Fossiloberoende fordonsflotta

Interpellation 2013/14:442 av Anders Ygeman (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2014-04-16
Överlämnad
2014-04-17
Anmäld
2014-04-25
Sista svarsdatum
2014-05-12
Besvarad
2014-06-02

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Statsrådet Anna-Karin Hatt (C)

 

Regeringen satte 2009 upp ett mål om att Sverige ska ha en fossiloberoende fordonsflotta till år 2030. Trots att fem år har gått finns det fortfarande ingen fast definition av målet antagen av vare sig regering eller riksdag. 

Kanske är det en av förklaringarna till de oroväckande sifforna i nybilsförsäljningen. Sammantaget utgör de fossildrivna bilarna över 95 procent av den totala nybilsförsäljningen. Andelen elbilar och laddhybrider ligger på omkring 1 procent av nybilsförsäljningen.

Enligt årsstatistiken över sålda nya personbilar i Sverige ser det dystert ut för möjligheten att nå de uppsatta klimatmålen. Utsläppen från personbilarna minskar bara hälften så mycket som krävs för att klara klimatmålen. Dieselbilarna står för ett oroväckande trendbrott, då utsläppen från dem ökar i stället för att minska. Lika oroväckande ser utvecklingen för biodrivmedel ut. Bensindrivna bilar ökade med 19 procent, samtidigt som biodrivmedelsdrivna bilar minskar kraftigt. Det är 45 procents minskning för etanol och 32 procents minskning för gas.

Jag vill därför fråga statsrådet:

När planerar regeringen att slå fast vad det fem år gamla målet fossiloberoende fordonsflotta faktiskt innebär och vilka åtgärder planerar regeringen att vidta för att vända den negativa utvecklingen?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2013/14:442, Fossiloberoende fordonsflotta

Interpellationsdebatt 2013/14:442

Webb-tv: Fossiloberoende fordonsflotta

Protokoll från debatten

Anf. 62 Statsrådet Anna-Karin Hatt (C)
Herr talman! Anders Ygeman har frågat mig när regeringen planerar att slå fast vad det fem år gamla målet fossiloberoende fordonsflotta faktiskt innebär och vilka åtgärder regeringen planerar att vidta för att vända den negativa utvecklingen. Sedan alliansregeringen slöt energiöverenskommelsen, och sedan riksdagen fattade beslut om den klimat- och energipolitiska propositionen som följde efter den, har målet om att öka andelen förnybar energi i transportsektorn med 10 procent till år 2020 väglett regeringens arbete, tillsammans med regeringens långsiktiga prioritering att ställa om till en fossiloberoende fordonsflotta till 2030, som ett steg på vägen till ett klimatneutralt Sverige år 2050. För att förverkliga det målet och den prioriteringen har alliansregeringen vidtagit en rad åtgärder som sammantaget har lett till att Sverige nu har en tätposition när det gäller att ställa om transportsektorn. Just därför har vi i Sverige redan, med god marginal, nått vårt förnybara mål för transportsektorn. År 2012 var andelen förnybar energi i vår transportsektor 12,6 procent och preliminära siffror visar på en ökning till 15,6 procent för 2013. Inget annat EU-land är i närheten av att ha en lika stark utveckling som Sverige på det området. Bakom denna positiva utveckling ligger en rad åtgärder som regeringen vidtagit, helt i linje med prioriteringen om en fossiloberoende fordonsflotta till år 2030. Sedan 2006 har vi mer än fördubblat andelen förnybara drivmedel, kraftigt minskat bränsleförbrukningen i nya fordon och mångdubblat försäljningen av miljöbilar i Sverige Detta arbete ska förbättras och behöver stärkas än mer. Därför tillsatte regeringen utredningen om en fossiloberoende fordonsflotta som redovisade sina slutsatser i december 2013. I utredningens uppdrag ingick att analysera olika alternativ för hur begreppet fossiloberoende fordonsflotta ska definieras, så att det stöder regeringens arbete med att nå visionen för 2050. Utredningen har här fört flera resonemang kring systemavgränsningar och etappmål och föreslår att begreppet "en fossiloberoende fordonsflotta" bör preciseras som "ett vägtransportsystem vars fordon i huvudsak drivs med biodrivmedel eller elektricitet". Utredningens förslag till ytterligare åtgärder samt utredningens förslag till konkretisering av prioriteringen för 2030 har nu varit ute på remiss till den 19 maj 2014. Regeringen kommer, efter sedvanlig beredning, att ta ställning till de förslag som utredningen lagt.

