Förskolans ledarskap
Interpellation 2008/09:105 av Hultqvist, Peter (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-11-10
- Anmäld
- 2008-11-10
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2008-11-13
- Sista svarsdatum
- 2008-11-24
- Besvarad
- 2008-11-25
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 10 november
Interpellation
2008/09:105 Förskolans ledarskap
av Peter Hultqvist (s)
till utbildningsminister Jan Björklund (fp)
Under våren 2009 beräknas regeringen lägga en proposition som omfattar en ny skollag. I den regleras bland annat frågorna om rektorsutbildning samt definition av ledarnivåer inom skolan. Av den information som finns tillgänglig framkommer det att regeringen inte avser att föreslå en obligatorisk rektorsutbildning för förskolans ledare. Regeringen avser heller inte att inordna förskolans ledare inom ramen för ett enhetligt rektorsbegrepp.
Den obligatoriska rektorsutbildningen ska, enligt tillgänglig information, omfatta grundskolans och gymnasieskolans rektorer. Utvecklingen mot att inordna förskolans ledare som rektorer i ett enhetligt skolsystem förstärks inte. I stället markeras skillnad mellan förskola och skola genom att rektorsrollen inte anses som självklar i förskolans ledarskap.
Mot bakgrund av att förskolan ingår i ett enhetligt skolsystem och utgör starten på det livslånga lärandet är detta märkligt. Kopplas det dessutom samman med signalerna om en kortare utbildning för förskollärare än andra lärare blir särbehandlingen av förskolan mycket tydlig.
Med anledning av vad som anförts är min fråga:
Vilka åtgärder avser utbildningsministern att vidta för att tydliga skillnader i status och stöd inte ska uppstå när det gäller ledarskapet i förskolan kontra den övriga skolan och som i sin förlängning riskerar att få negativa effekter för verksamheten?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2008/09:105
Webb-tv: Förskolans ledarskap
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2008/09:35 Tisdagen den 25 novemberProtokoll 2008/09:35 13 § Svar på interpellation 2008/09:105 om förskolans ledarskap
Protokoll från debatten
Anf. 59 Jan Björklund (Fp)
Herr talman! Peter Hultqvist har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att det inte ska uppstå tydliga skillnader i status och stöd när det gäller ledarskapet i förskolan kontra den övriga skolan och som i sin förlängning skulle riskera att få negativa effekter för verksamheten.
Skickliga ledare är viktiga i förskolan, precis som i all annan läroplansstyrd verksamhet. Den OECD-rapport om skolans ledarskap,
Improving School Leadership,
som presenterades i början av hösten visar att skolledarnas kunskaper och kompetens är avgörande för utbildningsväsendets utveckling på alla nivåer.
För att stärka ledarskapet i utbildningsväsendet har regeringen fattat beslut om en förbättrad befattningsutbildning. Den nya utbildningen omfattar 30 högskolepoäng och ska ge kunskaper i skoljuridik, myndighetsutövning, mål- och resultatstyrning och ledarskap i skolan. Varje år kommer omkring 1 200 rektorer, biträdande rektorer och annan personal med motsvarande ledningsfunktion i skola, förskola och fritidshem att kunna gå utbildningen.
Regeringen avser att återkomma om behörighetsregler med mera i samband med propositionen om en ny skollag. I arbetet med den nya skollagen ser regeringen även över behovet av förändringar av regleringar när det gäller såväl rektorer som motsvarande chefer i skola, förskola och fritidshem.
Anf. 60 Peter Hultqvist (S)
Herr talman! Tack för svaret, utbildningsministern! Förskolan är starten på det livslånga lärandet. Verksamheten har en oerhörd betydelse för barnens utveckling. Den är läroplansstyrd och arbetar efter bestämda mål. De pedagogiska ambitionerna är höga, och detta ställer krav på ledarskap.
Noterbart är att förskolan har ett starkt stöd bland föräldrar och allmänhet. Det är en populär och uppskattad verksamhet. Framför allt finns det anledning att framhålla upplevelsen av god och fungerande kvalitet. Barnen ska erbjudas bästa tänkbara verksamhet.
Därför är förskollärarutbildningen viktig, Barnskötarnas framtida utvecklingsmöjligheter är viktiga, och förskolans ledares möjlighet till utbildning och fortbildning är också mycket avgörande.
