Förlängning av Äldreomsorgslyftet
Interpellation 2022/23:204 av Mikael Dahlqvist (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-02-15
- Överlämnad
- 2023-02-16
- Anmäld
- 2023-02-17
- Svarsdatum
- 2023-03-07
- Besvarad
- 2023-03-07
- Sista svarsdatum
- 2023-03-09
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Anna Tenje (M)
För att stärka undersköterskeyrkets position och bidra till att underlätta kommunernas kompetensförsörjning initierade den socialdemokratiskt ledda regeringen 2020 kompetenssatsningen Äldreomsorgslyftet. Satsningen innebär att ny och befintlig personal får möjlighet att utbilda och vidareutbilda sig på betald arbetstid.
Exempel på utbildningar som omfattas är programutbildningar till undersköterska och vårdbiträde samt vidareutbildningar inom exempelvis lyftteknik, demens, välfärdsteknik, nutrition, språk eller handledning. Det är också möjligt för den som redan har en undersköterskeutbildning att läsa in specialistkompetens inom exempelvis äldres hälsa och sjukdomar, multisjukdom hos äldre, demens eller palliativ vård. Äldreomsorgslyftet omfattar också första linjens chefer, som har möjlighet till ledarskapsutbildningar på högskolenivå. Satsningen har hittills varit framgångsrik, och under åren 2020–2022 har över 25 000 personer påbörjat en utbildning.
I budgetpropositionen har den nya regeringen aviserat att man avser att avsluta satsningen efter 2023. Det vore ett stort misstag. Satsningen är uppskattad i alla kommuner och närmast nödvändig för att det ska vara möjligt att utbilda tillräckligt med personal för att möta framtidens behov av personal. Socialdemokraterna anser att Äldreomsorgslyftet ska förlängas åtminstone mandatperioden ut, till och med 2026.
Jag vill därför fråga statsrådet Anna Tenje:
- Varför avser statsrådet och regeringen att avskaffa reformen efter 2023?
- Hur ser statsrådets och regeringens plan ut för säkra kompetensen framöver?
- Vilka åtgärder planerar statsrådet och regeringen för att höja statusen för välfärdsyrken?
Debatt
(10 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2022/23:204
Webb-tv: Förlängning av Äldreomsorgslyftet
Dokument från debatten
- Tisdag den 7 mars 2023Kammarens föredragningslistor 2022/23:70
Protokoll från debatten
Anf. 70 Statsrådet Anna Tenje (M)
Fru talman! Det är väl härligt att vi kan vara lite effektiva när tiden börjar bli något sen och debattera de här två fina interpellationerna tillsammans!
Fru talman! Mikael Dahlqvist har frågat mig varför jag och regeringen avser att avskaffa denna reform efter 2023. Mikael Dahlqvist har också frågat mig hur min och regeringens plan ser ut för att säkra kompetensen framöver. Slutligen har Mikael Dahlqvist frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen planerar för att höja statusen för välfärdsyrken.
Lena Hallengren har frågat mig varför regeringen avskaffar det framgångsrika Äldreomsorgslyftet. Lena Hallengren har också frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att säkerställa kompetensen inom äldreomsorgen långsiktigt. Slutligen har Lena Hallengren frågat mig hur jag och regeringen avser att minska den stora personalomsättningen inom äldreomsorgen.
Som framgår av höstens budgetproposition (prop. 2022/23:1) fortsätter Äldreomsorgslyftet under 2023. Arbetet med budgetpropositionen för 2024 pågår inom Regeringskansliet. Regeringen kommer att återkomma i sedvanlig ordning med sina förslag och prioriteringar, inte minst inom det viktiga välfärdsområdet.
