda redskap och fångster från fåglar som skyddas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG.
Ökningen av det häckande beståndet av skarv i landet som helhet har avstannat, och beståndet har minskat något under de senaste åren. Det är viktigt att följa utvecklingen av skarvpopulationen för en långsiktigt hållbar förvaltning. Naturvårdsverket bedömer att skarven har gynnsam bevarandestatus. Förvaltningen av skarv är regionaliserad, och om det är motiverat kan länsstyrelserna besluta om skyddsjakt.
Naturvårdsverket redovisade ett regeringsuppdrag om förutsättningarna för samt förslag till hur licensjakt på säl bör utformas och hur skyddsjakten på säl kan effektiviseras i syfte att uppnå beslutad tilldelning. Regeringen följer frågan noga men har i dagsläget inga sådana förslag. Naturvårdsverket har även avrapporterat regeringsuppdrag dels om hur möjligheterna till jakt på allmänt vatten kan förenklas, dels om förutsättningarna för att möjliggöra jakt i Sveriges ekonomiska zon. Ärendena är under beredning i Regeringskansliet. Jag som ansvarigt statsråd har inte för avsikt att föregripa denna beredning.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Den 11 december i fjol deltog ett flertal myndigheter och organisationer i ett rundabordssamtal om säl, efter inbjudan från Näringsdepartementet. Det fördes en gemensam diskussion avseende möjligheter och utmaningar med sälens livskraftiga populationer samt hur sälen kan förvaltas på ett hållbart sätt. Regeringskansliet överväger hur de synpunkter som framkom under samtalet kan hanteras.
Anf. 55 Jesper Skalberg Karlsson (M)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.
Vanligtvis när vi debatterar fiske i kammaren talar vi om yrkesfisket, den gemensamma fiskeripolitiken inom EU och de så kallade tredjelandsavtalen. Det är bra, men det är alldeles för sällan vi debatterar det fiske som de allra flesta människor har närmast - fisket längs kust och i skärgården. För att måla en väldigt tydlig bild av detta: De flesta människor har nog ett minne av att ha metat abborre eller kastat efter gädda, men betydligt färre har ett minne av att vittja en trål.
Tyvärr kan det dock bli svårare att skapa dessa minnen i framtiden. Vi ser hur bestånden av säl och skarv har ökat närmast lavinartat och nu är en farlig konkurrent för alla dem som fiskar i skärgården. Vi ser hur öar helt har förlorat växtligheten efter att stora skarvflockar har tagit över dem, och sälar har carte blanche att äta gädda också långt inomskärs - och även under lekperioden. Bara häromveckan såg jag rubriker om att man på vissa platser i landet talar om att helt sluta fiska gädda, vilket borde vara en stark varningssignal.
Fru talman! Tidigare satsningar på lekvägar och gäddfabriker har i mångt och mycket blivit en ganska dyr utfodring av säl snarare än ett bidrag till en levande skärgård, vilket var tanken från början. Vi ser hur fiskeguider tvingas ta upp båten och flytta till insjöar där konkurrensen från de här rovdjuren inte är lika stor. Det kan vara bra för den enskilda fiskeguiden, men det är dåligt för skärgården i stort. Det blir färre gästnätter när fisketurismen flyttar, färre lagade måltider när antalet besökare minskar och egentligen en minskad framtidstro i en viktig del av vår landsbygd.
Fru talman! Statsrådet nämner i sitt svar att regeringen har gjort satsningar på selektiva redskap, och det tycker jag är väldigt bra. Det är bra att regeringen har fortsatt Alliansens satsningar på att få till ett mer hållbart fiske snarare än att gå Miljöpartiet till mötes och föreslå långtgående och ganska ensidiga förbud.
Men jag vill också vara tydlig med att detta inte riktigt räcker. Den nuvarande situationen - det nuvarande tillståndet - är sämre än vad vi kan anta är en normal nivå. Där vi är nu får inte vara det nya normala. Vi behöver mer fisk i våra vatten, fler fiskare i våra skärgårdar och en ökad framtidstro både i branschen och hos dem som hobbyfiskar.
