Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Försäljning av receptfria läkemedel

Interpellation 2009/10:404 av Axelsson, Lennart (s)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2010-05-21
Anmäld
2010-05-21
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2010-05-25
Sista svarsdatum
2010-06-04
Besvarad
2010-06-29

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 21 maj

Interpellation

2009/10:404 Försäljning av receptfria läkemedel

av Lennart Axelsson (s)

till socialminister Göran Hägglund (kd)

Sedan den 1 november 2009 är det tillåtet att sälja vissa receptfria läkemedel även på andra ställen än apotek. Det betyder att receptfria läkemedel nu säljs i bland annat matvaruaffärer. Av de ca 900 receptfria läkemedel som får säljas på apotek har Läkemedelsverket beslutat att ca 440 läkemedel även får säljas i handeln. Dessa läkemedel har bedömts vara lämpliga för egenvård. De har också lindriga biverkningar vid normal användning.

Det är dock mycket viktigt att förstå att även receptfria läkemedel kan vara skadliga vid felaktig användning. Den som vill sälja receptfria läkemedel behöver bara göra en anmälan till Läkemedelsverket. De ska ha ett egenkontrollprogram för att verksamheten ska hålla hög kvalitet och säkerhet. De som säljer läkemedel ansvarar bland annat för att läkemedlen står under uppsikt av personalen. Läkemedlen ska också exponeras separat och inte blandas med andra varor. Personalen ska också kontrollera att den som köper är 18 år eller äldre.

Reglerna är inte särskilt svåra eller krångliga, men det är mycket viktigt att detaljhandeln följer dem. Det finns många fall som visar att delar av handeln inte följer reglerna utan till exempel exponerar läkemedel utan uppsikt eller tillsammans med godis vid kassorna.

Sedan försäljningen i handeln började har också en massiv marknadsföring av receptfria värkmediciner startat. En pågående studie vid Göteborgs universitet visar att 2 procent av befolkningen lider av kronisk huvudvärk på grund av överanvändning av läkemedel mot huvudvärk och migrän.

Professor Björn Beermann pekar på att tv-reklamen för värktabletter tillsammans med en aggressiv exponering av varorna i butiken medverkar till att försäljningen gått upp kraftigt. Enligt Björn Beermann har läkemedelsinformation för värktabletter genom detta tagits ned till en nivå som motsvarar försäljningen av glass och godis och sprider en attityd att värktabletter kan man ta när som helst och hur som helst.

Med anledning av det ovan anförda vill jag ställa följande frågor till socialministern:

Vilka åtgärder avser socialministern att vidta för att se till att gällande regler för försäljning av receptfria läkemedel i handeln följs?

Vilka åtgärder avser socialministern att vidta för att se till att reklam för receptfria läkemedel sker på ett måttfullt sätt?

Debatt

(5 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2009/10:404, Försäljning av receptfria läkemedel