Personalen är äldreomsorgens viktigaste resurs, och en väl fungerande personal- och kompetensförsörjning är en nyckelfråga för utvecklingen av äldreomsorgen. Det är vidare avgörande för kvaliteten och säkerheten i äldreomsorgen att personalen har rätt kompetens för att utföra arbetsuppgifterna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Från och med den 1 juli 2023 är undersköterska en skyddad yrkestitel, vilket innebär att kompetensen för yrkesgruppen säkerställs. Detta kommer att bidra till en god vård och omsorg av äldre. Det handlar främst om att till exempel vara en attraktiv arbetsgivare, att erbjuda karriärvägar samt att hitta lösningar för ett hållbart arbetsliv. Men reformen kan även bidra till att yrkets status höjs.
Varje kommun ansvarar i egenskap av huvudman för äldreomsorgen, och frågor om bemanning och kompetensutveckling är ett arbetsgivaransvar. Regeringen ser samtidigt ett behov av att stödja kommunerna i arbetet med att möta utmaningarna inom äldreomsorgen.
Genom riksdagens beslut om regeringens budgetproposition för 2023 anslås 4 miljarder kronor i statsbidrag till kommunerna för att säkerställa en god vård och omsorg av äldre personer. Ytterligare drygt 2 miljarder kronor går till att minska antalet timanställningar och till en satsning på utökning av bemanning och kompetens av såväl sjuksköterskor som läkare inom äldreomsorgen. Resurser tillförs även kommunsektorn genom det generella statsbidraget för 2023.
Uppgiften att stärka kompetensförsörjningen i välfärden är komplex och kräver insatser inom flera olika politikområden. Det handlar till exempel om att vara en attraktiv arbetsgivare, att erbjuda karriärvägar, att hitta lösningar för ett hållbart arbetsliv och att attrahera fler till vård- och omsorgsyrket.
Personal- och kompetensförsörjningen kan emellertid inte lösas enbart av mer resurser eller fler medarbetare. Potentialen i förändrade arbetssätt, digitalisering och övrig effektivisering behöver också tas till vara. Ny teknik kan också bidra till att minska arbetsbördan så att fler orkar längre.
Ingen enskild åtgärd löser allt, men genom att arbeta tillsammans går det att göra stor skillnad för kompetensförsörjningen och kvaliteten inom äldreomsorgen för våra äldre. Staten, kommunerna och regionerna behöver fortsätta att arbeta tillsammans för att långsiktigt stärka tillgången till kompetens i äldreomsorgen i hela landet.
Anf. 71 Mikael Dahlqvist (S)
Fru talman! Tack, statsrådet Anna Tenje, för svaret! Jag noterar i statsrådets svar att jag delar mycket av statsrådets och regeringens uppfattning: Personalen är äldreomsorgens viktigaste resurs. Jag delar också uppfattningen om strategierna för att skapa ett attraktivt arbete, en bra arbetsmiljö och så vidare. Statsrådet redogör väldigt bra för detta.
Jag noterar också att regeringen delvis fullföljer de budgetsatsningar som gjordes av den förra regeringen. Det är bra. Men jag vill också i det här sammanhanget poängtera att Socialdemokraterna i sin budgetmotion har en fördubbling av pengarna till den generella välfärden. Och det behövs mer pengar, för om vi ska höja statusen inom vård- och omsorgsyrkena krävs det pengar. Det krävs bättre scheman, det krävs bättre löner och det krävs större inflytande. Och framför allt: Om man ska få bättre scheman kommer det att krävas fler medarbetare.
Däremot saknar jag konkreta förslag på hur statsrådet egentligen tänker lösa kompetensbristen inom äldreomsorgen. En sak som bevisligen fungerar i dag är Äldreomsorgslyftet, och i regeringens förslag ser jag att det upphör efter detta års slut.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Mitt huvudsakliga syfte med dagens interpellationsdebatt är att argumentera och påvisa hur viktig reformen är. Vi har en kompetensbrist inom välfärden, eller rättare sagt: Vi har en generell kompetensbrist som på allvar hotar vår förmåga att hålla hög kvalitet inom välfärdsområdet. Jag nöjer mig i dag med att diskutera äldreomsorgen specifikt eftersom det är det debatten handlar om.