Anf. 63 Anders Ygeman (S)
Herr talman! För fem år sedan satte regeringen upp målet om en fossiloberoende fordonsflotta. I dag, fem år senare, kan ministern fortfarande inte ge svar på frågan om vad målet innebär eller ens när regeringen kan slå fast vad det innebär. Varför då tjata om detta? Jo, år 2008 - året innan regeringen slog fast sitt mål om en fossiloberoende fordonsflotta - var 75 procent av de bilar som såldes i Sverige fossildrivna. Var fjärde bil var fossiloberoende. I dag, fem år senare, är 95 procent av bilarna fossildrivna och bara var 20:e bil som säljs fossiloberoende. Man kan säga att för varje år som gått har regeringen kommit allt längre ifrån sitt eget mål. Den personbil som säljs i dag kommer att rulla i 19 år. När regeringens mål ska vara uppfyllt, 2030, kommer de bilar som i dag säljs i bilhandeln att rulla på gatorna. Om regeringen inte kan reda ut vad det egna målet innebär, hur ska då konsumenter, producenter, bilförsäljare och samhällsplanerare kunna veta vad det är som gäller? Det är kanske just därför som det innan regeringens mål fastställdes såldes fem gånger fler fossiloberoende fordon. Herr talman! Det finns oroande signaler. Den nationella plan som regeringen har slagit fast har underkänts av flera, bland annat av Naturvårdsverket, för att den inte bidrar till att klara klimatmålen. Lastbilstrafiken ska öka med 50 procent enligt den planen. I dag är 95 procent av alla bilar som säljs fossildrivna, och kanske ännu värre: för första gången på länge ökar utsläppen från de fossildrivna bilarna, och det är tyvärr ett trendbrott. Herr talman! Antalet fossildrivna bilar ökar. Utsläppen från de fossildrivna bilarna ökar. Vi har förlorat fem år. Jag vill därför fråga statsrådet: Hur många år till ska vi behöva vänta innan regeringen klarar av att definiera sitt eget mål?