Interpellationsdebatt 2009/10:404

Webb-tv: Försäljning av receptfria läkemedel

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Göran Hägglund (Kd)
Anf. 91 Göran Hägglund (Kd)
Herr talman! Lennart Axelsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att se till att gällande regler för försäljning av receptfria läkemedel i handeln följs samt vilka åtgärder jag avser att vidta för att se till att reklam för receptfria läkemedel sker på ett måttfullt sätt. Omregleringen av apoteksmarknaden syftar till att öka tillgängligheten till läkemedel. Möjligheten att sälja vissa receptfria läkemedel på andra försäljningsställen än apotek är ett viktigt led i detta. Men även receptfria läkemedel kan ge bieffekter, och överkonsumtion kan vara skadlig. I propositionen Handel med vissa receptfria läkemedel gjorde därför regeringen noggranna överväganden om hur försäljningen skulle vara utformad. Bland annat infördes en regel om att läkemedel inte får säljas till personer som är under 18 år. En viktig utgångspunkt har varit att upprätthålla en hög nivå på säkerheten för konsumenterna. Det finns ett tydligt regelverk för tillsyn och kontroll av handeln. Kommunerna ska kontrollera efterlevnaden av lagen om handel med vissa receptfria läkemedel och de föreskrifter som Läkemedelsverket har meddelat. Läkemedelsverket ska underrätta kommunerna om de anmälningar som kommer in från näringsidkare som vill bedriva detaljhandel med receptfria läkemedel. En gång i månaden skickar Läkemedelsverket en lista över anmälda butiker till samtliga kommuner. Listan publiceras också på Läkemedelsverkets webbsida. Brister som kommunen upptäcker ska rapporteras till Läkemedelsverket. Läkemedelsverket får meddela förelägganden och förbud, som kan förenas med vite, för att regelverket ska efterlevas. Den som bryter mot förbudet att sälja läkemedel till personer under 18 år kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. För att underlätta för kommunerna att svara för kontrollen av försäljningen har Läkemedelsverket vidtagit ett antal åtgärder. En vägledning har tagits fram och distribuerats till samtliga kommuner. En särskild kommunsida finns nu på Läkemedelsverkets webbplats där information till kommunerna är samlad. Stöddokument till kommunerna i form av en checklista och rapportformulär för rapportering av brister har tagits fram och distribuerats till samtliga kommuner via e-post. Utbildningstillfällen för kommunhandläggare genomförs under våren och hösten 2010. En informationsinsats riktad till de stora affärskedjorna för att förbättra efterlevnaden av regelverket har genomförts. Regeringen har den 10 juni gett Statskontoret i uppdrag att följa upp och utvärdera omregleringen av apoteksmarknaden utifrån målet med reformen. Uppföljningen och utvärderingen ska omfatta försäljning av såväl receptfria som receptbelagda läkemedel. Det innebär att utvärderingen bland annat bör avse effekterna för konsumenterna när det gäller tillgängligheten till läkemedel och service i alla delar av landet, öppettider, prisutveckling, konsumtionen av de läkemedel som omfattas av reformen samt apotekens bidrag till en förbättrad läkemedelsanvändning. I fråga om förbättrad läkemedelsanvändning bör bland annat risken för överdosering av receptfria läkemedel utvärderas. En delrapport med en första utvärdering ska lämnas senast den 1 juni 2012, och uppdraget ska slutredovisas senast den 1 juni 2013. Dessutom har Konkurrensverket och Konsumentverket i uppdrag att följa och analysera utvecklingen på apoteksmarknaden. Dessa uppdrag ska slutredovisas senast den 31 december 2010. När det gäller marknadsföring av humanläkemedel ställs det enligt läkemedelslagen krav på att den ska främja en ändamålsenlig användning av produkten genom en presentation som är aktuell, saklig och balanserad. Reklam som riktas till allmänheten får inte ha ett innehåll som är utformat så att det kan leda till användning av läkemedel som medför skada eller på annat sätt inte är ändamålsenlig eller till att människor inte söker relevant vård. Läkemedelsverket har tillsyn även över att dessa bestämmelser efterlevs. Insatser i form av information, kontroll och tillsyn i enlighet med gällande lagstiftning är viktiga för att uppnå en god efterlevnad av regelverket. Jag avser att även fortsättningsvis noga följa utvecklingen när det gäller försäljning av receptfria läkemedel på andra platser än apotek.
Lennart Axelsson (S)
Anf. 92 Lennart Axelsson (S)
Herr talman! Tack, socialministern, för svaret! Vi fick ju tidigare en lektion i ideologi. Jag tror att socialministern sade att det handlade om grundläggande värderingar. När det gäller frågeställningen i den här interpellationen kanske det i första hand inte handlar om ideologi, däremot handlar grunden till det hela om ideologi. Där har socialministern och jag haft ett antal interpellationsdebatter tidigare där vi har fastställt varandras åsikter om lämpligheten i Apotekets avreglering, omreglering, utförsäljning eller hur man väljer att uttrycka det. Jag tycker inte att det var en klok idé att slå sönder ett väl fungerande system med uppgiften att se till att vi fick den medicin vi behövde. Vi har nu fått ett system som är svårt att överskåda, det är svårt för folk att veta var någonstans medicinerna finns och liknande saker. Om ett par dagar kommer Bilprovningen att gå samma väg. Där handlar det naturligtvis om