Äldreomsorgslyftet levererar. Det är en statlig satsning som den förra, socialdemokratiska, regeringen initierade 2020. Syftet är att höja kompetensen hos framför allt undersköterskor och vårdbiträden, men det gäller även andra befattningar. Man har möjlighet att på arbetstid få betald utbildning. Det här kommer naturligtvis sammantaget att syfta till att öka kompetensförsörjningen i kommunerna och öka deras attraktionskraft.
Under 2021, fru talman, påbörjade över 6 000 personer studier till vårdbiträde eller undersköterska. Över 2 000 avslutade sina studier med godkänt betyg och började jobba inom äldreomsorgen. Tyvärr aviserar regeringen att man ska skrota satsningen efter årets slut. Med tanke på den kompetensutmaning som äldreomsorgen står inför måste satsningen förlängas.
Fru talman! Personal vittnar om att man slipper otryggheten att vara vikarie genom att få möjlighet att utbilda sig och få en tillsvidareanställning. Man får nya kunskaper som stärker en i professionen att möta äldres behov. Även våra fackliga kamrater och arbetsgivare vittnar om reformens betydelse för äldreomsorgen.
Därför måste jag ännu en gång, fru talman, fråga statsrådet om hon - eller regeringen - avser att förlänga Äldreomsorgslyftet efter årets slut eller inte.
Anf. 72 Lena Hallengren (S)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret och för att hon beskrev alla de satsningar som genomfördes under den förra regeringen och under min tid som ansvarig för äldreomsorgen inom ramen för mitt ansvarsområde under ett antal år.
Jag är övertygad om att äldreomsorgen behöver höjd status, och detta arbete påbörjades. Men det räcker inte med höjd status, utan det behövs även fler medarbetare, välfärdsteknik och - naturligtvis - en skyddad yrkestitel. Detta var ett arbete som vi bedrev målmedvetet och som tog många år. Inte minst den skyddade yrkestiteln gör att man från statligt håll måste fundera på hur man kan hjälpa till när personer som arbetar i äldreomsorgen inte har den kompetens som faktiskt krävs.
Statsrådet sa i svaret att personal- och kompetensförsörjningen inte enbart kan lösas med mer resurser eller fler medarbetare, men det är ändå tveklöst så att det behövs fler medarbetare i äldreomsorgen. Vi vill ju inte att man ska kliva in utan den kompetens som krävs för att göra det viktiga arbete som görs i äldreomsorgen.
Därför måste jag beklaga att svaret handlar om att det kommer ett besked i samband med budgetpropositionen för 2024. Det är ju inte så man bedriver utbildningspolitik, och det är inte så man gör långsiktiga satsningar. Det var just därför satsningen fanns både 2020, 2021 och 2022. År 2023 finns den, men för att man ska bedriva och påbörja en ny utbildning under 2023 måste man ju veta att man kan avsluta utbildningen, vilket man skulle göra 2024 eftersom utbildningen är minst ett och ett halvt år lång.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Regeringen måste inse följande: Om regeringen inte ger besked för mer än 2023 får man avsluta de utbildningar som redan är påbörjade, men man sätter inte igång nya utbildningar. Jag hoppas att statsrådet har nåtts av alla de röster som nu höjs runt om i landet för att man ska få denna möjlighet.
Pengar är förvisso inte allt, men det är klart att den som arbetar i äldreomsorgen med ganska mycket lägre inkomst inte bara tar tjänstledigt och pluggar till undersköterska i ett och ett halvt eller två år för att sedan komma tillbaka till yrket. En del gör det, men att 25 000 personer valde att göra detta de gångna två åren berodde enbart på att Äldreomsorgslyftet fanns, med möjligheten att på betald arbetstid studera till vårdbiträde eller undersköterska. Det fanns - och finns - också möjlighet att inom ramen för Äldreomsorgslyftet stärka första linjens chefer, vilket jag tycker är alldeles utmärkt.
