Forskningsresurser till högskolor och yngre universitet
Interpellation 2011/12:65 av Strand, Thomas (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2011-10-27
- Anmäld
- 2011-10-27
- Besvarad
- 2011-11-10
- Sista svarsdatum
- 2011-11-17
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 27 oktober
Interpellation
2011/12:65 Forskningsresurser till högskolor och yngre universitet
av Thomas Strand (S)
till utbildningsminister Jan Björklund (FP)
Forskning, utveckling och innovation bedrivs i dag av många aktörer både inom offentlig och privat sektor. Särskilt viktiga forskningsaktörer är universiteten och högskolorna. Om Sverige ska vara en ledande kunskaps- och forskningsnation är det viktigt att ta vara på den kompetens och kapacitet som finns vid landets alla lärosäten.
En modern och framtidsinriktad forskningspolitik måste möjliggöra både spets och bredd i hela Sverige. Excellenta och starka forskningsmiljöer är fullt förenligt med forskning i hela landet. Därför ska alla lärosäten bedriva forskning.
Vi kan dock konstatera att med den nu förda forskningspolitiken så kanaliseras merparten av statens forskningsmedel till de äldre och större universiteten. Endast en rännil av forskningsmedlen går till högskolorna och de yngre universiteten. Det rimmar illa med principen om att excellenta och starka forskningsmiljöer är fullt förenligt med forskning i hela landet.
Riksrevisionen noterar denna obalans i forskningsmedlens fördelning i sin rapport Användningen av basanslaget för forskning och forskarutbildning (RiR 2011:21). Man rekommenderar att regeringen ”bör överväga om systemet för fördelningen av basanslaget är väl avvägt i relation till målet att varje universitet och högskola ska ha förutsättningar att fatta långsiktiga beslut om sin forskning och att värna lärosätets integritet gentemot sina samarbetspartner”.
Min fråga till utbildningsministern är vad han avser att göra för att rätta till denna obalans av hur statliga forskningsmedel fördelas mellan lärosätena i syfte att säkerställa att även landets högskolor och yngre universitet får rimliga resurser för att bedriva forskning och innovation.
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2011/12:65
Webb-tv: Forskningsresurser till högskolor och yngre universitet
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2011/12:29 Torsdagen den 10 novemberProtokoll 2011/12:29 6 § Svar på interpellation 2011/12:65 om forskningsresurser till högskolor och yngre universitet
Protokoll från debatten
Anf. 28 Utbildningsminister Jan Björklund (FP)
Herr talman! Thomas Strand har frågat mig vad jag avser att göra för att rätta till obalansen av hur statliga forskningsmedel fördelas mellan lärosätena i syfte att säkerställa att även landets högskolor och yngre universitet får rimliga resurser för att bedriva forskning och innovation.
Thomas Strand hävdar att den nu förda forskningspolitiken leder till att de äldre och större universiteten får merparten av de statliga forskningsmedlen. Jag vill understryka att detta inte är effekten av någon ny politik från alliansregeringen. Den proportionella fördelningen mellan de nyare lärosätena och de äldre i detta avseende har väsentligen varit likadan under en längre tid och under olika regeringar.
Regeringens mål är att stärka Sveriges ställning som forskningsnation och därmed stärka konkurrenskraften i en globaliserad värld och bidra till ökad ekonomisk tillväxt och välfärd i Sverige. Högsta vetenskapliga kvalitet är en avgörande faktor för att uppnå denna målsättning. Regeringen vill understryka att förstklassig forskning och utbildning kan bedrivas vid såväl större som mindre lärosäten. Det är också nödvändigt att slå vakt om forskningsresurserna vid våra internationellt mest framstående lärosäten för att inte hota den svenska högklassiga forskningen.
Regeringen presenterade i propositionen
Ett lyft för forskning och innovation
(prop. 2008/09:50) en ny modell för resurstilldelning för forskning. Resurser fördelas efter kvalitetsindikatorerna externa medel samt publiceringar och citeringar, vilket gör att både universitet och högskolor kan påverka sina möjligheter till finansiering av forskningen. För att garantera en koppling mellan utbildningens volym och forskningsfinansieringen har varje lärosäte dessutom getts en basresurs om 8 000 kronor per år och helårstudent enbart för forskning. Detta har framför allt gynnat de nyare lärosätena.