Anf. 64 Statsrådet Anna-Karin Hatt (C)
Herr talman! För lite drygt tre år sedan blev jag energiminister. En av de första sakerna jag tog mig an som energiminister var att ta fram utredningsdirektiv till Utredningen om fossiloberoende fordonsflotta. Jag gjorde det eftersom det är helt uppenbart att om Sverige ska kunna nå de ambitiösa mål som regeringen föreslagit och som riksdagen bekräftat, att både ställa om till ett klimatneutralt samhälle till 2050 och, som ett steg på vägen, ställa om till en fossiloberoende fordonsflotta till 2030, behöver vi titta på de styrmedel vi redan har. Vad är det som fungerar bra? Vad finns det för styrmedel som vi kan skärpa ytterligare? Och vad nytt behöver vi addera för att komma i ett läge där svensk fordonsflotta inte drivs på bensin och diesel utan i ökad utsträckning går på förnybara biobränslen och på elektricitet så att vi kan få ned koldioxidutsläppen? Den enskilt viktigaste klimatfrågan för nästa mandatperiod är att se till att ställa om till fossiloberoende transporter. Det är en stor uppgift att gå igenom alla dessa styrmedel och att titta på hela den frågeställningen. Därför fick utredningen ett och ett halvt år på sig. Det kan tyckas som en lång tid i våra vanliga, dödliga människors liv men för en utredning av den omfattningen krävdes att de kraftsamlade och verkligen fokuserade på att lösa uppgiften. Det gjorde de på ett mycket bra sätt. Jag bad dem att jobba brett och djupt, bjuda in till dialog med alla berörda aktörer och alla som sitter på expertkunskaper i de frågorna, vilket de gjorde och vilket också syns i de remissvar som nu kommit in från remissinstanserna. Remissinstanserna är överlag mycket nöjda med utredningens arbete. De ger generellt sett ganska mycket stöd till de förslag som utredningen lägger fram, även om det återstår en hel del arbete för både mig och regeringen att analysera de omfattande remissvar som alldeles nyligen kommit in från många olika aktörer. Sverige har inte tappat en enda dag när det gäller omställningen till hållbara transporter. Vi är ett ledande land i energiomställningen. Vi är också ledande när det gäller att ställa om till hållbara transporter i EU. Inget annat EU-land är ens i närheten av att nå det förnybartmål för transportsektorn som vi gemensamt har enats om i EU. Vi i Sverige har redan nått det målet, sju år i förväg, med våra 15,6 procent förnybart i transporterna, medan vi skulle ha nått 10 procent till 2020. Det visar, och är ett resultat av, att alliansregeringen har prioriterat de här frågorna genom att vi har ett antal styrmedel på plats. Vi har introducerat miljöbilspremien, supermiljöbilspremien, skärpt klimatfaktorn i fordonsbeskattningen, skattebefriat de höginblandade och rena biodrivmedlen, tagit fram förslag till en ny kvotplikt och så vidare. Det är styrmedel som verkligen fungerar. Det syns på flera olika sätt. Anders Ygeman väljer att plocka som han vill i statistiken, men om vi tittar lite bredare kan vi se att sedan 2006 har transporterna blivit mer effektiva. I dag drar en ny bil i genomsnitt en tredjedel mindre bränsle för att drivas fram en mil än den gjorde 2006. Andelen förnybara drivmedel som används har ökat mycket kraftigt. Det har etablerats nya, hållbara bränslen som ligger i teknikens framkant i Sverige. Försäljningen av miljöbilar har ökat kraftigt, inte minst nya el- och hybridbilar; försäljningen tredubblades under förra året. Vi har tagit ett bra steg, vi har kommit i gång bra, men ännu mer kommer att behöva göras för att ställa om till fossiloberoende till 2030 och klimatneutralitet till 2050.

Anf. 65 Anders Ygeman (S)
Herr talman! Det här blir nästan löjligt. Nu har statsrådet haft åtta minuters talartid utan att vara i närheten av att besvara den fråga som interpellationen handlar om. Fem år efter att regeringen satte upp sitt mål är 95 procent av alla bilar som säljs fossildrivna. Jämfört med året innan regeringen satte upp sitt mål såldes fem gånger fler fossiloberoende fordon än i dag. Om vi jämför med vårt närmaste grannland Norge ser vi att den mest sålda bilen är en elbil och den tredje mest sålda är en elbil. Vad är positionen för elbilar i Sverige? Det kan man inte svara på, för Bil Swedens statistik visar bara de 50 första fordonen. Av de 50 mest sålda fordonen i Sverige är ingen elbil. I Norge är den mest sålda bilen en elbil och den tredje mest sålda är en elbil. Regeringen satte upp målet om en fossiloberoende fordonsflotta. Två år efter att målet sattes upp tillsatte Anna-Karin Hatt en utredning för att ta reda på vad det egna målet betydde, vad det innebar. Hur ska bilproducenter, bilförsäljare, konsumenter kunna rätta sig efter det målet? I dag, fem år efter att målet sattes upp, kan Anna-Karin Hatt fortfarande inte svara på när regeringen ska ta reda på vad det egna målet innebar. Hur ska producenter, konsumenter, bilförsäljare då kunna rätta sig efter det? Regeringen har nyligen fattat beslut om en transportplan där lastbilstransporterna i Sverige ska öka med 50 procent. Naturvårdsverket, regeringens egen expertmyndighet, har gått så långt som att kalla underlaget i planen för olagligt eftersom det inte visar hur transportpolitiken ska kunna bidra till att klimatmålen nås. 95 procent av de bilar som säljs i dag är fossildrivna. De kommer att rulla på gatorna den dag regeringen ska ha nått målet om en fossiloberoende fordonsflotta. Vad värre är, bland de fossildrivna bilarna ökar utsläppen i stället för minskar. Vi kommer längre och längre bort från regeringens fluffiga vision om en fossiloberoende fordonsflotta.