Jag vill än en gång fråga varför regeringen inte har för avsikt att fortsätta den kanske bästa satsning som finns för att få fler undersköterskor på plats. Det är inte någonting som bara jag säger, utan detta gjordes ju tillsammans med fackförbundet Kommunal, som organiserar vårdbiträden och undersköterskor, och Sveriges Kommuner och Regioner, som är den absolut största arbetsgivaren.
Jag måste säga att detta är väldigt beklagligt, och jag hoppas att vi kan få ett annat svar i kammaren under debattens gång.
Anf. 73 Statsrådet Anna Tenje (M)
Fru talman! Jag tackar båda interpellanterna för deras inlägg. Jag håller med om väldigt mycket av det som sades, särskilt beskrivningen av att det behövs flera olika delar för att få bukt med kompetensförsörjningen i äldreomsorgen. Det handlar om många bäckar små. Det är framför allt kommunerna som har det stora ansvaret - det stora huvudmannaskapet - och som ofta är arbetsgivare, men även privata vårdgivare måste göra sitt för att se till att arbetsmiljön blir bättre och att attraktiviteten höjs. Det gäller att vi tillsammans ser till att fler söker sig till vård- och omsorgsyrken och, framför allt, att de som redan arbetar där vill stanna kvar.
Det finns alltså många olika delar i det här, och när det gäller kompetensförsörjning och kompetensutveckling är detta oerhört viktigt.
När det gäller Äldreomsorgslyftet, som är det vi är här för att diskutera och debattera i dag, kan jag konstatera att det löper ut 2023. Det är alltså ingenting som man aktivt har skrotat eller aviserat att man ska skrota, utan det är de facto någonting som löper ut.
Socialstyrelsen har fått i uppdrag att i enlighet med det tillkännagivande som vi lämnade när vi var i opposition genomföra en uppföljning och utvärdering av Äldreomsorgslyftet samt det årliga resurstillskott på 4 miljarder kronor som kommuner har tilldelats via Socialstyrelsen sedan 2021. Utvärderingen ska redovisa hur kommunerna har använt de extra medel som tilldelats i enlighet med satsningarna och vilka resultat de har givit. Uppdraget kommer att redovisas till mig senast den 31 mars 2023.
Äldreomsorgslyftet omfattar ju väldigt mycket pengar. En så stor satsning på ett för välfärden avgörande område behöver givetvis följas upp och utvärderas. Jag är helt övertygad om att det finns många lärdomar att dra av Äldreomsorgslyftet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag gör många verksamhetsbesök och träffar många medarbetare inom vård och omsorg, framför allt inom äldreomsorgen. Jag har själv ett förflutet som kommunstyrelsens ordförande och har jobbat med Äldreomsorgslyftet. Jag vet att det finns en hel del käppar i hjulet. Det har inte kommit alla kommuner till del. Vi har den största kommunen, det vill säga Stockholm, och sedan har vi väldigt många små kommuner.
Vi har också sett att det finns önskemål om att nyttja en kompetensförsörjningssatsning som Äldreomsorgslyftet - om man fick en sådan - på ett lite annorlunda sätt, så att den skulle kunna användas i större utsträckning och kanske till andra saker. Det är ju nämligen inte så att alla utbildningar som Äldreomsorgslyftet har nyttjats till är ett och ett halvt år långa - en del är betydligt kortare, och en del handlar inte om att läsa från vårdbiträde till undersköterska. Detta har använts vitt och brett. Just därför är det viktigt att utvärdera hur skattebetalarnas pengar har använts för att kunna dra lärdom av det, följa goda exempel och skala upp detta så att det kan komma fler kommuner till del och så att vi på riktigt kan hjälpas åt för att få bukt med kompetensförsörjningsproblematiken.