grundläggande värderingar. Ni är som sagt beredda att låta skattebetalarna, svenska folket, betala den kostnaden för att ni av ideologiska skäl inte vill att vi ska äga tillsammans. Dagens interpellation handlar alltså om en helt annan sak. Den handlar om vad som börjar hända i och med att vi i en sak som vi var överens om, att släppa ut receptfria läkemedel i handeln, nu kan se att man inte följer de regler som socialministern räknade upp i svaret och som jag nog tror i grunden är ganska väl genomtänkta, om de bara följs. Vi kan alltså i affärskedja efter affärskedja få exempel på att man exponerar läkemedel på ungefär samma sätt som godis. Vi kan nu se att tv-reklamen allt oftare påminner oss om att vi kanske borde köpa just det här läkemedlet. Risken är uppenbar att vi kommer att få en ökning av konsumtionen av läkemedel om vi inte är väldigt vaksamma på den här utvecklingen. Det var bakgrunden till att jag ställde interpellationen. Jag tycker att det är viktigt, även om vi var överens om att det var bra att vi kunde få möjlighet att köpa läkemedel på fler ställen, att vi som politiker inte tvekar att göra reglerna ännu tydligare om det visar sig att man inte följer de vi har. Det är det vi kan se hända.
Göran Hägglund (Kd)
Anf. 93 Göran Hägglund (Kd)
Herr talman! Jag är glad att Lennart Axelsson har väckt den här viktiga frågan så att jag får tillfälle att redogöra för regelverket. Jag är också glad över att vi är överens om betydelsen av att underlätta tillgängligheten till läkemedel, men att det också ska ske på ett ansvarsfullt sätt, både från den nationella nivåns sida, alltså myndigheter och annat, och när det gäller uppföljningen lokalt. Det här ställer krav på aktörerna att faktiskt kunna motsvara det förtroende som man har fått. Inte ens de vanligaste receptfria läkemedlen är vid en felaktig eller omåttlig användning ofarliga, utan det finns risker med och biverkningar av ett användande som manar till försiktighet, därav också ett ganska strikt regelverk. Kommunerna har ett ansvar för att följa upp det här. De har ett tydligt uppdrag. Vi har genom inte minst medieredovisningar, en tid tillbaka visserligen, sett att alla kommuner kanske inte har tagit sitt ansvar fullt ut. Därför är det viktigt att de centrala myndigheterna trycker på och ligger på kommunerna så att de först och främst, det självklara, är medvetna om sitt ansvar, men också vad det innebär i praktiken att följa upp. Kommunerna är ju inte alldeles ovana vid det här. De har redan ett ansvar för tillsynen när det gäller tobaks- och folkölsförsäljningen. Det betyder ju att organisationen för detta borde finnas på plats. Men det gäller också att man tar in den här delen. Jag håller förstås också med Lennart Axelsson om vikten av att den reklam som görs, den marknadsföring som sker, vare sig det handlar om till exempel tryckta medier eller det handlar om tv-reklam, sker på ett ansvarsfullt och måttfullt sätt, för läkemedel är underbara på det viset att de faktiskt kan bota och de kan lindra. Men fel använda kan det också vara riktigt ödesdigert. Därför är det viktigt att gagna just ett ansvarfullt utnyttjande av de läkemedel som står till förfogande. Vi kommer att fortsätta följa det här mycket noga för att kunna säkerställa att regelverket följs hela vägen ut.
Lennart Axelsson (S)
Anf. 94 Lennart Axelsson (S)
Herr talman! Jag hade egentligen inte tänkt göra ett inlägg till, men jag funderade på en sak, en ren kunskapsfråga. I och med att kommunerna nu har blivit pålagda det här ansvaret, innebär det också att de har blivit tillförda ytterligare resurser för att kunna klara det? I och med att man har svårt att kunna behålla anställda redan som det är i dag, med ansträngd ekonomi på grund av den politik som Göran Hägglund står bakom, vore det intressant att veta om man har fått möjligheten att göra den här tillsynen. Sedan skulle jag också vilja passa på och göra reklam för ett debattseminarium i Almedalen som kallas Tappa inte respekten för läkemedel. Det är alltså Sveriges farmaceutförbund som vill att man diskuterar de här väldigt viktiga frågorna. Sett utifrån deras yrkeskompetens är de naturligtvis extra viktiga. Jag tror inte att det var att överskrida några regler. Skulle det vara så får jag ta på mig det. (FÖRSTE VICE TALMANNEN: Vi är generösa vid denna tidpunkt.)
Göran Hägglund (Kd)
Anf. 95 Göran Hägglund (Kd)
Herr talman! Detta sagt med anledning av diskussionen om måttfullhet när det gäller reklam och marknadsföring. Man får väl säga att den är måttfull med tanke på de våldsamma massor som följer den här debatten just nu. Jag borde kanske kunna svara Lennart Axelsson rätt upp och ned på frågan om de har fått extra pengar. Vad jag däremot med säkerhet kan försäkra är att vi inte har gjort någonting som vi inte har varit överens om. Vi har haft en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting om den här ordningen. Huruvida de har fått pengar eller inte kan jag på rak arm inte svara på, men jag kan återkomma i den frågan till Lennart direkt. Jag säger en gång till att det här är otroligt betydelsefullt, och vi kommer att följa det väldigt noggrant. Jag är glad att Lennart Axelsson har tagit upp den här frågan. Jag räknar med att han kommer att fortsätta vara en vakthund på det här området så att vi får fortsätta att samarbeta på det här viset.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.