När regeringens intentioner om en förskollärarutbildning på lägre nivå än övriga lärargrupper blir tydliga känns det illavarslande. Det är också illavarslande när rektorsutbildningen föreslås vara obligatorisk för skolans rektorer men ej för förskolans rektorer. I skriften
Tydligare ledarskap i skolan och förskolan
presenteras det förslaget på s. 66. Man frågar sig varför.
Ministern svarar egentligen inte riktigt på min fråga vilka åtgärder han avser att vidta för att tydliga skillnader i status och stöd när det gäller ledarskapet i förskolan kontra den övriga skolan inte ska uppstå. Mot bakgrund av att ambitionen och utvecklingen länge varit att minska och överbrygga sådana skillnader är dagens utveckling och de förslag som diskuteras i regeringssammanhang märkliga. Jag kan egentligen inte se vare sig logiska eller rationella skäl till varför förskolans ledare inte ska behandlas på samma sätt som skolans ledare i övrigt.
Att skapa ett enhetligt skolsystem med det livslånga lärandet som bas är framtidsinriktat. Men genom att regeringen markerar en utbildning på lägre nivå för förskollärare, ej vill göra rektorsutbildningen obligatorisk för förskolans ledare och dessutom behåller begreppet "förskolechef", trots att rektorsbegreppet är det som bör gälla i ett enhetligt skolsystem, känns det som om det sätts käppar i hjulet för en sådan utveckling.
Är det så att ministern verkligen vill upprätthålla en skillnad mellan förskola och skola? Om så inte är fallet är det som pågår nu mycket märkligt, och jag vill att ministern förklarar sig.
Förskolan står inför stora utmaningar. Man ska klara av att hantera sociala problem, integrationsfrågor, ge omsorg och samtidigt driva pedagogiskt utvecklingsarbete, lägga grunden för en lyckad skolgång för varje barn och också försöka leva upp till läroplanens olika mål och inriktningar.
Detta kräver ett starkt och framtidsinriktat ledarskap. Framför allt är det viktigt att de pedagogiska frågorna ges utvecklingskraft. Därför är det viktigt, tycker jag, att rektorsutbildningen är obligatorisk även för förskolans rektorer och ledare.
Jag vill upprepa min fråga: Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att tydliga skillnader i status och stöd när det gäller ledarskapet i skola kontra den övriga skolan inte ska uppstå?
Anf. 61 Jan Björklund (Fp)
Herr talman! Den skillnad som nu råder i den rektorsutbildning som nyligen startat beror på att rektorsrollen är mycket tydligt definierad i paragrafer i den nuvarande skollagen, men i den nuvarande skollagen är inte förskolans chefer reglerade över huvud taget.
I den nya skollagen är min bedömning att det kommer att bli annorlunda på den punkten. I den nya skollagen kommer vi nu för första gången i svensk historia att beskriva förskolan. Det är i den skollag jag lägger fram som förskolan för första gången i svensk historia blir en skolform. Det har den aldrig varit i socialdemokratiska skollagar. Förskolans chefer kommer att beskrivas i kompetensnivå, uppgifter och ansvar i den nya skollagen. Då blir det naturligt att också överväga i vilken omfattning och utsträckning rektorsutbildningen ska omfatta förskolecheferna i ett eventuellt obligatorium.
I de utredningar som tidigare har gjorts om denna utbildning har det dock inte varit möjligt att utforma ett obligatorium eftersom förskolechefer inte har reglerats i lagen hittills. Men det kommer de att göra i den nya skollagen, en mycket mer modern skollag där vi likställer förskola och skola på ett helt annat sätt än den gamla socialdemokratiska skollagen gjorde.
Anf. 62 Peter Hultqvist (S)
Herr talman! Det här var väldigt intressant, men det var också intressant att lyssna på nyanserna och det finstilta.
Förskolechefsbegreppet var kvar i Björklunds beskrivning, och det blir "naturligt att också överväga" ett "eventuellt obligatorium". Det är alltså tveksamheter i bägge meningarna i beskrivningen av vad som eventuellt kan hända.
När nu ett nytt förslag ska läggas fram tycker jag att det enda rimliga är att säga så här: Det ska vara rektorer över hela linjen, och det ska inte vara frågan om vare sig "överväga" eller "eventuellt", utan nu är det så att rektorsutbildningen blir ett obligatorium för rektorer i både förskola och skola. Det är själva cloun, det är det som är utvecklingen, det är det som på något vis är framtiden i detta.