Jag tycker att det är viktigt med evidens. Jag tycker att det är viktigt att följa upp. Jag tycker att det är viktigt att man använder skattebetalarnas pengar på bästa möjliga sätt, men jag vill också understryka att det är långt ifrån alla pengar som har använts för kompetensförsörjning och kompetensutveckling. Kommunernas budget har ju stora satsningar, och det har också regionernas budget. Jag ska dock inte säga att detta inte har betydelse, för det tror jag att det har.
Låt oss återkomma när vi har sett utvärderingen och framför allt när vi lämnar över budgetpropositionen för 2024.
Anf. 74 Mikael Dahlqvist (S)
Fru talman! Jag tackar än en gång statsrådet för svaret.
I mitt första anförande tog jag upp Äldreomsorgslyftets betydelse för kompetensförsörjning och kvalitetsutveckling. Innan jag svarar på statsrådets anförande i detalj tycker jag att det är värt att notera lite bakgrundsfakta. Om man läser Sveriges Kommuner och Regioners personalprognos blir man skrämd. Det kommer att behöva anställas över 410 000 medarbetare fram till 2031 om ingenting förändras. Tittar man på demografin - alltså åldersutvecklingen - ser man att andelen personer som är över 80 år kommer att öka med nästan 50 procent under samma tidsperiod. Vi vet, fru talman, att det ofta är när människor blir 80 år eller äldre som de behöver hjälp och stöd, vilket enligt SKR:s egen prognos kommer att innebära att 30 procent av dessa 410 000 personer ska till äldreomsorgen.
Och inte nog med det, fru talman. I sex av tio kommuner minskar den arbetsföra befolkningen samtidigt som behovet av välfärd ökar. Detta borde vara en väckarklocka för oss alla och i synnerhet för statsrådet.
När jag som ledamot läser regeringens budget kan jag se att Äldreomsorgslyftet avslutas 2023. Vi socialdemokrater har i vår budgetmotion varit tydliga med att denna reform är viktig och att vi ser positiva effekter av den. I vår motion har vi därför skrivit att den ska hålla på till 2026. Det ger precis det verktyg som den tidigare talaren Lena Hallengren talade om: att kommunerna får bra framförhållning, kan planera och fördela och vet hur man ska se på detta framöver.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi vet också att Äldreomsorgslyftet levererar. Under 2020-2022, alltså drygt två år, har 25 000 personer påbörjat en utbildning.
Jag vet naturligtvis att det är oerhört komplicerat att attrahera personal till välfärden. Jag har själv ett förflutet inom välfärden. Jag har en sådan profession och har en sambo som jobbar som demenssjuksköterska, så jag förstår komplexiteten. Men detta är ändå, vill jag säga till statsrådet, ett verktyg som bevisligen fungerar.
Jag noterar ändå med viss tillförsikt att statsrådet i sitt svar säger att man i alla fall överväger att titta närmare på en fortsättning av Äldreomsorgslyftet inför 2024 och framåt. Samtidigt vill jag få en tydlighet i att detta är en viktig fråga. Den är viktig för Kommunals medlemmar men framför allt för dem de vårdar, de äldre, så att de får bra kvalitet och kompetent personal. Vi vet att det många gånger är detta det hänger på.
Min fråga till statsrådet är också vilka konkreta åtgärder statsrådet och regeringen avser att vidta för att höja statusen inom välfärdsyrket. Bättre arbetsmiljö, fler medarbetare och utbildning är grunden för att vi ska lösa kompetensförsörjningen framöver.
Anf. 75 Lena Hallengren (S)
Fru talman! Som både statsrådet och den tidigare interpellanten har nämnt löper alltså Äldreomsorgslyftet ut 2023. Vi socialdemokrater hade tänkt att förlänga och fortsätta med Äldreomsorgslyftet. Det är inte en ettårig satsning; det är ett långsiktigt projekt. Vi ska inte rekrytera 100 000 nya medarbetare på två år utan på de kommande tio åren. Vi säger dessutom att man ska ha titeln undersköterska för att få utföra många av de sysslor och arbetsuppgifter som finns i äldreomsorgen från och med den 1 juli. Jag tycker att det är statens ansvar att bistå alla de kvinnor som kanske inte har den kompetens som krävs, men också att göra det attraktivt för dem som funderar på att jobba i äldreomsorgen men som ännu inte har den kompetensen.