I syfte att utveckla resurstilldelningen för forskning har en utredare haft i uppdrag att lämna förslag på hur systemet med omfördelning av forskningsresurser utifrån kvalitet kan utvecklas. Regeringen avser att återkomma om detta i nästa års forsknings- och innovationsproposition. Utöver detta ser jag inga övergripande skäl att ändra principen om fördelning utifrån kvalitet.
Lärosäten som uppnår hög kvalitet har möjlighet att efter prövning få tillstånd att utfärda examina på forskarnivå. Bristande kvalitet ger på motsvarande sätt utslag i form av indraget examenstillstånd. Kvalitetssäkringen av forskarutbildningen har skärpts både i samband med att tillstånd ges och i löpande utvärderingar där möjligheten att utfärda forskarexamina kan dras in för alla lärosäten.
Detta lägger grunden för ett högskolesystem som är diversifierat, dynamiskt och satsar på kvalitet. Mindre lärosäten utan egen forskarutbildning kan genom att profilera sig och koncentrera sina resurser uppnå en kvalitet som kan leda till mer resurser och egen forskarutbildning.
Min ambition är att det ska bedrivas högre utbildning med högsta möjliga kvalitet över i princip hela Sverige, särskilt inom områden av stor betydelse för den regionala arbetsmarknaden. Samtidigt måste svensk forskning bedrivas med inriktning mot högsta möjliga kvalitet och med strävan att konkurrera i internationell toppklass.
Anf. 29 Thomas Strand (S)
Herr talman! Jag vill först tacka utbildningsministern för svaret på min interpellation.
Frågan är om dagens borgerliga forskningspolitik ger alla lärosäten samma möjligheter att utveckla sin forsknings- och innovationsverksamhet. Jag påstår att den inte gör det. Med den nu förda forskningspolitiken går de stora strömmarna av forskningsmedel till de äldre och stora universiteten. Endast en rännil av forskningsmedlen går till högskolorna och de yngre universiteten. Det allvarliga är att detta leder till att vi får ett tudelat system. Vi får ett A- och ett B-lag bland lärosätena, vilket jag tycker är beklagligt.
Det är intressant att ta del av utbildningsministerns debattartikel i Dagens Nyheter för några veckor sedan och lägga den jämte det svar på interpellationen som utbildningsministern nu ger oss. Då framträder en intressant bild. Med ord målas en bild, men i verkligheten sker något annat. Å ena sidan säger utbildningsministern att det är viktigt med forskning och utbildning i hela landet och att de små högskolorna också är viktiga. De vackra orden betyder inte så mycket om man samtidigt skapar ett resursfördelningssystem som hela tiden styr de stora forskningsströmmarna till de äldre universiteten. Som ordspråket säger: Djävulen döljer sig i detaljerna.
Det är inte bara jag som för fram denna kritik; det vet utbildningsministern. Det kom flera repliker på artikeln. Jan Nygren, ordförande i styrelsen för Högskolan Väst skriver: Svårt att förstå Jan Björklund. Anna Götlind, ordförande för Sveriges universitetslärarförbund skriver: Att slå ut små lärosäten löser inte högskolans kvalitetsproblem. Sigbritt Karlsson, rektor för högskolan i Skövde skriver: Mindre högskolor betydelsefulla för forskning och företagande. Jag skulle kunna fortsätta. Det visar att det är fler än jag som är oroade.
Det kan inte vara bara jag som har fattat fel. Det är i så fall fler som har fattat fel, och det är inte vilka personer som helst. Det är faktiskt flera som känner oro inför det budskap som utbildningsministern ger.
Före debatten har det angetts pengaströmmar till lärosäten. Om man tittar i Högskoleverkets rapport ser man att nästan 90 procent av de statliga forskningsanslagen går till de äldre universiteten. De 4 unga universiteten har fått dela på knappt 6 procent, och de återstående 13 högskolorna får ca 5 procent. Det är siffror som talar för sig själva.
Det är sant att omfördelningen med kvalitetsindikatorer har gynnat högskolor och yngre universitet. Det är sant. Men, utbildningsministern, vi talar då om i sammanhanget små belopp. De stora pengarna till direkta anslag och till strategiska forskningsområden går till de äldre universiteten och stärker deras roll. Dessa universitet kan, på samma sätt som ett hockeylag, i sin tur köpa upp forskarkompetens och dränera kunskap. Djävulen döljer sig i detaljerna, utbildningsministern.