Anf. 66 Statsrådet Anna-Karin Hatt (C)
Herr talman! Interpellantens kritik blir inte mer trovärdig bara för att han ökar antalet värdeladdade ord i sina inlägg. Vi kan låta verkligheten tala sitt tydliga språk. Sverige har som enda land i EU redan nått sitt förnybartmål. Det har kommit ut ungefär en kvarts miljon miljöbilar på de svenska vägarna sedan alliansregeringen tillträdde. Vi har infört en lång rad styrmedel som leder till att vi får ut allt effektivare fordon på våra vägar men också till att det säljs alltmer förnybara drivmedel från våra pumpar. Det är styrmedel som utgår från den enkla men sunda logiken att det ska löna sig att köpa en miljöbil men att det också ska löna sig att tanka den med förnybara drivmedel. Det är därför vi tagit fram miljöbilspremien, det är därför supermiljöbilspremien finns, det är därför vi till exempel stärkt koldioxidkomponenten i fordonsskatten, det är därför vi valt - vilket regeringen meddelat - att förlänga skattebefrielsen för de höginblandade och rena biodrivmedlen som E85 och biogas. Det gör vi för att det ska löna sig att köpa en miljöbil och löna sig att tanka förnybart från pumpen. Detta ligger bakom det faktum att andelen förnybart i svensk transportsektor ligger på hela 15,6 procent i dag. Det innebär att vi börjat på ett bra sätt och har en bra utgångspunkt för det arbete som ska göras framöver. Om vi tittar på statistiken för elbilar och laddhybrider, som Anders Ygeman tog upp i sitt senaste inlägg, ser vi att försäljningen av elbilarna och laddhybriderna tredubblats det senaste året. Vi ska se till att sälja fler, och Anders Ygeman vet lika väl som jag att FFF-utredningen har haft i uppdrag att lägga fram förslag just i den delen. Vi vet nämligen att de rena elbilarna är dyra i inköp jämfört med bilar som drivs med konventionella drivmedel som bensin och diesel. Det är också därför jag som centerpartist sedan länge har varit förespråkare för en bonus-malus-modell där vi ger en starkare bonus till de miljöbilar som är riktigt effektiva medan vi lägger en avgift på de nya bilar som släpper ut för mycket. Det är ett förslag som utredningen tagit upp och analyserat, och man har nu överlämnat två olika modeller till regeringen. De och många andra förslag tillhör dem som remissinstanserna fått titta på och tycka till om. Remissinstanserna har även fått tycka till om den definition, precisering, av begreppet fossiloberoende fordonsflotta som jag och regeringen bad utredningen göra. Det låter lite på Anders Ygeman som att hur svårt kan det vara, att det är väl bara att snyta en definition ur näsan och sedan slå fast den. Riktigt så kan vi inte hantera det. Om vi ska kunna ge de långsiktiga, tydliga och stabila villkor till marknadens aktörer som de efterfrågar och förtjänar för att kunna göra de investeringar som de ska stå för bygger det på att vi, när vi slår fast definitionen och bestämmer vilka styrmedel vi ska skärpa och vilka nya vi ska addera, behöver veta att det är sådant som aktörerna tror på. Det gäller såväl de som ska tillverka framtidens fordon som de som redan tillverkar förnybara bränslen och ännu mer de som ska tillverka framtidens förnybara bränslen, inte minst ur den svenska skogen där det finns en oändlig potential att tillverka klimatsmarta biodrivmedel. Då måste vi veta att de tror på de styrmedel som vi lägger fram och som sedan ska beslutas i den här riksdagen. Om de inte tror på dem kommer styrmedlen inte heller att få avsedd effekt. Därför är det helt avgörande att lyssna in remissinstanserna. Så snart vi har gått igenom dem kommer regeringen att återkomma med förslag på hur begreppet ska preciseras och vad vi ska göra ytterligare.