I valrörelsen talade jag med väldigt många som var oroliga: Tänk om inte ni får fortsätta, vad händer med Äldreomsorgslyftet då? Till dem sa jag: Jag tror faktiskt att vi över partigränserna ändå tycker att detta är viktigt. Jag tror inte att ni behöver vara så oroliga, för det finns väl inte en kommunföreträdare som inte ser behovet av att utbilda vårdbiträden och undersköterskor om vi ska ha någon som helst möjlighet att hantera kvaliteten i äldreomsorgen med den demografiska utveckling vi har framför oss.
Det sorgliga är att under den tid då statsrådet ska utvärdera är det tiotusentals kvinnor som nu förlorar möjligheten till denna kompetensutveckling. Det är ju inte nog med att man ska utvärdera; under 2023 är det dessutom färre komvuxplatser, vilket gör att även om man håller uppe Äldreomsorgslyftet 2023 gör man det med färre utbildningsplatser. Nu vet vi inte hur budgeten ser ut 2024, men jag är inte alltför optimistisk om att det skulle vara några större förändringar och bli ännu fler komvuxplatser, kanske snarare tvärtom. Men jag blir gärna positivt överraskad av statsrådets svar.
Det är väldigt viktigt, säger statsrådet, eftersom det är så väldigt mycket pengar, att vi verkligen utvärderar att de går till rätt saker. 1,7 miljarder kronor på ett år är väldigt mycket pengar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det kanske är 10 000 kvinnor som har fått möjlighet att studera. Vad kostar den sänkta skatt som regeringen lade fram i samma budget? Jo, 10 miljarder. Jag tycker att det vore ganska klädsamt att ändå fundera över hur statens budget används på det allra bästa sättet. Skattesänkningar kan vi diskutera i en annan debatt, absolut, men man måste ändå ha lite proportioner. 1,7 miljarder skulle ge många, framför allt kvinnor, möjlighet att studera och bli undersköterskor, vilket är till gagn för dem men naturligtvis också för alla äldre som behöver en äldreomsorg av god kvalitet.
Min fråga är egentligen: Hur ska färre platser i vuxenutbildningen och en borttagen möjlighet att studera på betald arbetstid kunna ge fler undersköterskor och vårdbiträden?
Anf. 76 Statsrådet Anna Tenje (M)
Fru talman! Mikael Dahlqvist lyfter flera frågor i sitt anförande som jag ämnar försöka svara på.
Bland annat handlade det om vad jag konkret vill göra för att höja attraktionskraften för de viktiga vård- och omsorgsyrkena. Där tror jag att vi är inne på helt rätt väg. Jag tror att regleringen om skyddad yrkestitel för undersköterskor är en väldigt god början. Då handlar det också om att vi kanske behöver följa upp med en differentiering av arbetsuppgifterna, det vill säga att man faktiskt arbetar med det man är utbildad för. Sedan kan vi ha fler vägar in till vård- och omsorgsyrkena så att vårdbiträden eller annan personal kan få komma in och göra andra uppgifter men ändå känna att detta verkligen är ett värdefullt arbete att göra - och kanske dessutom bli sugna på att fortsätta.
Jag tror att ledarskapet är oerhört viktigt, inte minst inom äldreomsorgen. Jag tror att ledarskapet är viktigt i alla delar i den kommunala och regionala verksamheten, och även i den statliga verksamheten, men jag tror att det är synnerligen viktigt inom äldreomsorgen.
Jag har mött många medarbetare som inte tycker att schemaläggningen är ett problem eller att delade turer är något större problem - det vet jag att det finns delade meningar kring - men som känner att de kan vara med och påverka och inte minst råda över sin dag. De känner att det de uträttar gör skillnad och att de erfarenheter de har hörs, lyssnas till och leder till förändringar.