En oväntad sak i vårpropositionen var den nya elmotorpremien. Jag tror att denna premie kan bli ett ganska härligt tillskott till en frontmonterad elmotor för dem som fiskar gös. Sett till hur säl och skarv tillåts härja fritt är det dock tydligt att det behövs mer än bara valfläsk för att komma till rätta med problemen.
Därför vore det välkommet om regeringen kunde säga något mer än det man sa i interpellationssvaret, det vill säga att man följer skarvpopulationens utveckling och att man funderar över hur man ska gå vidare med diskussionsunderlag och så vidare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Frågan är vilken fiskepolitik som regeringen driver för att vi ska få tillbaka framtidstron i skärgården.
Anf. 56 Magnus Oscarsson (KD)
Fru talman! Tack, ledamot Jesper Skalberg Karlsson, för att du tog upp denna viktiga fråga!
För några veckor sedan besökte jag fiskare nere i Karlskrona. För mig var detta oerhört viktigt och intressant men också skrämmande. Jag förstod nog inte hur tufft de har haft det - och har det.
De berättade för mig att det 1953 fanns 1 300 fiskare bara i Blekinge. Antalet som i dag lever på sitt fiske i Blekinge är 10.
Detta är mycket bekymmersamt, och det finns många frågor man kan ställa. Jesper tog upp en viktig fråga, nämligen den om säl och skarv. Fiskarna jag träffade i Karlskrona sa att det är otroligt bekymmersamt att sälar har varit där och förstört när de kommer och ska vittja sina nät.
Frågan är relevant också med tanke på att det finns enormt mycket säl. Man talar om hur många tusen sälar som helst, och de blir bara fler. Sälarna för även med sig parasiter som sprider sig till fiskar, som dör av sjukdomen.
Frågan som jag tänker ställa till ministern är vad man konkret tänker göra för att få ned sälstammen. Jag kommer från Östergötland, och där blev folk eld och lågor när det kom en säl från Bråviken och in i stan.
Det finns väldigt mycket säl - det måste också ministern ha hört. Frågan är, återigen: Vad tänker ministern konkret göra för att få ned stammen av säl? Jag vill även fråga samma sak om skarven, men det tar jag nästa gång.
Anf. 57 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Fru talman! Skärgårdsfisket är en prioriterad fråga för mig och för regeringen. Jag delar Skalberg Karlssons oro över skärgårdsfiskets många utmaningar och de senaste årens utveckling, både när det gäller yrkesfiskarnas möjligheter till fiske och när det gäller möjligheterna att bedriva fritidsfiske.
Detta är i allra högsta grad en viktig landsbygdsfråga. Det handlar om sysselsättning, inte bara för fiskare utan också inom besöksnäringen och alla näringar kring den, till exempel förädlingsindustrin. Denna fråga handlar också om de sociala värden som finns.
Vi får inte glömma bort att det inte bara är säl- och skarvpopulationen som bidrar till skärgårdsfiskets utmaningar. Inte minst i Östersjön och Bottniska viken har vi delvis en miljö med hårt fiskade bestånd. Även klimatförändringar och övergödning påverkar i väldigt hög grad.
Det finns i dag en alltför stor population av såväl säl som skarv, även om skarvpopulationen har börjat att gå nedåt de senaste åren. Det finns tydliga indikationer på att sälen och skarven har en negativ effekt på kustfiskebeståndet.
Det finns ju skyddsjakt för det här. Det som är tråkigt är att man inte utnyttjar den kvot till skyddsjakt som finns. Under de senaste åren har kvoten för säl varit ungefär 1 000, men man utnyttjade bara hälften. Vi måste alltså även få med jägarna i denna process.
Sedan finns det ett problem med just säl på grund av EU:s beslut om att man inte får nyttja dessa resurser kommersiellt. Det var något som Sverige och Finland motsatte sig under den långa processen kring detta. Tyvärr hjälpte det dock inte, utan det blev 26 mot 2. Vi kan inte göra någonting åt det, utan vi får acceptera att det är på det sättet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Som jag nämnde har vi haft rundabordssamtal. Vi har haft väldigt många diskussioner med forskare, myndigheter och intresseorganisationer om detta. Vi överväger nu vilka åtgärder vi ska vidta, och jag vill inte föregripa den processen.