Anf. 30 Utbildningsminister Jan Björklund (FP)
Herr talman! Jag repeterar det som jag sade i mitt inledande svar. De procentsatser som Thomas Strand återger är i huvudsak korrekta. Det är den helt dominerande delen - lejonparten - av forskningsanslagen i den svenska statens budget som går till de stora universiteten. Det är helt korrekt.
Thomas Strand har dock fel på en punkt, och det är när han säger att detta är någonting som har skett under alliansregeringens tid eller som en effekt av vår politik. Det var exakt samma fördelning när Leif Pagrotsky och Thomas Östros var utbildningsministrar. Inte heller Thomas Strands parti föreslår i budgetmotionen någon radikalt annorlunda fördelning. Thomas Strand får väl motionera själv och rösta mot sitt parti när vi ska rösta om budgeten i december om han vill ha någon annan fördelning. Men det socialdemokratiska partiet föreslår ingen annan fördelning. Jag tror att det socialdemokratiska partiets ledning har förstått detta. Om vi slår sönder forskningen på Karolinska Institutet, på Chalmers tekniska högskola i Göteborg och på Lunds universitet och avsvär oss den stora internationella ESS-satsningen där Sverige ska bli världsledande i naturvetenskap genom den nya anläggningen i Lund och slår sönder forskningen på Umeå universitet och sprider ut dessa resurser blir det möjligen mer jämlikt mellan lärosäten, om det var det som var målet. Men vi avsvär oss varje möjlighet att vara världsledande. Det är precis därför som Leif Pagrotsky och Thomas Östros har gjort precis samma fördelning som vi har gjort.
Att en före detta socialdemokratisk minister i skepnad av ordförande i en styrelse skriver en artikel och kritiserar den borgerliga regeringen blir jag inte så nervös av.
Men det nya som vi nu har infört är att forskningen utvärderas utifrån kvalitet och fördelas ännu mer utifrån kvalitet. Jag tror att både små och stora lärosäten kan tjäna på detta i olika delar. Det finns forskningsnischer och forskningsmiljöer som är mycket högtstående också på mindre högskolor. På stora universitet finns det också forskningsmiljöer som inte är så bra. Det är alltså inte så entydigt i fråga om skillnaden mellan stora universitet och små högskolor. Men det är nog rätt entydigt att det som verkligen är i internationell toppklass i huvudsak är samlat på färre platser. Det är denna målkonflikt som vi har byggt upp i Sverige. Vi har byggt upp högre utbildning på otroligt många platser, och vi måste ha högre utbildning på många platser. Men det går inte att bedriva forskning i världsklass på så många platser för ett så litet land som Sverige. Det är alltså den målkonflikt som vi har byggt upp, eller som ni byggde upp under er regeringstid, som vi måste hantera.
Även om Thomas Strand nu låter som om han förespråkar en helt annan linje kan jag säga att vi fördelar forskningsresurser med precis samma andelar till stora universitet och mindre högskolor som socialdemokratiska regeringar gjorde före oss. Det var klokt då, och det är klokt nu.
Anf. 31 Thomas Strand (S)
Herr talman! Det är inte som utbildningsministern säger. Det har faktiskt hänt någonting. Vi har sagt i flera av våra motioner att vi vill se över resursfördelningssystemet. Vi har krävt en kontrollstation för att vi ska undvika att hamna i ett A- och ett B-lag. Det har vi sagt, och det vet Jan Björklund.
Det är också någonting nytt som har hänt, och det är de strategiska forskningsområdena. Det har också kommit mer pengar till forskningen - 5 miljarder. Det allra mesta av dessa pengar går till de äldre universiteten. Det systemet hade vi inte under vår tid. Jan Björklund kan därför inte åberopa historiebeskrivning som inte är sann. Dessa strömmar går till de äldre universiteten.
Vi behöver stora anrika universitet. Vi behöver excellent forskning. Det är inte tu tal om det. Det har vi aldrig sagt att vi är emot. Men vi har sagt att vi också behöver system som gynnar och hjälper små högskolor och yngre universitet att utveckla sin forskning. De får inte det med det resursfördelningssystem som Jan Björklund har kreerat. Om man åker runt och talar med personer där säger de samma sak, nämligen att det är för lite pengar som kommer dem till del och att någonting måste göras åt det.