Anf. 67 Anders Ygeman (S)
Herr talman! Om man inte har slagit fast en definition på fem år kan man inte precisera den. Finns det ingen definition finns det inget att precisera. Ni har haft fem år på er att slå fast vad "fossiloberoende fordonsflotta" innebär. Jag tror att jag har hört tio eller tolv olika definitioner som olika statsråd och andra ledande alliansföreträdare haft i olika debatter. Fortfarande efter fem år finns ingen gemensam definition från regeringen. Anna-Karin Hatts siffror stämmer; vi har klarat EU:s förnybarhetsmål om 10 procent. Men det beror väl på att det låg på 9 eller 8,7 procent innan målet sattes upp - eller var det till och med ännu lite högre? Detta har med låginblandningen att göra. Det är bra; vi är positiva till den. Men resten går åt fel håll. Anna-Karin Hatt har mitt fulla stöd för bonus-malus. Jag tycker att det är bra att Centerpartiet har gjort det ställningstagandet. Men det hade varit klädsamt om man hade använt några av sina åtta år vid makten till att lägga fram ett sådant förslag. Detta har väl funnits i Frankrike under hela Alliansens tid, så det saknas inte förslag att titta på. Men allt detta sammantaget räddar inte regeringen från det faktum att vi inte har någon definition. Även om det har gått uppåt med ladd- och elhybriderna det senaste året var det ändå fem gånger fler fossiloberoende fordon som såldes innan regeringen satte upp målet än i dag. 95 procent av de bilar som säljs i dag är fossildrivna. Bland dem ökar utsläppen. Där har regeringen en politik. På fem år har man inte klarat att definiera sitt eget mål. Utsläppen från vägtrafiken, en tredjedel av klimatutsläppen, förefaller att bli en oknäckt nöt för den borgerliga regeringen.

Anf. 68 Statsrådet Anna-Karin Hatt (C)
Herr talman! I dag har vi ungefär 1,8 miljoner fler fordon i trafiken än vad vi hade 1990. Trots att vi har så många fler fordon i trafiken är utsläppen från transportsektorn lägre än vad de var 1990. Detta är ett resultat av att vi har en fungerande politik som driver bort koldioxidutsläpp från transportsektorn och ser till att öka effektiviteten. När alliansregeringen tillträdde 2006 hade Sverige en av de törstigaste fordonsflottorna i hela EU. Det var vad vi ärvde från Socialdemokraterna. Den slutsats vi drog då var att vi måste ta tag i detta. Därför introducerade vi snabbt miljöbilspremien, som sedan övergick i supermiljöbilspremien. Vi har förstärkt den genom fordonsskatten, som också har gått över i skattebefrielsen på de förnybara drivmedlen. Vi har även ökat forskningsinsatserna för framtidens transportsektor. Vi såg nämligen att vi måste göra någonting åt denna otroligt törstiga fordonsflotta som fanns under Socialdemokraternas tid i regeringsställning och som ni inte gjorde någonting åt. Effekten av detta är att nya bilar i dag i Sverige, de bilar som svenskarna väljer att köpa, drar ungefär en tredjedel mindre bränsle och därför orsakar en tredjedel mindre koldioxidutsläpp. Vi har mer förnybara drivmedel i den svenska transportsektorn, den i särklass högsta andelen i hela EU. Nya hållbara bränslen, inte minst från skogen i form av till exempel HVO, som hör framtiden till, tas fram och utvecklas i stor skala. Det har också kommit ut ungefär en kvarts miljon miljöbilar på de svenska vägarna. Det här är ett bra kvitto på att alliansregeringens politik på det här området verkligen fungerar, och det är en bra bas att utgå från när vi nu ska ställa om till en fossiloberoende fordonsflotta till 2030.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.