Vad jag har förstått av de signaler som har kommit från departementet hittills är det inte så himla klart att man lägger fram ett förslag som innebär att det är ett obligatorium rakt av. Om Björklund nu vill flytta fram positionerna och ta bort "överväga" och "eventuellt" och säga att det är ett obligatorium vi pratar om, då är jag mycket nöjd. Då ska jag gratulera ministern. Björklund har ytterligare inlägg för att förklara det här, men jag hoppas att detta ska återkomma som ett förslag.
Men ännu har man inte lagt fram något sådant förslag. Det som också diskuteras när det gäller lärarutbildningen är, såvitt jag kan förstå, att utbildningen för förskolans lärare ska vara en kortare variant än för dem som ska undervisa barn i högre åldrar. Man kan fråga sig om det är rimligt att ha ett system med denna uppdelning. Är det inte rimligt att också försöka ha en lärarutbildning som är enhetlig?
Ministern hänvisade i sitt svar till en OECD-rapport om hur viktigt ledarskapet är. Det håller jag med om - så är det. Det har också nyligen kommit en rapport från McKinsey om det pedagogiska ledarskapet i förskolan och skolan. Där visar man att om man ska ha ett framgångsrikt ledarskap bör ungefär 80 procent av tiden ägnas åt det pedagogiska ledarskapet och utvecklingsarbetet.
Lärarförbundet har gjort en studie där man har frågat 1 000 rektorer i skola och förskola. Man konstaterar att hela 75 procent av rektorerna ägnar 40 procent av tiden eller mindre åt det pedagogiska ledarskapet. Resterande tid går åt till administrativt arbete.
Jag tror att om vi ska utveckla det här ledarskapet är de pedagogiska ledarskapsfunktionerna oerhört viktiga. Då är det också viktigt att man har en gemensam rektorsutbildning som är obligatorisk och en grund för alla. Det är alltså fråga om en kvalitetsambition där man på det sättet skulle kunna säga att förskola och skola är likställda.
Min fråga är: Är ministern beredd att gå hela vägen ända ut och redan nu säga att det blir ett obligatorium och därmed ett likabehandlande av förskolans och skolans rektorer? Är ministern beredd att ta bort begreppet "förskolechef" och ge beteckningen "rektor" över hela linjen?
Anf. 63 Jan Björklund (Fp)
Herr talman! Peter Hultqvist får inga andra svar bara för att han ställer samma fråga fyra gånger. Svaren blir desamma. Det kommer att heta förskolechef i den nya skollagen.
Jag tycker att vi ska behålla förskolans särart. Att likställa i status betyder inte att allting måste vara likadant. Jag tycker inte att vi ska skolifiera förskolan. Socialdemokraterna var inne på att vi skulle kalla barnen i förskolan för elever i skollagen. Jag tror att det fullständigt saknar förankring i folkdjupet att kalla ettåringar för elever. Om man kallar det man håller på med i förskolan för små barn för undervisning tror jag också att det skapar en fullständigt felaktig association. Man har pedagogisk verksamhet, men det folk förknippar med undervisning är något annat.
På samma sätt kallar vi pedagogerna för förskollärare och förskolechef. Det är att respektera förskolans särart, Peter Hultqvist. Vi ska inte försöka göra förskolan till grundskola. Det tror jag är viktigt, och jag tror att detta har ett starkt folkligt stöd. Det har inte att göra med olika status, men det har att göra med att respektera traditioner och begrepp som finns inom förskolan. Det är det första jag vill säga.
Det andra är att när den nya skollagen läggs fram kommer förskolecheferna och vilket ansvar de har att regleras i skollagen. När det är färdigreglerat och taget och vi är överens i riksdagen om hur det ska se ut är det läge att diskutera hur utbildningen ska se ut för att klara av detta. Ska detta vara obligatoriskt eller frivilligt? Det är för tidigt att säga det i dag. Men precis som jag sade måste frågan om obligatorium övervägas. Detta har att göra med vilka krav vi ställer på dessa chefer i den nya lagen. I den nuvarande socialdemokratiska skollagen finns det ju inga krav alls på förskolechefer.
Jag håller med om att kommunaliseringen har varit förödande när det gäller att byråkratisera rektorsrollen. Jag tycker att rektorer ska ägna sig åt pedagogiskt ledarskap. Men när kommunerna tog över skolan såg de i mångt och mycket till att rektorerna drunknar i olika kommunala administrationsprocesser. Jag tycker att det är olyckligt. Det är det pedagogiska ledarskapet som ska stå i centrum. Det är det som är fokus för den här regeringen.