Jag ska citera Jan Nygren. Det är ett tag sedan han var minister. Han är i dag ordförande för Högskolan Väst. Lyssna nu noga, utbildningsministern, på vad Jan Nygren i egenskap av ordförande för Högskolan Väst har skrivit.
"Vilken genomarbetad och kvalitetssäkrad rapport slår fast att den nödvändiga samverkan mellan regionala högskolor och omgivande industri och servicenäringar, avseende forskning, innovations- och utvecklingsarbete skulle bli bättre av att högskolor blir 'filialer' till universiteten och på sikt minskar i antal?"
Vilken forskning och vilken vetenskaplig rapport stöder sig utbildningsministern på? Det är få som stöder detta. Det kanske rent av är så att Jan Björklund stöder sig själv.
Det är mycket viktigt att vi får en samverkan med det omgivande samhället, såväl för universiteten som för de regionala högskolorna och de yngre universiteten. Vi vet av erfarenhet att högskolorna ute i landet och de yngre universiteten ute i landet lyckas mycket bra när det gäller samverkan.
KK-stiftelsen har nyligen släppt en rapport som vetenskapligt bestyrker att denna samverkan är viktig. Madelene Sandström skriver på KK-stiftelsens hemsida följande tänkvärda ord:
"Detta nära och starka samarbete i forskningen mellan högskolor och näringsliv ger förmodligen inga Nobelpris, och kommer heller inte vara den forskning som publiceras mest, på det sätt som akademisk kvalitet mäts i dag. Däremot utgör den en enorm tillväxtmöjlighet och stärker både konkurrenskraften, den akademiska utvecklingen och välfärden i Sverige. Forskningen kan därför inte hänvisas till ett fåtal elitinstitutioner som befinner sig alltför långt från företagens verklighet."
Detta är ytterligare ett belägg för att någon reagerar på den politik som förs och som lyfter fram viktiga perspektiv.
Jan Björklund, vi har faktiskt 2 miljarder för att stärka forskningen mellan näringsliv och akademi. Det glömde du att säga. Det är viktigt att säga att vi har mer pengar till detta än vad du vill påskina.
Anf. 32 Utbildningsminister Jan Björklund (FP)
Herr talman! I varje debatt som förs i denna riksdag har Socialdemokraterna alltid mer pengar. Det är konstigt att ni har det bara när ni är i opposition. När ni satt i regeringen var forskningen svältfödd. Det är nu som forskningen har fått nya och stora anslag - i 2008 års forskningsproposition. Men i opposition har ni alltid mycket mer pengar än alla andra.
Det var ett intressant besked som Thomas Strand gav. Jag har också sett dessa ord i Socialdemokraternas motion om att ni vill se över resursfördelningssystemet. Jag har funderat på vad som döljer sig bakom en sådan formulering. Vi säger också att vi vill se över resursfördelningssystemet, och vi talar om vad vi vill. Men vi vill se över det, och det sker nu. Vi har tillsatt en utredning, som jag har sagt i svaret, inför forskningspropositionen. Vi behöver till exempel se om samverkan med industrin på orten kan bli en faktor och hur man i så fall mäter och utvärderar den. Det ingår i denna utredning.
Jag sade att fördelningen mellan stora universitet och nya regionala högskolor är densamma som den var under den socialdemokratiska regeringens tid. Då replikerar Thomas Strand att jag har fel därför att ni nu vill ändra er och se över resursfördelningssystemet. Det finns inget annat sätt att tolka det än att ni vill ta pengar från de större universiteten och ge till de mindre.
Då säger jag att det är en nyhet som Thomas Strand här kommer med; det är vad detta betyder. Att se över resursfördelningssystemet betyder att ni ska slå sönder forskningsmiljöerna på Karolinska Institutet, på Chalmers, på Kungl. Tekniska högskolan samt på universiteten i Lund, Stockholm, Göteborg, Umeå och Linköping. Det är vad det betyder. Det är hos SLU som forskningsresurserna i dag ligger. Dessa ska ni fördela. Det är ett väldigt intressant besked, för ingen har tidigare varit så rak och tydlig som Thomas Strand nu är om vad detta betyder. Det är bra att vi får det här klart för oss.