Sedan har vi andra medarbetare som kanske jobbar i en hemtjänstgrupp bara några kilometer därifrån och som definitivt inte upplever samma sak. De talar om minutjakt, känner sig stressade och pressade och upplever att de inte har något inflytande över sin egen arbetssituation.
Detta kan sammanfattas med en sak, och det är ledarskapet. Vi har duktiga chefer inom äldreomsorgen, och vi har mindre duktiga chefer inom äldreomsorgen. Jag tror att det är oerhört viktigt att vi satsar på ett utökat ledarskap och en kompetensutveckling inte minst för våra chefer för att situationen och attraktiviteten inom äldreomsorgen ska bli bättre.
Men det finns andra saker vi också behöver titta på. Från vår sida har vi annonserat att vi behöver titta på språkkravet inom äldreomsorgen. Detta kommer en utredning att titta vidare på så småningom. Framför allt är det viktigt att ta i beaktande att detta inte får leda till fler käppar i hjulen för kommunerna när det gäller kompetensförsörjningen. Här behöver vi givetvis gå hand i hand och hjälpas åt - hitta de goda exemplen på språkombud, hitta de goda exemplen där man har jobbat väldigt strategiskt och framgångsrikt med att man lär sig svenska på jobbet men också kommer in i arbetet på ett betydligt bättre sätt fastän man kanske inte har språket till att börja med.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Här tror jag också att skyddad yrkestitel kan vara en väg in, liksom differentiering av arbetsuppgifterna. Jag tror också att det är oerhört viktigt för att de äldre ska kunna förstå och göra sig förstådda, men också för att höja attraktiviteten för arbetsplatsen, att medarbetare kan samarbeta och tala med varandra och på ett säkert sätt föra över information och dokumentation.
Det finns många olika delar i detta - många bäckar små - som kommer att förbättra situationen och kompetensförsörjningen i landets kommuner och inom äldreomsorgen.
Anf. 77 Mikael Dahlqvist (S)
Fru talman! Än en gång tackar jag statsrådet Anna Tenje för svaret.
Att jobba inom äldreomsorgen är både meningsfullt och viktigt. Därför måste statusen höjas genom olika åtgärder. Jag är övertygad om att Äldreomsorgslyftet är en sådan viktig satsning. Det som den förra regeringen påbörjade genom att sätta äldreomsorgen högre upp på dagordningen var också oerhört viktigt. Många åtgärder vidtogs, bland annat skyddad yrkestitel, som statsrådet själv refererade till.
Under pandemin fick äldreomsorgen rättvis uppmärksamhet av hela samhället för fantastiska insatser. Det fick även sjukvården, men eftersom vi debatterar äldreomsorgen väljer jag att lyfta fram den. Vart har dessa röster tagit vägen nu, fru talman? Nu är det oroväckande tyst om äldreomsorgens utmaningar.
Vi socialdemokrater kommer att göra allt vi kan för att driva regeringen framför oss när det gäller att satsa mer pengar på välfärden och på personalen. Kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen är avgörande för vilken omsorg och vård våra äldre ska få. Här måste staten ta på sig ledarrollen och satsa betydligt mer pengar.
Jag delar statsrådets uppfattning att de åtgärder som statsrådet redovisade är viktiga och utgör grunden för gott ledarskap, arbetsmiljö och så vidare. Men en viktig sak skiljer mellan statsrådets uppfattning och min uppfattning, och det gäller resurser. Det behövs mer pengar, och det behövs fler medarbetare på äldreboendena och i hemtjänsten. Kunskap ger bra förutsättningar för personalen och framför allt för de äldre.
Jag hoppas att denna debatt har gett några tankeställare och att detta visar sig i kommande budgetförslag.