Förskolan är den utbildningsform i Sverige som har den mest nöjda avnämargruppen. När det gäller förskolan frågar man ju föräldrarna, och när det gäller gymnasiet kanske man frågar ungdomarna själva. Men förskolans föräldrar är alltså avnämare som är otroligt nöjda med verksamheten. Därför har inte regeringen upplevt att det är just förskolan som måste totalreformeras i det svenska utbildningsväsendet. Det är andra delar av utbildningsväsendet som reformfokus ligger på.
Men det är klart att det händer en hel del också på förskolans område. Som jag sade kommer nu förskolan för första gången någonsin i svensk historia att bli skolform i den skollag jag lägger fram. Läroplanen kommer att omarbetas; uppdraget har gått till Skolverket om att den ska bli ännu mer kunskapsorienterad.
Ett förskollelyft genomförs nu av den här regeringen. Det var något som den förra regeringen struntade i. Det innehåller fortbildningsinsatser för förskollärare och barnskötare. Vi kommer att förtydliga förskollärarnas ansvar både i skollagen och i läroplanen. Den förra regeringen gick LO till mötes och vågade inte utmana barnskötarna. Man sade i stället att arbetslaget ska ha ansvar, och respekterade inte den utbildningsnivå som förskollärare har.
Så visst sker det förändringar nu också, men jämfört med de förändringar som regeringen planerar för grundskolan och gymnasiet är förändringarna på förskolans område mindre. Det beror på att vi i allt väsentligt är väldigt nöjda med den kvalitet och den utveckling som svensk förskola har.
Anf. 64 Peter Hultqvist (S)
Herr talman! Över huvud taget har jag inte fört någon diskussion om att skolifiera förskolan eller ta bort dess särart. Däremot har jag markerat att förskolan är starten på det livslånga lärandet. Jag är väl underkunnig om läroplanens intentioner och uppläggning och den kombination av omsorg, pedagogik och lärande som finns i förskolan.
Rektorsbegreppet när det gäller att leda förskolan är dessutom infört i mycket stora delar av landet. Begreppet förskolechef finns kvar på olika håll, men det har varit en våg av införande av rektorsbegreppet. Det har handlat om att man har samordnat verksamheterna och försökt skapa en helhet. Då har man tyckt att det har varit naturligt. Det kan kanske med den utveckling som har skett vara lite konservativt att hävda förskolechefbegreppet.
I grunden handlar det om en strävan att verksamheterna när det gäller själva nivån, statusen och utvecklingskraften ska likställas. Om man har ett gemensamt ledarskap är det också viktigt att obligatoriet i rektorsutbildningen omfattar både skola och förskola.
För mig är det självklart att det ska vara en sådan utveckling. För Socialdemokraterna är det en självklarhet. Men ministern vill i dag inte sträcka sig längre än till att tala om "överväga" och "eventuellt". Lärarförbundet, som är den fackliga organisationen i sammanhanget, kräver också detta obligatorium. Jag är alltså i mycket gott sällskap när jag kräver det här. Jag hoppas att det är en ståndpunkt som så småningom kommer att delas också av ministern. Det är det här som är den naturliga utvecklingen när man sätter det hela i proportion till hur förskolan har utvecklats under senare år.
Anf. 65 Jan Björklund (Fp)
Herr talman! Vi återkommer till riksdagen i frågan om obligatorium eller inte. Det är väl inte en onaturlig utveckling när man börjar reglera vad en förskolechef ska ha ansvar för att det i sista ändan landar på att utbildningskraven närmar sig dem som gäller för grundskolans och gymnasieskolans chefer. Men vi vill ändå överväga detta när vi ser hur befattningskraven slutligen kommer att se ut när de har gått genom regering och riksdag.
Jag vill dock betona att förskolan ska fortsätta att utvecklas. Jag ser ingen statusskillnad mellan förskola, grundskola, gymnasieskola och universitet. Alla dessa utbildningsformer har en specifik uppgift i utbildningssystemet. Den ena är inte finare än den andra. Men jag vill avråda från att fullständigt skolifiera förskolan. Jag tror att den begreppsapparat som den förra regeringen tänkte sig för förskolan signalerar en skolifiering. Man vill kalla små barn för elever och allt vad det är. Det tänker vi inte genomföra.
Dit hör bland annat att vi inte kommer att införa ordet och begreppet rektor för förskolan i lagstiftningen. Jag är helt medveten om att en del kommuner använder det, i synnerhet när man har lågstadiet och förskolan organiserade i en gemensam enhet. Man får kalla sina chefer vad man vill, men i skollagen kommer vi inte att föreskriva att det ska heta rektor för små barn.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.