Men det går inte ihop med vad Håkan Juholt i Almedalen sagt om att satsa på medicinsk forskning i Sverige eftersom den äger rum just vid de universitet jag nyss räknat upp. Det är där vi ska göra stora nysatsningar, sade Håkan Juholt i Almedalen. Det här går inte ihop, Thomas Strand! Jag tackar i alla fall för klarspråket. Vi ska berätta detta för de stora universiteten.
Anf. 33 Thomas Strand (S)
Herr talman! Nu blir utbildningsministern demagogisk och retorisk. Jag har aldrig sagt att vi ska slå sönder de stora universiteten. Det är inte sant! Nyss sade jag att vi vill bevara forskningsmiljöer som är excellenta - självklart!
Jag vet inte varifrån utbildningsministern fått det hela, men det var väl bra att i en retorisk debatt klippa till med någonting som inte är sant. Det som här sagts är inte sant. Vi vill bevara de stora universitetens forskningsmiljöer. Däremot säger vi att vi också måste stödja de små universiteten.
Man kan tänka så här: Det fanns 15 miljarder i reformutrymme för år 2012 - pengar som den borgerliga regeringen lagt ut. Vad satsar man då på? Man kunde tänka sig att det skulle satsas kanske 1 miljard kronor på de små högskolorna. Nej, i stället heter det: Vi satsar på att sänka krogmomsen så att vi förhoppningsvis kan äta lite billigare, och kanske blir det fler jobb. Men många undrar om det blir så många fler jobb. Det är en
väldigt
dyr investering för att få fram några nya jobb.
Vi säger att vi har en fullt ut finansierad budget. Vi kan tänka oss att lägga lite mer på att stödja forskning ute i landet. Därför har vi några miljoner kronor under fyra år framåt - det här är fullt ut finansierat; det är inga bluffsiffror och inget konstigt med detta.
Jag kom inte med några nyheter. Om Jan Björklund nu vill piska fram en sådan stämning kan jag säga att det inte stämmer.
Vi behöver stora miljöer, men vi behöver också satsa på de yngre och små universiteten. Jan, du bygger system som svälter ut vissa högskolor. Det är många med mig som känner en djup oro. Jag hoppas att du vill byta färdriktning och att du inte stoppar fingrarna i öronen och går åt fel håll.
Anf. 34 Utbildningsminister Jan Björklund (FP)
Herr talman! Jag tror inte att det finns någon debatt där inte nya löften, nya satsningar och nya pengarullningar ska betalas med krogmomsen. Det är otroligt hur långt den räcker!
Jag läste i Socialdemokraternas valmanifest för ett år sedan att sänkt krogmoms bör genomföras därför att det ger mer jobb till ungdomar och invandrare. Jag fladdrar inte på så sätt att jag byter åsikt varje år eller har olika åsikt före respektive efter ett val.
Vi läste Socialdemokraternas valmanifest och kom till samma slutsats. Nu genomförs förslaget. Fortfarande är det så att det här ger ungdomar och invandrare jobb. På samma sätt argumenterade Thomas Strand
före
valdagen förra året för detta.
Dessutom säger Thomas Strand att forskningsmedel fördelas vart fjärde år i en forskningsproposition. Ja, det har alla regeringar genom tiderna varit överens om. Nästa år när vi lägger fram vår forskningsproposition kan ni reagera på den - allt för att skapa stabilitet och stadga när det gäller förutsättningarna. Jag hoppas att ni inte vill riva upp detta genom att varje år fladdra med anslag fram och tillbaka. Det kommer lärosätena inte att gilla.
När det gäller att detta med att se över resursfördelningssystemet betyder att de små högskolorna ska få mer pengar förstår jag inte hur det ska gå till utan att de stora ska få mindre. Är det bara nya pengar som ska föras in behöver man inte se över resursfördelningssystemet. Resursfördelning betyder att det ska fördelas på ett annat sätt.
Det är ett väldigt viktigt besked ni här ger. Ni skriver om att se över systemet men skriver inte i klartext vad det innebär. Det hela är ett väldigt viktigt besked. Det här kommer att föra Sverige bort från internationell toppklass till att bli en mer medelmåttig nation. Naturligtvis blir det mer jämlikt fördelat mellan Sveriges olika lärosäten om man gör på nämnda sätt, men det kommer inte att gagna Sverige som forskningsnation.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.