Anf. 58 Jesper Skalberg Karlsson (M)
Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!
Det är sant att övergödningsproblematiken och klimatförändringarna är de faktorer som har störst påverkan på Östersjöns mående; det håller jag helt med om. Men man kan heller inte säga att det enbart är fisket som påverkar dessa bestånd så mycket. Sälen och skarven är de fiskare som är riktigt stora, så att säga. De har ökat mycket på senare år, medan det svenska fisket från oss människor har minskat kraftigt.
Jag håller med om att det är problematiskt att man inte skjuter av den kvot som tilldelas. Anledningen kan vara så enkel som att det är förbaskat svårt att jaga säl. Inte nog med att det hela sker ute på vattnet och att sälarna inte rör sig särskilt mycket över ytan - att sitta i en guppande båt och skjuta säl är inte något för vilken jägare som helst. Detta ska vi såklart ta med oss.
I statsrådets svar sa han att frågor om jakt på allmänt vatten bereds och att detta ska komma fram någon gång längre fram. Jag tycker att det är lite tråkigt att det finns en tendens att frågor som bereds på Regeringskansliet fastnar lite grann. Frågor som regeringen har svårt att komma överens om begravs i byrålådan, kanske främst under valår. Det är tråkigt, får jag säga.
En annan debatt som vi har haft tidigare rör funktionsnedsattas möjlighet till jakt; man behöver göra en liten ändring i terrängkörningsförordningen så att man kan göra jakt mer tillgängligt även för dessa människor.
Jag tror att det egentligen bara är att klubba igenom ett sådant förslag, och jag tror att landsbygdsministern också håller med mig om det. Men jag antar att det är Miljöpartiet som sätter stopp på departementet, och Socialdemokraterna väljer då sin regeringsmakt framför många reformer.
Fru talman! Lite på samma sätt är det med fiskepolitiken. Vi har inte sett så mycket ny fiskepolitik under denna mandatperiod. Jag kan bara minnas en proposition som riksdagen har behandlat. Den gällde formalia - att vi behöver omformulera viss lagtext och ändra vissa ord på grund av ett EU-direktiv. Det klubbades igenom i kammaren utan debatt eftersom utskottet var enigt.
Problemet är att medan politiken sitter på händerna förändras verkligheten utanför. Säl- och skarvbestånden är betydande - om man gemensamt äter 50 miljoner kilo fisk årligen påverkar detta såklart.
Jag hade hoppats att landsbygdsministern skulle reagera lite starkare på rubriken häromveckan om att gäddfisket snart kan vara över i Sörmland och att fyra av fem gäddor som nu fiskas upp är i Blekinge. Det är alltså verkligen inte särskilt väl spritt över landet.
Vi talar med rätta mycket i den här kammaren om exempelvis torsken när det gäller hotade bestånd, men vi behöver också rikta ögonen mot skärgårdsfisket. Det finns stora utmaningar för politiken om vi vill närma oss vårt eget miljömål, som heter Hav i balans samt levande kust och skärgård. Det finns mer att göra.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det skulle vara intressant att höra om statsrådet är hoppfull inför att den här beredningen, diskussionsunderlagen, översynen eller följandet av olika utvecklingar kommer att bli klara. Kommer regeringen att presentera någonting på fiskeområdet innan mandatperioden är slut, eller är det helt stopp i maskineriet för den här frågan?
Anf. 59 Magnus Oscarsson (KD)
Fru talman! Tack, statsrådet, för ditt svar!
Jag tycker att det andas att du sett bekymret när du talar om sälen. Du säger att det har varit bekymmersamt och att du har jobbat på olika sätt för att få ned antalet sälar.
Problemet är att det inte finns någon avsättning, som du är inne på, för just sälen. Och som ledamoten Jesper sa är det också svårt att jaga dem, så man kanske får fundera på att ha licensjakt på säl för att få snurr på det hela.
När jag var i Karlskrona upplevde jag att många människor som jag mötte där känner sig motarbetade. Vi här i kammaren är politiskt väldigt måna om en levande skärgård. Men en levande skärgård är för mig en levande skärgård även på vintern. Det är viktigt att det finns fiskare inte bara på sommaren när det kommer sommargäster, utan att människor kan överleva och verka även på vintern som företagare inom det område som man är duktig på, och det är fisket.