Anf. 78 Lena Hallengren (S)
Fru talman! Socialstyrelsen har ett regeringsuppdrag att genomföra en uppföljning och utvärdering av det ekonomiska stödet till äldreomsorgen, vilket gäller Äldreomsorgslyftet 2020-2021 men också statsbidraget till kommunerna för att säkerställa en god vård och omsorg för äldre personer.
Bara för att ta något ur högen kan jag säga att SKPF Pensionärerna, alltså de pensionärer som själva har en bakgrund i dessa yrken, menar följande: Satsningen Äldreomsorgslyftet måste permanentas. Att öka kompetensen och göra vårdens yrken mer attraktiva genom långsiktiga satsningar på personalen är avgörande för möjligheterna till en god äldreomsorg. De förändringar som krävs tar lång tid och löses inte av kortsiktiga projekt. Av den anledningen har satsningen än så länge haft begränsad effekt. Alla pengar har inte kunnat användas, och SKF Pensionärerna kan se flera skäl till detta, som man kan ta del av.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag vill säga att ledarskap, som statsrådet lyfter fram, naturligtvis är viktigt, men det kräver att det finns människor att leda som har kompetens att göra det jobb som förväntas. Äldreomsorgslyftet är ett sätt att ge de förutsättningar som kommunen som arbetsledare behöver men som också medarbetarna behöver för att kunna skaffa sig den kompetens som vi numera kräver när vi inför en skyddad yrkestitel, vilket äldreomsorgslagen ska klargöra.
Däremot är det tydligt att om det blir färre platser i vuxenutbildningen och sämre ekonomiska möjligheter att studera kommer grupper av kvinnor att avstå. Vi vet detta därför att de gjorde det innan Äldreomsorgslyftet fanns. Då var det inte särskilt många som hade möjlighet att studera, utan de arbetade vidare som outbildade med både osäkra och otrygga anställningar som följd.
Jag måste få avsluta med frågan en gång till: Hur ska färre platser i vuxenutbildningen och ett borttaget äldreomsorgslyft leda till att fler vårdbiträden och undersköterskor utbildas?
Anf. 79 Statsrådet Anna Tenje (M)
Fru talman! Jag vill verkligen tacka för denna debatt. Jag kan konstatera att det finns ett synnerligen stort intresse i kammaren för kompetensförsörjningsfrågor, och jag tycker att det är oerhört bra att fler partier och ledamöter delar min bedömning att kompetensförsörjningen är en av de kanske viktigaste frågorna just nu.
Jag kan försäkra ledamoten Mikael Dahlqvist att de kommunala företrädare jag möter definitivt inte har tystnat när det gäller de frågor som de lyfter fram för mig om äldreomsorgen och vad de tycker att jag borde satsa mer på och framför allt vad vi måste samarbeta kring. Väckarklockorna ljöd nämligen mycket tidigare där än vad de gjorde här i kammaren eller i Regeringskansliet när det gäller kompetensförsörjningsfrågorna och hur kompetensen inom välfärden ska säkras gällande de kommunala företrädarna.
Detta är frågor som vi har pratat om långt innan pandemin slog till och långt innan den före detta regeringen aviserade Äldreomsorgslyftet. Vi har diskuterat detta i SKR-sammanhang, och SKR har också lyft upp många av de delar som handlar om att man inte bara behöver bli fler utan också jobba på ett annorlunda sätt. Vi måste ta till oss digitaliseringen och välfärdstekniken på ett smart eller bra sätt som gagnar både de äldre och medarbetarna, så att det blir både lättare och faktiskt kanske roligare att jobba inom äldreomsorgen och så att framför allt tryggheten och säkerheten för de äldre kan öka.
Detta rör många olika frågor. Kompetensförsörjningsfrågan är ingen enkel sak, men jag är helt övertygad om att vi kan komma väldigt långt om vi kan kroka arm här, om vi delar uppfattningen att kompetensförsörjningsfrågan är den kanske enskilt viktigaste frågan för äldreomsorgen och om vi sedan krokar arm på ett ännu bättre sätt med både kommuner och regioner.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.