Många menar att kustfisket glöms bort. Här tycker jag att man kan fundera på hur man kan göra mer för de här fiskarna, så att de känner att fisket är viktigt för vårt land.
Jag tänker också på skarven. Hur tänker ministern här? Finns det förslag om att man ska kunna jaga mer skarv? Det är otroligt allvarligt att den förstör så mycket och äter så mycket fisk. Detta är också en fråga som jag vill ställa till ministern.
Anf. 60 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Fru talman! Återigen: Jag delar interpellantens oro när det gäller populationen av säl och skarv och hur de påverkar skärgårdsfisket.
Vi verkar också vara överens om att den klimat- och miljöpåverkan som finns är stor. Jag vill därför passa på att lyfta fram vår omfattande satsning på 600 miljoner kronor i budgetpropositionen 2018 för åtgärder mot övergödning, åtgärder för att ta hand om läkemedelsrester, sanering av miljögifter, inklusive åtgärder kring läckande vrak, åtgärder mot plast i havet och så vidare. Det är väldigt viktigt att vi tar ett helhetsgrepp kring havet och det som i allra högsta grad påverkar skärgårdsfisket.
Det finns också ett myndighetsanslag för att restaurera lek- och uppväxtplatser för skärgårdsarterna. För det småskaliga yrkesfisket, som Oscarsson är inne på, finns det särskilda medel som hanteras av Havs- och vattenmyndigheten för att bygga upp diversifiering av fiskarnas företag för att de ska kunna leva på småskaligt yrkesfiske.
Tyvärr har jag ingen tidsplan i dag. Beredning pågår, så jag hoppas att ni har förståelse för att jag inte kan ge något besked i dag om var vi kommer att landa och heller inte om exakta tidsplaner.
Anf. 61 Jesper Skalberg Karlsson (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Tack, statsrådet, för utläggningen!
Jag håller med om att det finns mycket vi kan göra för vår nära havsmiljö. Vi moderater har också i vår budget pengar för läkemedelsrening. Vår regering inrättade Havs- och vattenmyndigheten. Jag tror att man behöver jobba mycket mer med internationella samarbeten som Helcom och Ospar för att komma fram med en verkningsfull politik. Jag tror också att regeringen borde nämna att man med svenskt stöd nu har fått ett nytt reningsverk i Kaliningrad, vilket har minskat utsläppen av kväve och fosfor med ungefär ett helt Sverige. Det är en stor vinst för Östersjön, även om klimatfrågan såklart tar längre tid och är svårare.
Däremot går det inte att komma ifrån att även om man gör alla dessa saker som leder till en bättre miljö är det två stora predatorer som behöver adresseras. Och man kan inte göra ingenting, utan här behöver man komma fram med någonting. Frågan är om det handlar om hur vi kan uppfylla kvoten på säl eller om det handlar om nya former för jakt på allmänt vatten. Jag vet inte det, ska ärligt erkännas.
Fru talman! Jag vill dock säga att det är svårt att göra ett bokslut över vad den här regeringen har åstadkommit på fiskeområdet. Jag är lite kluven kring om jag ska vara oerhört besviken på att Socialdemokraterna inte har kommit fram med en mer verkningsfull politik eller om jag ska vara oerhört nöjd med hur mycket Socialdemokraterna ändå har lyckats blockera av Miljöpartiets ganska märkliga inställning till svenskt yrkes- och hobbyfiske.
Anf. 62 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Fru talman! Avslutningsvis vill jag säga att regeringen har valt ett brett angreppssätt med de verktyg som finns för att uppnå en hållbar förvaltning av våra fisk- och djurarter. Men man måste jobba såväl regionalt som lokalt för att förbättra fiskens livsmiljö i Östersjön.
Vi måste också ta hand om Östersjöns miljö på ett bra sätt. Det handlar inte bara om jakten på säl och skarv, som är en del som vi diskuterar.
Jag hoppas kunna återkomma under den här mandatperioden, men jag kan inte ge någon tidsplan.
Tack för en bra debatt!
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.